I nedanstående kapitel är det vår ambition att presentera våra slutsatser, svara på de initiala frågeställningarna, diskutera i vilken utsträckning resultatet kan generaliseras samt ge förslag till vidare forskning.
6.1. Vilken produktkalkyl lämpar sig bäst för uppdragsgivaren?
Vilken produktkalkyl ett företag eller verksamhet beslutar sig för att använda beror på hur verksamhetens kostnadsbild ser ut. Vid val av produktkalkyl bör man analysera sin egen verksamhet för att få en god bild av vilka kostnader som existerar samt vilka kostnader som kan förklaras som icke kalkylrelevanta. Vidare bör man studera befintliga kalkylmetoder för att undersöka om någon lämpar sig bra för verksamheten. I en verksamhet med många aktiviteter i tillverkningsprocessen lämpar sig exempelvis ABC- metoden väldigt bra. Men praktiken skiljer sig ofta från teorin och det hör ej till ovanligheterna att man skräddarsyr produktkalkyler efter verksamhetens utseende. I en verksamhet med så pass icke standardiserade arbetsmoment som Nabbens Rökeri & Fisk AB insåg vi ganska omgående att de existerande kalkylmetoderna blivit alltför resurskrävande att upprätta såväl som komplicerade att tyda.
En annan aspekt som är viktig att beakta vid val av produktkalkyl är att kalkylen genererar den information användaren efterfrågar. Därigenom är det centralt att användaren har en klar bild av vilken data som eftersöks.
Mot bakgrund av ovanstående är valet av kalkyl beroende av hur verksamheten och dess situation ser ut, hur dess kostnadsbild är uppbyggd samt vilken information som efterfrågas av kalkylen.
66
Vi bedömer att en kombination av steg- och påläggskalkyl lämpar sig bäst för Nabbens Rökeri & Fisk AB. Vidare bedömer vi att ekvivalentfördelningen av personalkostnader passar bra in på denna del av verksamhetens komplexa kostnadsstruktur.
6.1.1. Problematiken kring icke standardiserade arbetsmoment
Upprättandet av en produktkalkyl ger upphov till en del problem och vi har tidigare i uppsatsen lyft fram problematiken kring graden av standardiserade arbetsmoment i mindre tillverkande företag. Uppdragsgivarens verksamhet saknar en konkret standardisering av de arbetsmoment som krävs i den förädlingsprocess som föranleder den varmrökta respektive kallrökta laxen. För att undvika detta problem har vi tvingats göra vissa förenklingar i förädlingsprocessen, vilket kan ge upphov till en viss felmarginal. Vi anser dock att denna felmarginal är oundviklig och att produktkalkylen hade blivit alltför komplicerad att använda utan denna. Den mest nödvändiga förenkling som gjorts i produktkalkylen är den som föranleder personalkostnaden för varje kalkylobjekt. Här har vi låtit Pär Lindeby uppskatta det antal timmar som varje enskilt arbetsmoment tar i anspråk. Detta för att kunna belasta varje produkt med sin beskärda del av den direkta lönen, vilket vi anser vara den mest rättvisa bilden av verkligheten.
6.1.2. Problematiken vid fördelning av omkostnader
Som nämndes i analyskapitlet så finns det inget korrekt sätt att dela ut ett företags omkostnader. Istället säger man att detta skall göras så det ger en rättvis eller rimlig bild av kalkylobjektets självkostnad. Det finns således många metoder att fördela ut omkostnader enligt, men ingen av dem lämpar sig bättre än någon annan. Istället bör man se till det aktuella företaget och situationen. Inom påläggsmetoden använder man vanligen en av följande tre huvudprinciper; orsak/verkan, bärkraft eller nytta. ABC- kalkyleringen fördelar ut omkostnader baserat på vilken aktivitet dessa uppstår inom.
67
Vi har valt att fördela ut omkostnaderna i relation till hur stor del av omsättningen de utgör. Denna metod är enkel att förstå såväl som att beräkna och vi tycker i enlighet med produktkalkyleringens grunder att denna metod ger en rättvis och rimlig bild av kalkylobjektens självkostnad.
6.2. Generalisering
I metodavsnittet nämner vi begreppet överförbarhet som ett kriterium för bedömning av kvalitativ forskning. Detta begrepp har flera likheter med begreppet generalisering, som lyfts fram i analyser av akademiska studier. Överförbarhetskriteriet beskrivs tydligare som ”att resultatet av forskningen i sig inte nödvändigtvis behöver vara
applicerbar på andra områden, men att utformningen och beskrivningen av studien görs så pass ”fyllig” att den kan användas som en databas för andra personer att bedöma hur pass överförbara resultaten är i en annan miljö.” Vi anser att vi uppfyller kriteriet i vår
studie genom att på ett grundligt sätt diskutera, jämföra och bedöma olika modeller och hur pass väl de passar till uppdragsgivarens produkter och företagsstruktur. Genom detta anser vi att studien kan fungera väl som ett underlag för andra forskare att använda som utgångs- eller referenspunkt i deras forskningsprocess.
Kalkylmodellen skulle även den kunna användas, antingen i sin helhet eller som grund, till andra miljöer och företag. För att den ska fungera på ett tillfredställande sätt bör dock uppställaren/användaren vara väl medveten om hur processen ser ut, det vill säga vilka prioriteringar och rationaliseringar vi gjort under framställandet. En mycket viktig aspekt är att användaren bör kunna fördela sina processer och kostnader på ett snarlikt sätt för att kunna använda kalkylen. Är processerna (strukturen) alltför olika tappar kalkylen sin funktion och användaren bör då söka nya vägar för att hitta en relevant kalkyl.
68
Huruvida kalkylmodellen ger ett forskningsteoretiskt bidrag låter vi vara osagt men vi anser uppsatsen som helhet kan ge ett empiriskt bidrag till såväl uppdragsgivaren som andra studenter och forskare, där de utförligt kan ta del av den process vi gått igenom, vilka val vi gjort, vilka delar vi prioriterat och vad vi kommit fram till. Att försöka generalisera resultatet i termer som ”såhär ser det ut i mindre tillverkande företag…” eller ”den här typen av kalkylmodell lämpar sig alltid bäst för minde företag…” håller vi oss bestämt ifrån. Vi har varit väl medvetna om att resultaten inte på ett pålitligt sätt skulle kunna generaliseras på en större population utan betydligt mer omfattande undersökningar som hamnar utanför vår studies ramar. Vi anser dock att det finns ett tydligt värde i den dokumentation och diskussion vi lägger fram i arbetet i enlighet med överförbarhetskriteriet som nämns ovan.
6.3. Förslag till vidare forskning
Som vi antytt tidigare i arbetet anser vi att arbetet öppnar upp till vidare forskning kring ämnet eller vidareutveckling av kalkylmodellen. En studie där forskaren tar sig an uppgiften att analysera vilka effekter kalkylmodellen gett på Nabbens Rökeri & fisk AB:s lönsamhet eller struktur skulle kunna vara ett intressant uppslag där forskaren kan diskutera vikten av produkt/kostnadskalkyler i mindre företag. Studien skulle således ge ett slags före- och efterperspektiv vilket sällan går att genomföra i endast en studie inom begränsade tidsramar.
Att utveckla kalkylmodellen till att omfatta hela produktsortimentet, om detta är något som uppdragsgivaren är intresserad av, skulle kunna ge ett stort värde för uppdragsgivaren och samtidigt ge en ännu mer omfattande och komplett bild av hur ett mindre tillverkande företag är strukturerat. En variant på detta kan vara att koppla kalkylmodellen till ett internprissystem där posterna i kalkylen motsvaras av konton från affärssystem. På detta sätt skulle modellen kunna utvecklas till ett mer vardagligt verktyg i företagets verksamhet som samtidigt skulle kunna uppdateras automatiskt.
69
Som vi beskrivit tidigare i arbetet är det oerhört svårt och förmodligen missvisande att försöka generalisera resultaten utan en större population. För att kunna göra detta skulle en studie med mer kvantifierad inriktning behöva genomföras, och här skulle vår studie kunna användas som en av källorna. Genom en kvantitativ studie skulle forskaren även få möjligheter till jämförelser mellan olika företag eller produkter.
En annan intressant aspekt vore att studera småföretag utan produktkalkyler, för att undersöka hur god uppfattning dessa har om sina produktkostnader. Lindeby var av uppfattningen att varmrökt och kallrökt lax som säljs via grossist/detaljist hade samma vinst per kilo, dock förelåg här en relativt stor differens.
70