Förebyggande arbete är en förutsättning för att lyckas med mobbningsarbetet poängterar Olweus. Han anser att alla inblandade i det förebyggande arbetet bör gå med på följande grundregler:
• Alla på skolan visar att de bryr sig om varandra.
• Alla på skolan visar respekt för varandra.
• Alla på skolan tar eget ansvar för sina handlingar.
• Alla på skolan försöker att upprätthålla bra relationer mellan varandra.
• Alla på skolan ska enas om gemensamma mål som innebär att alla barn/elever ska få chansen att uppleva trygghet i skolan och slippa bli utsatta för mobbning.
Den allmänna målsättningen på skolan ska vara att skapa en trovärdighet där elever och deras föräldrar ska känna att de kan lita på skolan och att skolans personal gör allt för att uppnå de gemensamma målen.1 Psykologen Dag Björndell säger att det inte finns någon färdig mobbningsmodell som fungerar på alla skolor och det kommer inte heller att finnas någon eftersom varje skola är unik. Det som går att göra är dock att utgå ifrån en redan befintlig modell och sedan skapa en egen som skulle fungera på just den skolan. Hans förslag för att förebygga mobbning är att skapa en miljö där barnen/eleverna respekterar och bryr sig om varandra. Vid konflikter ska barnen/eleverna gå till läraren eller själva försöka lösa konflikten med ord och inte slag. Lärarna, föräldrarna och övrig personal på skolan måste delta i barnens/elevernas vardag och föra en dialog med barnen/eleverna. Övningar som skapar samhörighet och gemenskap bidrar till ett bättre klimat på skolan.2 Höistad betonar att det förebyggande arbetet ska involvera alla som har någonting med skolan att göra. Vuxnas attityd mot mobbning och kränkande särbehandling är avgörande för barnets egna attityder mot sig själv och andra. Det är viktigt för alla vuxna inom skolan att tänka på vilka attityder och vilket kroppsspråk barnen/eleverna och andra vuxna ser.
Attityder och värderingar kan uttrycka sig genom hårfina signaler i vårat kroppsspråk som att sucka, himla med ögonen, skaka på huvudet, göra grimaser, ironiska kommentarer etc.
Barnet/eleven kan bli osäker på sig själv och på personer som använder nedvärderande kommentarer som: Det var väl inget att gråta för! och Att du alltid ska…! Även negativa förväntningar kan skapa en viss attityd bland barnen/eleverna. Uttryck som: Att det alltid ska bli bråk när du är i närheten! kan göra så att barnet/eleven börjar leva upp till den förväntningen. De vuxna i skolans närhet ska lära varje barn/elev att de har rätt att bli respekterade och inte ska acceptera att bli kränkta på något sätt. Enligt Höistad går inte aggressivt beteende att förbjuda, alla människor har rätt att känna och visa sin ilska när det behövs. Alla har skuggsidor och det är något som vi måste acceptera. Det som däremot är viktigt är att lära sig hantera den, vilket i skolan kan ske genom att samtala, diskutera, göra värderingsövningar och lära ut konflikthantering. Dessa olika sätt att hantera skuggsidan ger oss en förståelse för andras reaktioner, olikheter och känslor. Som vuxen är det viktigt att inte försöka skydda sitt barn/sin elev från obehagliga saker eftersom det kan leda till att barnet/eleven blir mindre förberett för olika hinder och prövningar som livet bjuder på. Vuxna ska istället hjälpa och stötta sitt barn/sin elev genom svårigheter, inte förbi dem. Höistad anser att en god skola skapas genom att alla vuxna på skolan först ser på sig själv och sitt förhållningssätt till sig själv, sina medarbetare, eleverna och deras föräldrar. Efter att alla
1 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 100
2 Ur Björndell D Att åtgärda mobbning och våld i skolan 1987 sid. 39-40
28
vuxna har tittat på sig själva så ska de fundera över stämningen i personalgruppen. Den fysiska och den psykiska skolmiljön kartläggs och eventuella förslag på ändringar kan läggas fram. Alla på skolan måste vara överens om vad som ska accepteras och inte accepteras på skolan. Utifrån det formuleras en policy som ska gälla för alla på skolan och en profilering av skolans policy görs och genomförs.3
Skolverket har tagit fram tre nyckelprinciper som ska hjälpa skolan att skapa en bra läromiljö utan mobbning. Den första nyckelprincipen innebär att skolan ska skapa en god skolmiljö som kännetecknas av värme, intresse och engagemang från vuxna. Den andra nyckelprincip är att den goda skolmiljön ska ha tydliga gränser mot icke-önskvärda beteenden och vid regelbrytande bör någon form av negativ sanktion användas dock ej av någon fysisk eller fientlig karaktär. Den tredje nyckelprincipen förespråkar att skolan ska ha ett bra samarbete med hemmet och att alla vuxna i barnens/elevernas närhet ska fungera som auktoriteter i vissa avseenden.4 Även Olweus anser att reglerna i skolan ska vara tydliga och att alla på skolan och i dess närhet ska känna till och acceptera reglerna. Han tycker att ansvaret för det förebyggande arbetet ska ligga på skolan och att föräldrarna ska vara delaktig i det.5 Olsson betonar vikten av att alla på skolan har ett ansvar att arbeta förebyggande mot mobbning och att vara ett föredöme för barnen/eleverna. Skolan bör minst en dag per termin arbeta metodiskt för kampen för vänskap mot mobbning. Alla vuxna på skolan ska vara med barnen/eleverna och tala med dem och inte om dem. Det är viktigt att ett socialt nätverk mellan föräldrar, barn/elever och lärare skapas. I mitten av detta nätverk ska läraren finnas.
Alla i nätverket ska känna varandra och mötas i respekt och glädje. Under sådana omständigheter har mobbningen svårt att få fäste.6
Undersökande arbete för alla i barnets/elevens närhet
För att ta reda på om mobbning förekommer på skolan eller i direkt närhet av skolan tycker Höistad att de vuxna i barnets/elevens omgivning kan göra följande:
• Fråga barnet/eleven om det finns någon mobbning på skolan.
• Tala med utpekade barn/elever om vänner och trivsel på skolan.
• Studera barnen/eleverna på skolans område och närhet.
• Om någon antas vara mobbad ska denne observeras på skolgården, i matsalen etc.
• Ta reda på hur den utpekade har det på fritiden d v s efter skoltid.
• Dokumentera allt.7
Läraren
Björndell tror att mycket tid och engagemang från lärarens sida kan få barnen/eleverna så öppna och ärliga att de vågar berätta om det förekommer någon mobbning och hur de behandlar varandra i klassen när ingen vuxen är närvarande. Är det ett öppet och bra klimat i klassen fungerar den vanliga undervisningen bättre än om vardagen skulle vara fylld av olösta konflikter.8 Hur läraren reagerar vid tecken på mobbning eller annan kränkning är av
3 Ur Höistad G Mobbning och människovärde 2001 sid. 30-31, 36, 56-57, 85 & 140
4 Ur Eriksson B, Lindberg O, Flygare E & DaneBäck K Skolan – en arena för mobbning 2002 sid. 46
5 Ur Berlin E Mobbningsboken – Stoppa mobbningen i skolan 2002 sid. 24
6 Ur Olsson C Mobbning och våld i verkligheten 1998 sid. 32-33 & 40
7 Ur Höistad G Mobbning och människovärde 2001 sid. 30-31, 36, 56-57 & 85
8 Ur Björndell D Att åtgärda mobbning och våld i skolan 1987 sid. 39-40
29
betydelse anser Höistad. Läraren ska ingripa i alla situationer, stora som små. Barnen/eleverna upplever då att läraren verkligen bryr sig och vill väl. Barnen/eleverna ser då snabbt vad läraren accepterar och inte accepterar. Detta är varken ett svårt eller tidskrävande sätt men är ändå ett effektivt sätt att motverka mobbningen på.9 Enligt BO krävs kunskap för att kunna förebygga mobbning. Denna kunskap ska handla om att kunna skapa goda relationer och ett bra socialt klimat i skolan. Som lärare är det viktigt att ha en förståelse för hur en mobbningssituation växer fram, ser ut och får fäste i skolan.10 Läraren spelar en betydande roll för eleverna. Insatserna, engagemangen och empatin bakom läraren är vad eleverna kommer att minnas. Det är viktigt att läraren skapar en ”vi-känsla” i klassen så att eleverna känner en positiv samhörighet och att eleverna känner att de har en egen lärare, en egen klass och en egen skola. För många kan skolan vara den enda fasta, trygga punkt som de har i sin vardag skriver Höistad.11 I klassrummet kan lärare och eleverna gemensamt sätta upp regler om hur trivseln i klassen ska vara. Klassråd är ett naturligt sammanhang att ha samtal rörande trivseln i skolan och för att utveckla och tydliggöra regler och ”straff” vid regelbrytning. Det är nödvändigt att samtalen om trivseln i skolan regelbundet diskuteras och följs upp och utvärderas av alla inblandade.
Olweus tycker att det är naturligt att utgå ifrån följande tre regler: Vi ska inte mobba andra, vi ska försöka hjälpa elever som blir mobbade och vi ska vara tillsammans också med elever som lätt blir ensamma. Det är av yttersta vikt att eleverna förstår innebörden av dessa regler och förstår vad reglerna är till för och vad som händer när dessa regler bryts. Gemensamt i klassen diskuteras konsekvenserna för regelbrytning fram. Om eleverna inte följer de gemensamma reglerna är det viktigt att det får någon negativ konsekvens för elev/eleverna.
För att få ett gott resultat i klassen behövs mycket uppskattning vid positiva beteenden och negativa konsekvenser vid aggression och regelbrytande. Straffen får inte vara fientliga men ska vara förenade med något obehag. Några exempel på ”straff” kan vara att eleven får sitta utanför rektorsexpeditionen under några raster eller gå med en rastvakt på rasterna. En ökad förståelse för vikten av reglerna kan eleverna få genom att t ex titta på en videofilm som visar olika sidor av mobbningsproblemet. Filmen bör också visa vad eleverna och vuxna i deras närhet kan göra.12
Undersökande arbete för läraren
För att undersöka om mobbning förekommer kan läraren enligt Höistad göra på följande två sätt:
1) Ställa frågor angående klassen/gruppen till sig själv.
• Är trivseln i klassen bra? Hur är sammanhållningen, närvaro, frånvaro? Är det någon speciell som ofta brukar vara borta?
• Går det att koncentrera sig i klassen?
• Brukar det vara ”något i luften” när du kommer till klassrummet?
• Finns det några elever som bestämmer mer än andra i klassen?
• Behandlas alla i klassen lika av eleverna? Är det någon som behandlas annorlunda?
• Använder eleverna olika kroppsspråk mot olika elever?
• Kan alla i klassen svar fel på en fråga utan att det skapar några reaktioner från de andra eleverna?
9 Ur Höistad G Mobbning och människovärde 2001 sid. 30-31, 36, 56-57 & 85
10 Ur Barnombudsmannen Blunda inte för mobbningen! BO:s rapport och förslag mot mobbning 2001 sid. 14
11 Ur Höistad G Mobbning och människovärde 2001 sid. 14, 18, 50 & 94-98
12 Ur Olweus D Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra 1991 sid. 62
30
2) Frågor angående individer i klassen.
• Är det någon som verkar tystlåten, likgiltig och/eller grubblande?
• Är det någon som undviker att gå ut på rasterna?
• Är det någon som håller sig undan från de andra i klassen?
• Är det någon som är okoncentrerad och orolig efter eller inför rasten? Är denna person olycklig efter rasten?
• Är det någon som har fått försämrade skolresultat?
• Är det någon som ofta klagar på magont och huvudvärk?
• Är det någon som inte vill vara med på idrotten. Deltar alla aktivt eller finns det någon/några som är passiva i ett lag?
• Utdelas nedlåtande kommentarer mellan eleverna?13
Enligt boken Skolan – en arena för mobbning måste läraren lyssna på sina elever och uppmuntra dem att berätta om de har varit eller är utsatta för mobbning. Läraren bör uppmuntra kollektivt lärande och kamratskap samt initiera eleverna att starta diskussioner med syfte att reducera mobbningen. Eleverna ska uppmuntras att engagera sig i skolans arbete mot mobbning.14 Höistad framhåller att läraren bör ha en fortlöpande dialog med eleverna om hur en kamratrelation ska fungera och hur dessa kan skapas. Det är bra om läraren lyfter fram de elever som löper en större risk att bli utsatta för mobbning.15 Coloroso menar att varje lärare bör lära sina elever att de bara är de själva som kan stå för de handlingar som de har utfört. De elever som tar ansvar och accepterar att de måste ta ansvar för vad de gör är ofta mer benägna att leva upp till sina egna normer. Varje elev bör ha en tro på att han/hon har förmågan att fatta rätt beslut i olika situationer. Elever måste lära sig att lita på sitt eget omdöme och inte låta sig påverkas av andra. De ska inte vara rädda för att tänka eller handla självständigt. Alla elever bör kunna utvärdera en alternativ självständighet. De bör kunna lita på sin förmåga att ta det rätta beslutet och ifrågasätta saker som de tycker är fel och inte bara acceptera order från andra. De ska själva kunna besluta vad som är rätt och fel i sina handlingar.16
Förebyggande aktiviteter med eleverna
Ett sätt att förebygga mobbning enligt Olweus är att ge eleverna beröm och positiv uppmärksamhet. Vänliga ord och enkla leenden kan påverka elevernas beteende mot varandra och läraren. Alla elever förtjänar ett erkännande även de aggressiva och svårhanterliga eleverna. Beröm kan utdelas till enskilda elever, till en grupp eller hela klassen om de följer klassens gemensamma regler som att inte mobba och hjälpa svagare elever.17Sharp och Smith tror att eleverna genom att delta i drama- och rollspelsövningar får flera olika synvinklar på en och samma situation. Drama- och rollspelsövningar kan öppna upp vägar till diskussioner i mindre grupper eller i helkass, diskussioner med ämnen som berör känslor som dök upp under själva övningen. Drama- och rollspelsövningar kan utgöra ett viktigt medium för eleverna att bli mer socialt medvetna. Under övningarna kan eleverna få utforska känslorna som finns i mobbning och undersöka sin egen attityd mot problemet. Efter övningarna kan eleverna diskutera sina egna erfarenheter, varför en elev kan mobba en annan och följderna av mobbning. Eleverna kan tala om vilka följderna av mobbning blir för den som blir mobbad, den som mobbar, deras familjer, läraren och bystanders. Eleverna kan även diskutera och
13 Ur Höistad G Mobbning och människovärde 2001 sid. 14, 18, 50 och 94-98
14 Ur Eriksson B, Lindberg O, Flygare E & DaneBäck K Skolan – en arena för mobbning 2002 sid. 91-93
15 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 101-102
16 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 209
17 Ur Olweus D Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra 1991 sid. 65
31
fundera över olika sätt som de själva kan förhindra mobbning på. Målet vid drama- och rollspelsövningar kan vara att ge eleverna mod och kraft att våga ingripa och eventuellt stoppa mobbningen.18 Olweus är övertygad om att rollspelet ger en möjlighet att belysa de ”neutrala”
eleverna (bystanders) och vad de kan göra för att hindra mobbningen och eventuella tendenser till utfrysningar av andra elever.19 Höistad varnar för att drama- och rollspelsövningar kan väcka starka känslor hos eleverna så den som leder övningarna bör ha erfarenhet av hur känslorna vid drama- och rollspelsövningar ska tas om hand.20
Samarbetsgrupper
Enligt Olweus så blir eleverna som deltar i samarbetsgrupper och rollspel mer accepterande och positiva mot varandra, mer hjälpsamma och stödjande, får mindre fördomar mot andra människor. Olweus samarbetsgrupper är till för att motarbeta och förebygga mobbning. I grupperna (2-6 elever i varje) arbetar eleverna med gemensamma uppgifter. De sitter nära varandra i en ring och samtalar utan att störa övriga grupper i klassrummet. Varje enskild elev i gruppen får ta eget ansvar och ska kunna redogöra för läraren vad gruppen har lärt sig under arbetets gång. Varje elev ska se till att alla i gruppen förstår och tar del av den gemensamma uppgiften. Uppgifterna som eleverna jobbar med ska skapa en positiv balans mellan gruppmedlemmarna. Läraren plockar slumpvis ut en elev per grupp som får berätta hur gruppen kommit fram till ett resultat. Gruppens gemensamma resultat utvärderas och har någon grupp lyckas bra kan den få en belöning eller ett högt betyg. Uppgifterna grupperna jobbar med kan handla om att lära sig nya glosor i engelskan, olika tal i matematiken, skriva berättelser i svenskan, fylla i en blindkarta i geografin etc. Läraren bör regelbundet utvärdera hur de olika grupperna fungerar och göra eventuella ändringar. Gruppsammansättningen är av betydelse när det gäller elever som mobbar andra. Det är inte lämpligt att sätta en mobbare och ett mobboffer i samma grupp eller låta mobbare jobba tillsammans, inte i början i alla fall.21
Värderingsövningar
Höistad har intryck av att värderingsövningar ger eleverna en chans att bli medvetna om sina egna tankar, känslor och värderingar inom olika områden. Genom övningen får de tid att reflektera och ta ställning för och emot olika påståenden samt motivera och uttrycka sina åsikter. De lär sig även att lyssna på andra och uttrycka sig så att andra förstår vad de menar.
Erfarenheter och attityder får bearbetas under övningarnas gång. En annan slags värderingsövning kan vara enkla vardagliga samtal där eleverna får sitta i smågrupper och diskutera eller berätta något för varandra. Eleverna kan i dessa små grupper känna sig tryggare än i helklass och vågar då allt eftersom uttrycka sig mer och mer. Eleverna lär sig att visa respekt för varandra och varför. Denna övning kan användas till att bearbeta konflikter i klassen. Eleverna får sätta sig i grupperna och prata om hur de skulle vilja ha det i klassen och hur de upplever att situationen är. De får även tänka efter hur de själva kan bidra till en förändring av situationen/konflikten. Läraren dokumenterar elevernas svar och efter en eller två veckor får eleverna sätta sig ner igen och diskutera om det har skett någon förändring eller inte. Eleverna få fundera över om det var lätt eller svårt att genomföra dessa förändringar och om det finns andra sätt att lösa situationen/konflikten.22
18 Ur Sharp S & Smith P K Strategier mot mobbning 1994 sid. 78-94
19 Ur Olweus D Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra 1991 sid. 63
20 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 101-102
21 Ur Olweus D Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra 1991 sid. 68-71
22 Ur Höistad G Mobbning och människovärde 2001 sid. 164 & 172-180
32
Samtal i klassen
Enligt Höistad bör samtal i klassen hållas minst en gång i veckan en kort stund istället för ett långt samtal en gång per termin. Temadagar kan vara ett bra sätt att starta upp terminen med men dessa dagar måste följas upp för att ge något resultat. Samtalen kan startas upp med att eleverna får ta ställning till följande påstående:
En handling blir inte rätt bara för att många utför den. Moral kräver aktiv handling eftersom passivitet inför en orätt är ett indirekt stöd för orätten. Ju större plats jag tar, desto mindre plats får andra. En orätt rättfärdigar inte en annan.
Förslag på ämnen att diskutera med eleverna Regler
• Det är förbjudet att bryta mot lagen och alla vet det men ändå är det så många som bryter lagen. Vad beror det på?
• Finns det någon/några lagar som är vanligare att en person bryter mot än andra?
• Hur skulle det se ut om det inte fanns några lagar? Skulle du bete dig annorlunda då? I så fall varför?
• Vilka eller vilken lag eller regel tycker du är viktigast?
• Vad finns det för regler på skolan?
• Är någon av skolans regler onödiga?
• Borde det finnas fler regler på skolan?
• Vilka har gjort reglerna på skolan?
Relationer
• Vilka regler finns bland vänner?
• Behöver människor regler för att kunna umgås på ett bra sätt?
• Den gyllene regeln säger att vad du vill att andra ska göra dig ska du också göra dem.
Skulle det vara svårt att leva efter den regeln?
Mobbning
• Varför blir vissa personer ledare?
• Varför blir vissa personer ledare?