• No results found

4. Metod

5.1 Förebilder och skräckbilder

När det gäller temat förebilder har vi funnit mönster av hur en del av respondenterna är öppna med vilka som har varit deras förebilder och nämner dem som just som förebilder. I relation till vad som är förebilder talas det också om en så kallad skräckbild. Skräckbilden är de personer de mött som är deras förebilders motsatser.

Förebilder som vi funnit i respondenternas berättelser är chefer och personer som tidigare haft samma yrkesposition som de själva. Chefer som blir förebilder har en stor del i respondentens yrkesliv och speglar hur respondenten fortsättningsvis kommer att arbeta. En förebild som tidigare haft samma yrkesposition spelar roll i kvinnans liv när det gäller hur hon ska vara i den position hon befinner sig i. I relation till förebilder har vi funnit hur det också kommer att talas om hur man inte ska vara. Jämförelse sker med förebilden och de som inte är som förebilden.

Nedan visas ett citat om en förebild. Det handlar om en person som tidigare varit i samma position som respondenten själv befinner sig i. Här talar respondenten om en enskild person som förebild. När man talar om en förebild i relation till hur man själv skulle vilja vara är också något vi funnit intressant. Då hon har stött på personer som hon beundrar på ett personlighetsmässigt plan har det påverkat henne i sitt sätt att vara. När hon nämner rollen menar hon den position i sitt yrke hon befann sig i då.

”[…]under några år när jag var ganska ny i rollen hade jag en som stod mig ganska nära som hade jobbat i den rollen tidigare. Hon var ganska nära pension så hon hade mycket livserfarenhet och var också en personlighet som var väldigt mycket att se upp till. Hon hjälpte mig väldigt mycket de åren.”

Något vi finner i citatet är hur en person som varit i samma situation tidigare hjälper henne att finna sig tillrätta i sin nya roll. Respondenten har medvetet valt att ta efter och ta hjälp av sin förebilds kunskaper. Hon valde henne som förebild för att de stod varandra nära men också för att förebilden har erfarenheter av den rollen respondenten gick in i. Förebilden kan därmed dela med sig av upplevelser och kunskaper om hur respondenten på ett bra sätt kan arbeta i den rollen. Respondenten blir i sin nya roll påverkad av hur en person betett sig tidigare i samma position och tar till sig hur denne person var i sin yrkesroll. Genom deras interaktion införskaffade respondenten kunskap om vad som komma skall i hennes arbetsuppgifter och en bild av hur hon vill sköta dem.

Respondenten talar fortsättningsvis om sin förebild och nämner egenskaper förebilden har.

Citatet nedan visar de egenskaper som respondenten anser att hennes förebild har och hur de egenskaperna uppfattas av henne.

”[…]hon var en av de få människor jag stött på i arbetslivet som var en sann humanist. Hon såg verkligen alla människor för vad de var och som tillät alla andra att vara så som de var men ändå kunde stödja dem att utveckla sina bästa egenskaper. Det är faktiskt inte många människor som jag stött på som jag verkligen beundrar, det är hon och en till tror jag. Liksom att man kan känna att såhär skulle jag vilja vara lite mera.”

I citatet säger respondenten att såhär skulle hon vilja vara lite mera: Det är också en bild av hur hon ser att hon bör vara, vilket innebär att hon visar mycket av sig själv. Det visar hur hon har en förebild som hon skulle vilja vara som. Det kan betyda att hon omedvetet eller

medvetet börjar vara mer så. När man vet att man vill vara på ett visst sätt påverkar det ens eget framträdande, tillslut blir man så. Det går att analysera respondentens arbete med sig själv för att utvecklas till att bli på ett visst sätt med Thomas teorem. Thomas teorem innebär att om man definierar situationen som äkta så blir den äkta i sina konsekvenser63. Med det menar vi att om hon agerar efter hur hon vill vara kommer konsekvenserna av det bli äkta.

Det innebär att jag vill vara på ett visst sätt och då börjar agera efter det och andra börjar se

63Trost & Levin 2005:49

mig på det sättet. Hennes bild av sig själv kan komma påverkas av hur andra ser på henne, likt Cooleys teorier om spegeljaget som innebär att man ser sig själv genom andra64.

När ämnet förebilder berörs talar en annan respondent om hur en grupp chefer varit hennes förebilder. Det skiljer sig från föregående citat då hon pratar om en grupp med personer istället för enskilda. Citatet nedan visar även att förebilder kan påverka hur man ser på andra personer. Hon anser att hon är lyckligt lottad och syftar på att hon har haft bra chefer som hon har lärt sig mycket av. När man vill lära sig av någon annan och säger att såhär vill jag också göra är det i allra högsta grad en typ av förebild. Nedan visas ett citat från en intervju där respondenten pratar om de förebilder hon haft.

”[…] jag hade jag tur, mina första, jag jobbade i 14 år i … och 10 av dem hade jag väldigt bra chefer. Först trodde jag det var så, man kom till näringslivet och där var alla chefer bra men det märkte jag sen att så var det verkligen inte. Jag hade turen som hade bra chefer de första 10 åren, jag lärde mig väldigt mycket från dem”.

I citatet ovan talar respondenten mycket om turen med att hon fick de här cheferna och att hon lärde sig mycket från dem. Genom att säga att inte alla chefer var bra chefer visar hon också att det finns de som anses vara sämre chefer. Citatet visar även hur respondenten tagit flera olika personer och skapat en grupp av dem och benämner som bra chefer. Det skiljer sig från föregående citat som endast visar en enskild person som förebild. De cheferna som lärdomar kommit ifrån kan därför uppfattas ha påverkat individens fortsatta sätt att vara. Hon har lärt sig mycket från de chefer hon hade de första åren. När hon sedan ställer dessa chefer i relation till de chefer hon stött på senare tycker hon inte att de senare är lika bra. De kan möjligtvis ha haft ett annat sätt att se på hur man ska vara en bra chef. De chefer hon hade de första åren präglade hennes sätt att se på hur saker ska vara. Det är i likhet med Meads teori om ”I” och

”Me” som vi avläser hennes fortsatta sätt att agera. Vi ser det som en process där hennes

”Me” är erfarenheterna från hennes gamla chefer som sedan kommer att påverka hennes ”I”, alltså hennes sätt att se på hur saker ska vara nu65. Resultatet från detta citat skiljer sig från tidigare då man kan utläsa hur hon utifrån olika chefer hon mött har lärt sig mycket från dem.

64Gecas & Burke 1995: 42f

65Gecas & Burke 1995

Något som går att utläsa i intervjuerna är att den egna utvecklingen sker i mötet med andra människor. Man finner hjälp från andra att komma till den insikt man har idag. I citatet nedan visar det tydligt hur förebilder i form av chefer bidrar till den egna utvecklingen.

”[...] den chefen jobbade mycket med att utveckla sin ledning som ledning tillsammans. Det gjorde att man tidigt började tänka på hur jag är och hur funkar jag tillsammans med andra. Vi fick personliga coacher som vi jobbade med […] Alltså han var väldigt genomtänkt i hur han ville ha det och det fick mig också att börja tänka på sådant. ”

Det hon säger här är hur hon med hjälp av honom som chef fick idén till att börja tänka i vissa banor. Citatet skiljer sig från tidigare citat då det nu kommer upp hur en idé hur man bör tänka föddes hos respondenten genom att chefen tänkte så. Hon nämner att hans agerande var väldigt genomtänkt och det fick henne att också börja tänka på det som även den chefen gjorde. Med hjälp av våra teoretiska begrepp kan vi konstatera med Meads ord att det som händer nu läggs till i människans ryggsäck så att erfarenheterna vid ett senare tillfälle ger henne ett bredare tolkningsutrymme66.

När det talas om bra chefer som förebilder kommer även de som anses som ”dåliga chefer” på tal, en skräckbild. Genom att tala om en chef som man haft som förebild och dennes

egenskaper som man anser eftersträvansvärda, då kan man se de ”dåliga chefernas”

egenskaper som de man inte vill sträva efter. Citatet nedan visar hur man även kan skapa sig en bild av hur man tycker att man ska vara genom att säga hur man inte ska vara.

”[…] jag kan inte säga att alla har varit bra chefer, men det har jag väl lärt mig något på också. Att lära sig från de som inte gör allting rätt, då tänkte jag ibland att när jag blir chef ska jag inte göra så. Bra egenskaper är väl att någon stöttar, finns till hands när man behöver fråga något, som ger en utmaningar och råd och är väldigt ärlig på något sätt och följa upp så att det man gör blir synligt.”

66Gecas & Burke 1995: 41f

Det finns många intressanta aspekter i detta citat. I citatet relateras det till att chefers agerande kan vara intressant i sig, speciellt då hon uttrycker sig som så att när jag blir chef. När man talar om något som ”när jag blir det” kan enligt Mullaney även det vara ett identitetsanspråk och det i form av ”never identities”67. De har förebilder som de känner att de vill bli som, inte bara personlighetsmässigt utan de vill även ha yrkestiteln som förebilden har. En annan aspekt att belysa är hur hon menar att man inte ska vara. Något som uppkommit i en jämförelse mellan vad hon uppfattar som ”bra chefer” och ”dåliga chefer”. De personer hon mött skapar bilden av hur hon ser på hur det bör vara. När man talar om något man inte är visar man också hur man ser på sig själv68.

Avsnitten om förebilder visar att förebilderna är viktiga för hur kvinnorna väljer riktning i sitt yrkesliv och hur man ser på situationer och personer. Förebilderna som chefer och andra personer de träffat i arbetslivet har väglett dem och hjälpt dem få en bild av hur de vill vara och bör vara. Det är därför intressant hur chefer ofta kommer på tal när dessa kvinnor talar om förebilder då de redan från början är målmedvetna och vill bli framgångsrika.

Skillnaderna i citaten är inte vad förebilderna ger utan på vilket sätt relationerna till

förebilderna har sett ut. Vissa förebilder handlar om enskilda personer där respondenten vill ta efter just den här förebilden. Andra respondenter tar till sig olika delar av en grupp individer och skapar en helhet av gruppens förmågor. Genom citaten kan vi se likheter mellan

respondenterna om att förebilder existerar men genom olika förfaranden. Skräckbilden och förebilden är något vi funnit är relaterade till varandra. Genom att de har en förebild där de funnit egenskaper som anses eftersträvansvärt skapar de också en bild av hur man inte bör vara och hur de själva inte vill vara.

Related documents