Problematik i tillverkningsprocessen

Att upprätta en produktkalkyl handlar, som nämnts innan, om att komma verkligheten så nära som möjligt med hjälp av vissa förenklingar och antaganden52. De förenklingar av verkligheten som vi har gjort i samband med upprättandet av produktkalkylen har givit upphov till vissa problem, för vilka vi kommer att redogöra för här nedan.

5.2.1. Standardiserade arbetsmoment

Vi har i uppsatsens empirikapitel redogjort för uppdragsgivarens förädlingsprocess för de två valda kalkylobjekten, där vissa förklaringar har gjorts gällande de förenklingar vi i samspråk med Pär Lindeby har tvingats göra för att uppfylla kalkylmodellens användarvänlighetskriterium. En del förenklingar har även gjorts utifrån det faktum att en kalkylmodell kräver ett visst mått av standardiserade arbetsmoment, som i vårt fall har varit tämligen svåra att fastställa, exempelvis hur stora personalkostnader som ska belasta kalkylobjektet. Problemen uppstår då antalet personaltimmar, spenderade vid övervakning av vedrökningsprocessen, ska uppskattas och fördelas ut på kalkylobjektet. De 6 timmar som vedrökningsprocessen tar i anspråk kräver tillsyn från personal, och problemet med fördelningen av timmarna uppstår då samtliga timmar ej spenderas på ren övervakning. Däremot existerar ingen personalkostnad motsvarande 6 timmar då vedrökningen ej är i bruk. Mot denna bakgrund har vi valt att belasta produkten med en kostnad motsvarande 6 personaltimmar för övervakning.

Vid rökning av den varmrökta laxen använder sig uppdragsgivaren till 95 % av vedrökningsugn och resterande 5 % röks i elrökningsugnen. Vi har i vår upprättade kalkyl utgått från att 100 % av den varmrökta laxen genomgår vedrökningsprocessen. Arbetsprocessen med att framställa en förenkling av den ekonomiska verklighet som råder anser vi ger utrymme för en förenkling av denna typ, samtidigt som vi med denna

52

56

förenkling upprätthåller enkelheten och lättförståeligheten i kalkylmodellen på ett sätt som torde vara tilltalande för uppdragsgivaren.

5.2.2. Standardprodukter

Standardiseringen av de arbetsmoment som förädlingsprocessen ger upphov till är något som varit genomgående vid upprättandet av vår kalkylmodell. Som vi redogjort för i vårt avgränsningsavsnitt kommer produktkalkylen endast att innefatta de två produkterna varmrökt respektive kallrökt lax, då vår tidsram sätter begränsningar för att utöka kalkylen till ytterligare produkter. Begränsningen i detta grundar sig främst i att påläggsmetoden tar mycket tid i anspråk vad det gäller processen att arbeta fram kostnader för den direkta lönen samt det direkta materialet. Det faktum att sortimentet har en bredd som sträcker sig från olika romsåser till den rökta laxen gör det komplicerat att hitta en standardiserad tillverkningsprocess som inkluderar samtliga produkter. Mot bakgrund av detta har vi i samspråk med Pär Lindeby koncentrerat kalkylen till två standardprodukter av respektive laxsort, som i sin tur mynnar ut i ytterligare två artiklar.

5.2.3. Fördelning av verksamhetens omkostnader

Att fördela ut verksamhetens omkostnader är ett moment som är omgärdat av en viss komplexitet som främst grundar sig i att det inte finns någon metod att göra detta på som anses vara bättre än någon annan. Utifrån den teori vi tagit del av genom uppsatsens gång finns det många olika sätt att fördela omkostnader på vilket har givit oss en viss frihet när det gäller valet av fördelningsmetod av de fasta kostnaderna. Det bör dock nämnas att denna frihet inte inneburit att vi har kunnat välja vilken metod som helst. Som framgår av uppsatsens teorikapitel finns det som sagt många olika sätt att fördela ut omkostnaderna på där man enligt påläggsmetoden kan fördela enligt tre huvudprinciper; orsak/verkan, bärkraft och nytta. ABC-kalkyleringen föreslår en

57

omkostnadsfördelning där man använder sig av en metod som liknar den orsak/verkan- fördelning som påläggsmetoden hänvisar till. Metoden bygger, som vi skrivit i teorikapitlet, på att alla företagets omkostnader kopplas samman med den aktivitet som är upphovskällan till kostnaden. Detta ger en rättvis fördelning av omkostnaderna och således en modell som hamnar nära verkligheten. Nackdelen med denna typ av fördelning är den att det krävs en hög grad av insyn i verksamheten vilket vi saknar. Vår kontaktperson besitter givetvis denna insyn men att plocka fram de uppgifter som ligger till grund för denna typ av omkostnadsfördelning anser vi kräva mer tid än vad det genererar nytta.

En annan idé vi hade inom gruppen vid valet av omkostnadsfördelning var att låta den allokeras med grund i hur stor försäljningsvolym respektive produkt genererade. Detta hade varit en bra och enkel metod att fördela ut kostnaderna på om hela produktsortimentet hade haft samma försäljningspris. Nu ter sig inte verkligheten på detta sätt utan produkternas priser skiljer sig åt med ganska breda marginaler. Hade vi nu använt oss av fördelningen med grund i såld volym hade vi kunnat få ett scenario där en produkt som säljs i stora volymer har ett förhållandevis lågt pris, vilket innebär att denna produkt eventuellt inte bidrar med någon nämnvärd del av den totala försäljningsomsättningen. Detta anser vi inte ger oss en rättvis fördelning av omkostnaderna, då en produkt som generar mycket pengar till verksamheten rimligtvis bör belastas med en högre andel av de fasta kostnaderna.

Ett av uppsatsens huvudsyften har varit att arbeta fram en lämplig produktkalkyl för den studerade verksamheten, där en lämplig produktkalkyl innebär att den på ett rättvist och korrekt sätt fördelar ut verksamhetens kostnader på produkterna.

58