STORM MOT MOBBNING - STORM mot mobbning

Utifrån vår litteraturgranskning har vi utvecklat en egen modell mot mobbning, STORM mot mobbning. STORM står för Samarbete, Trygghet, Omvårdnad, Respekt och Medkänsla.

Samarbete ger alla på skolan en gemenskap. Detta samarbete måste ske mellan barn/elever, skolans personal och föräldrar. Det är enbart tillsammans som vi kan stoppa mobbningen.

Trygghet behöver varje individ och det är något som ska vara en självklarhet i skolan. Inget barn/ingen elev ska känna sig otrygg i skolan. Omvårdnad innebär att vi bryr oss om varandra och hjälper varandra att övervinna hinder som kan stå i vår väg. Respekt innebär att varje individ i skolan och dess närhet blir accepterade för den de är och att ingen är nedlåtande eller kränkande mot någon annan människa. Medkänsla för den empati som varje människa ska känna för en annan och inse att mobbningen sårar djupt den människa som blir utsatt för den.

Denna modell är riktad till alla inom skolan och dess närhet.

Våra grundantaganden

• Vi tror att varje individ har något gott i sig och att ingen föds till mobbare eller mobboffer.

Det är omständigheter i individens vardag som formar den till det den senare i livet utvecklas till.

• Vi tror inte att barn/elever utan fostran kan veta vad som är rätt och fel. Varje barn/elev behöver vägledning och goda förebilder för att kunna utvecklas till ett barn/en elev med moral och empati.

• Vi tror att de som är inblandade i mobbningen är de som kan lösa den men att de kan behöva hjälp och stöd från utomstående.

• Vi tror att genom mycket förebyggande arbete så kan mobbning hindras från att få fäste i skolan.

• Vi tror att barnen/eleverna genom olika typer av dramaövningar kan öva upp sin empati, förmåga att samarbeta, känna sig delaktiga i en grupp, lyssna, uttrycka sig, ta ställning, stå för sina ställningstaganden och få ett ökat självförtroende.

• Vi tror att barn/elever har svårt att mobba någon som de har en relation till. Vi tror att genom samtal, lekar och beröring skapas relationer.

Arbetssätt

Enligt Gunnar Höistad ska skolans arbete mot mobbning ske på fyra nivåer, den första är det förebyggande arbetet. Den andra nivån är att alla på skolan ska ta ett ställningstagande tillsammans mot mobbning. Den tredje nivån är att skolan ska ha en organiserad beredskap för att kunna se om och när mobbning förekommer, inom den organisationen ska ett mobbningsteam och kamratstödjare ingå. Den fjärde nivån är en handlingsplan som skolan ska ha, denna handlingsplan ska beskriva vad som ska ske när mobbning har upptäcks. Vi delar Höistads åsikter och därför har våran mobbningsmodell med alla dessa nivåer. Våran mobbningsmodell bygger till stor del på det förebyggande arbete. Vi tror på samtal och goda förebilder. Läraren och alla andra vuxna i barnens/elevernas närhet måste vara goda förebilder, alla ska leva i det dem vill förmedla. Med det menar vi att alla vuxna ska föregå med gott exempel om de vill att barnen/eleverna ska uppföra sig på det sättet. Det förebyggande arbetet innehåller många förslag på dramaövningar som är till för att

skapa en bra sammanhållning i klassen och minska riskerna för mobbning. Lekar innefattar många barn/elever och ingen behöver känna att de står utanför och inte får vara med om det är en vuxen som håller i leken. Massage gör att barnen/eleverna får en positiv inställning till beröring och förknippar det med något skönt, sedan är det även svårare att slå/såra någon som har fått/gett massage av/åt en.

Undersökande arbete för alla vuxna i skolans närhet

Du som är vuxen har ett ansvar att ta reda på om någon på skolan eller i skolans direkta närhet är utsatt för mobbning. Det du kan göra är att ta reda på följande:

• Fråga barnet/eleven om det förekommer att någon på skolan är dum flera gånger med en och samma person.

• Tala med barnet/eleven som är utpekad om vänner och trivsel i skolan. Fråga inte direkt om den är mobbad!

• Studera barnen/eleverna på skolans område och närhet.

• Om du tror att någon är inblandad i mobbning, observera denne på skolgården, i matsalen, på gymnastiken, i badhuset etc.

• Försök att ta reda på hur den utpekade har det på fritiden.

• Dokumentera allt du ser och hör. Det är bra att kunna lägga fram ”bevis” i en diskussion.

Problemlösning

När problem uppstår i hemmet eller i skolan kan det vara bra att ha en liten lathund på hur problem kan lösas. Följande sex steg kan användas:

1) Definiera och identifiera problemet. Vad är det som är själva problemet och vart finns detta problem? Vilka är inblandade i problemet och finns det några som har sett hur problemet har uppstått?

2) Skapa en lista över alla tänkbara lösningar som du kan komma på. Försök att hitta så många lösningar som möjligt och se problemet från så många håll som möjligt. Går problemet att lösa direkt eller behövs flera delmål för en lösning av problemet?

3) Försök att värdera de tänkbara lösningarna mot varandra för att kunna upptäcka varje lösnings för- och nackdelar. Vilka blir inblandade i de olika lösningarna? Vilken lösning är effektivast? Vilken lösning är smärtfriast för alla inblandade?

4) Välj ut den lösning som känns bäst för de inblandade i problemet och inte bara den som känns bäst för dig.

5) Bestäm hur lösningen ska genomföras och när den ska genomföras.

6) Försök att utvärdera problemet och ditt val av lösning. Blev problemet löst eller finns det fortfarande kvar? Om det finns kvar vad ska du göra härnäst? Om det löste sig vad berodde det på?

Förebyggande arbete

För att mobbning inte ska förekomma på en skola så måste alla i skolans närhet vara överrens om ett förhållningssätt mot mobbning. Ett bra sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt är att alla arbetar aktivt och diskuterar fram hur skolan ska förhålla sig till mobbning. Lärare kan diskutera med sina elever och övrig personal på skolan för att komma överrens om vissa grundregler. Föräldrarna kan under föräldramöten aktivt delta i diskussionen och framföra sina åsikter. Exempel på grundantaganden som en skola kan ha är följande:

• Alla på skolan ska visa att de bryr sig om varandra.

• Alla på skolan ska visa respekt för varandra och närmiljön.

• Alla på skolan ska ta eget ansvar för sina handlingar.

• Alla på skolan ska försöka upprätthålla bra relationer med varandra.

• Alla på skolan ska enas om gemensamma mål som gör att eleverna får uppleva trygghet i skolan och slippa bli utsatta för kränkande behandlingar.

• Alla på skolan måste våga se och rapportera mobbningen.

Lärare

Du som lärare bör i klassrummet upprätta regler tillsammans med eleverna. Eleverna ska kunna förstå vad reglerna är till för och vara med och bestämma vad som händer om dessa regler bryts. För att få ett gott resultat i klassen behövs mycket uppskattning vid positiva beteenden och negativa konsekvenser vid aggression och regelbrytande. De negativa konsekvenserna ska vara förenade med obehag men inte med fientlighet. Du som lärare ska tydligt visa att du tycker om eleven men ogillar dess beteende. När eleverna visar ett gott beteende ska du uppmuntra detta och lyfta fram dem som gör det inför de andra. Låt dina elever känna sig stolta över sitt agerande. Ett bra sätt att skapa en gemenskap i klassen är att ha klassfester, utflykter och temadagar med mål att klassen tillsammans hittar på saker.

Ett bra sätt att undersöka om det förekommer mobbning i klassen är att använda sig av Höistads frågor angående klassen och individerna. Följande frågor kan du ställa:

Frågor om klassen/gruppen till dig själv som lärare.

• Är trivseln i min klass bra? Hur är sammanhållningen, vilka är ofta frånvarande?

• Kan eleverna koncentrera sig i klassrummet?

• Är det ofta ”något i luften” när du kommer till klassrummet?

• Finns det några elever i klassen som bestämmer mer än andra?

• Behandlar eleverna alla lika eller är det någon elev som blir annorlunda behandlad?

• Har eleverna samma kroppsspråk mot alla elever?

• Är klimatet så öppet i klassen att alla i klassen kan svara fel på en fråga utan att det skapar några reaktioner från de andra eleverna?

Frågor angående individer i klassen till dig själv som lärare.

• Finns det någon elev som verkar tystlåten, likgiltig och/eller grubblande?

• Finns det någon elev som undviker att gå ut på rasterna?

• Finns det någon elev som håller sig undan från de andra i klassen?

• Finns det någon elev som är okoncentrerad och orolig efter eller inför rasten? Är denna person olycklig/nedstämd efter rasten?

• Finns det någon elev som har fått försämrade skolresultat?

• Finns det någon elev som ofta klagar på magont och huvudvärk?

• Finns det någon elev som inte vill vara med på idrotten. Deltar alla aktivt eller finns det

någon/några som är passiva i ett lag? Utdelas kommentarer mellan eleverna?

Föräldramöten

På föräldramöten i början av varje termin kan föräldrarna få diskutera olika värderingar i smågrupper och hur skolan och föräldrar ska hantera mobbningssituationer. Dessa diskussioner kan leda till att skolan tillsammans med föräldrarna skapar en mobbningspolicy.

Du som lärare ska vara aktiv i dessa diskussioner och vara väl insatt i mobbningsproblematiken, du ska även kunna svara på eventuella frågor som föräldrarna kan ha gällande mobbning. Låt inte diskussionerna pågå för länge så att föräldrarna tappar intresset för ämnet och börjar spåra iväg. Varje grupp för ett protokoll över vad som blir sagt och vad de kommer fram till. Detta ska sedan redovisas snabbt innan läraren samlar in dessa.

Det är viktigt att du som lärare skapar ett öppet klimat mellan dig och föräldrarna till dina elever eftersom mobbningsarbetet kräver ett gott samarbete mellan hem och skola för att fungera.

Klassråd

I klassråden kan du som lärare låta dina elever diskutera olika ämnen som har med mobbning och vänskap att göra. Diskussionerna kan beröra ämnen som trivsel i skolan och hur eleverna borde bete sig mot varandra. Klassrådet är ett naturligt sammanhang att diskutera fram regler som ska gälla i klassrummet samt vilka ”straff” som ska gälla vid ett regelbrytande. Det är viktigt att samtala om den allmänna trivseln i skolan ofta så att eleverna inte glömmer av hur de ska bete sig. Ett förslag på gemensamma regler som ska gälla i skolan kan vara:

• Vi i klassen ska vara vänner med alla.

• Vi i klassen ska hjälpa dem som blir mobbade.

• Vi i klassen ska leka med alla och försöka få med de elever som är utanför.

Kontrakt

Under det första föräldramötet under hösten eller det sista under våren får föräldrarna vara med och utforma skolans handlinsplan mot mobbning och ett kontrakt som alla på skolan kommer att få skriva under. Kontraktet ska innehålla ett löfte som alla i skolans närhet (lärare, föräldrar, elever och övrig personal) kommer att försöka hålla. Detta löfte handlar om att alla ska göra vad de kan för att förhindra att mobbning uppkommer och att den eventuella pågående mobbningen upphör. Detta kontrakt får föräldrarna och eleverna skriva på vid utvecklingssamtalen med läraren. Innan någon skriver på går läraren igenom innebörden av kontraktet och föräldern och eleven har till detta tillfälle läst igenom skolans handlinsplan och policy mot mobbning. Se bilaga 8 för STORM´s Mobbningskontrakt. Alla elever som har skrivit på kontraktet får en liten STORM-logga att ha antingen på bänken eller på skolväskan.

Se bilaga 9 för STORM-loggan.

Eleven

Du som elev har alltid rätt att säga ifrån om du känner att du blir illa behandlad. Du har även ett ansvar att säga ifrån om någon annan blir illa behandlad, du kan antingen säga ifrån själv, säga till en lärare eller till någon annan vuxen som du litar på. Du har ett ansvar att få andra elever att känna sig omtyckta och respekterade. För att förebygga mobbning kan du som elev göra allt för att skolan ska vara en så trivsam plats som möjligt. Ett sätt att öka förståelsen för miljön och vikten av trivseln i skolan kan vara att bjuda in föräldrar och pensionärer som kan

komma och berätta om hur det var när de gick i skolan och hur eleverna då blev behandlade.

Det du mer kan göra är:

• Skaffa kunskaper om skolans handlingsplan mot mobbning.

• Vara med den som är ensam eller i alla fall säga hej till den personen.

• Följa de regler som finns i klassen och på skolan.

• Vara mot andra som du vill att andra ska vara mot dig.

• Hjälpa den som blir illa behandlad.

• Våga säga ifrån till de som är dumma med någon annan eller gå till en vuxen som du litar på eller en kamratstödjare.

• Våga berätta om du blir mobbad till någon vuxen som du litar på.

• Var en riktig kompis och ställ upp för dina klasskamrater.

• Om du vill hjälpa till ännu mer kan du försöka bli en kamratstödjare som har som uppdrag att vara en aktiv kompis.

• Inte sprida rykten som du hör, oavsett om de är sanna eller inte.

Elevråd

Du som sitter i elevrådet har som ansvar att informera dina klasskamrater om vart de kan vända sig vid mobbning, du har även möjlighet att ta upp problemet i elevrådet och diskutera fram hur ni elever tycker att en mobbningssituation ska lösas. Du har även som uppdrag att föra dina klasskompisars talan i olika frågor gällande bland annat mobbning. Du som sitter i elevrådet ska ha tillgång till skolans handlingsplan mot mobbning och veta vad skolan har för policy mot mobbning. Du som inte sitter i elevrådet ska kunna vända dig till någon i elevrådet om du funderar på något som har med kränkande behandling att göra.

Kamratstödjare

Om du vill bli kamratstödjare måste du vara positiv och ha en god position i klassen, gärna vara lite kaxig på ett snällt sätt. Det är viktigt att alla kamratstödjare känner varandra väl och kan samarbeta. Att vara en kamratstödjare innebär att:

• Du ska vara en aktiv, schysst kompis, det innebär att hälsa och prata med elever som är ensamma.

• Du som kamratstödjare ska försöka att få alla att vara med och umgås.

• Du ska övervaka vad som händer på skolgården och i korridoren.

• Du måste vara väl insatt i vad mobbning är och innebär för alla inblandade.

• Du ska själv kunna ingripa i en mobbningssituation. Antingen genom att själv säga ifrån eller tala med någon annan kamratstödjare eller vuxen på skolan.

• Du bestämmer själv om du ska vara kamratstödjare eller inte men blir du vald så får du vara kamratstödjare i minst ett år.

• Du får information av skolpsykologen om utvecklingspsykologi, barnmisshandel och övergrepp. Den informationen som du får kommer att vara anpassad efter din ålder.

• Du kommer under din utbildning till kamratstödjare att få vara med i rollspel. Där får du prova på att vara i mobbarens, mobboffrets, medlöparens och bystanderns roll.

Alla på skolan ska känna till vem som är kamratstödjare. I början av varje termin får kamratstödjarna gå till varje klass och presentera sig och berätta varför kamratstödjare finns.

Ett sätt att tydligt visa vem som är kamratstödjare är att ha en bild på alla kamratstödjare i korridoren eller i matsalen. Ett annat sätt är att kamratstödjarna får bära ett plagg med STORM-loggan på eller en keps med det märket på som visar att du är en kamratstödjare.

Faddrar

Du som fadder har som uppdrag att vara ett stöd och en hjälp för en yngre elev. Du har som uppdrag att få den yngre eleven att känna sig trygg och välkommen på skolan. Som fadder är det viktigt att du är hjälpsam och tar dig tid att prata med ditt fadderbarn. Du som fadder ska hålla ett vakande öga över fadderbarnet så att det inte är dum mot någon eller att någon annan är dum mot det. En fadder ska föregå med gott exempel för de yngre/nya eleverna på skolan.

Föräldern

Du som förälder bör alltid se på ditt barn med öppna ögon och acceptera att även ditt barn kan vara inblandat i mobbning, antingen som offer, mobbare, bystanders eller medlöpare. För att barnet inte ska bli en som mobbar eller blir mobbad så bör du spendera tid med ditt barn och tala om hur mobbning påverkar en persons självkänsla. Låt även ditt barn övervinna vissa hinder själv för att bygga upp en självförtroende.

Grundregler för föräldrar

Varje förälder bör ha vissa grundregler för sitt barn och sig själv. Dessa regler underlättar i längden och det är viktigt att du som förälder är konsekvent med dina regler. Rutiner i vardagen skapar en trygghet för barnet.

• Ge aldrig efter för barnet bara för att slippa bråk.

• Låt barnet känna sig betydelsefullt. Barnet har ett behov av att känna att det är viktigt för sina föräldrar.

• Barnet växer genom kärlek och utmaningar.

• Håll överenskommelser! Barnet känner sig sviken om du som förälder bryter det du lovar, om inte barnet kan lita på sina föräldrar vem kan det då lita på?

• Skräm inte barnet i onödan. Varna för de situationer som du måste men barnet ska inte skrämmas till lydnad.

• Skratta med barnet och inte år barnet. Barnet har en stolthet och kan bli djupt sårat om det känner sig löjlig.

• Beröm ditt barn. Uppmuntra och ge uppskattande ord som motiverar barnet till samarbete.

Positivt stöd stärker barnets självförtroende och skapar en framåtanda.

• Var en förebild för barnet!

• Lär barnet hantera sina känslor, allt ifrån lycka och glädje till sorg och ilska.

• Umgås med barnet och lär känna det ordentligt.

• Fostra ditt barn med kärlek och regler inte med straff och hot.

• Visa ditt barn att du bryr dig om det och att du alltid kommer att finnas där för det.

Rastvakten

Det ska alltid finnas minst en vuxen rastvakt ute varje rast men ju fler rastvakter som finns ju tryggare och lugnare blir skolmiljön för eleverna och mindre mobbning förekommer då. Du som rastvakt ska ha goda kunskaper i konflikthantering och mobbning. Du ska inte vara en passiv åskådare som enbart promenerar runt skolan utan du ska aktivt delta i aktiviteterna på skolgården. Du som rastvakt har ett unikt läge, du kan se hur eleverna agerar mot varandra och kan själv påverka deras beteende/handlande direkt. Det är viktigt att du som rastvakt inger eleverna ett förtroende så att de vågar berätta om vad som sker på skolgården.

Platser för mobbning

Det finns vissa platser där mobbning förekommer oftare på. Dessa platser är ofta undanskymda och ligger lite avsides från ”centrum” av aktiviteter. Mobbarna väljer dessa platser på grund av att de är minst risk att åka fast där. Därför är det extra viktigt att övervaka dessa platser, övervakningen ska ske ofta och oregelbundet så att eleverna känner att det när som helst kan dyka upp en vuxen. Följande platser bör övervakas extra noga av rastvakter och övrig personal som är i kontakt med eleverna:

• Toaletter.

• Korridorer.

• Buskgage.

• Bakom baracker, stugor, uthus, plank.

• Vid cykelställ.

• I matsalen.

• I gymnastiksalen.

• I omklädningsrum.

• I badhuset.

Mobbningsteam

På skolan ska ett mobbningsteam finnas som har huvudansvaret och den sammankallande uppgiften i mobbningsfrågor. I teamet ska det finnas personer ifrån alla yrkeskategorier i skolan som t ex lärare, rektor, skolmåltidspersonal, skolsyster, kurator, vaktmästare, fritidspedagog m.fl. Mobbningsteamet ska gå ut i början av varje termin till alla klasser på skolan och informera om varför de finns och vilka som ingår i teamet. I matsalen och/eller i korridoren ska det finnas kort på vilka som ingår i mobbningsteamet så att det är lätt för

In document STORM mot mobbning (Page 53-68)