STORM mot mobbning

2005:023

E X A M E N S A R B E T E

STORM mot mobbning

Helena Edström Sara Viklund

Luleå tekniska universitet Lärarutbildning

Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Utbildningsvetenskap

2005:023 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--05/023--SE

Samarbete, Trygghet, Omvårdnad, Respekt och Medkänsla

STORM

mot

mobbning

Helena Edström Sara Viklund

Luleå Tekniska Universitet

Handledare Annika Strömqvist

2

Förord

Detta arbete hade aldrig kunnat komma till om det inte vore för ett gott samarbete mellan oss två så jag Helena vill tacka dig Sara för ett gott samarbete och jag Sara vill tacka dig Helena för ett gott samarbete. Idéer har stötts och blötts och sedan torkats ihop till en mobbningsmodell. Vi vill tacka vår handledare Annika Strömqvist och vår opponent Nina Alina Vaara samt Helenas hund Storm som gav inspiration till vårt namn på mobbningsmodellen, STORM mot mobbning. S står för samarbete, T för trygghet, O för omvårdnad, R för respekt och M för medkänsla.

Öjebyn/Piteå, våren 2005.

Helena Edström & Sara Viklund

3

Abstrakt

Syftet med vårt arbete var att utveckla en egen mobbningsmodell som vänder sig till alla i

grundskolan samt gymnasieskolan. Först i arbetet kommer bakgrunden som tar upp

människans grundläggande behov samt styrdokument och lagar som styrker vårt arbete. Efter

detta kommer en litteraturgranskning i ämnet mobbning. Fokusen ligger på förebyggande,

åtgärdande och uppföljande arbete. I litteraturgranskningen har vi studerat olika forskares,

psykologers och intresseorganisationers syn på mobbning och hur den ska förebyggas och

stoppas. Litteraturgranskningen har varit ett stöd i vår utformning av mobbningsmodellen

STORM mot mobbning. Vår modell innehåller en förebyggande del, en åtgärdande del och en

uppföljande del. Mobbningsmodellen utgår ifrån våra egna slutsatser och tar upp vad vi tycker

är viktigt i arbetet med och mot mobbning. Arbetet innehåller även bilagor med praktiska tips

och råd som kan vara till hjälp vid arbete med och mot mobbning på skolorna. STORM mot

mobbning finns som en egen del i arbetet och ligger efter litteraturgranskning.

4

Innehållsförteckning

FÖRORD ... 2

ABSTRAKT... 3

INLEDNING ... 7

1. SYFTE... 8

P RECISERING ... 8

Mobbningsmodell... 8

Förebyggande arbete ... 8

Åtgärder vid mobbning ... 8

Uppföljning vid mobbning ... 8

2. METOD ... 9

U PPLÄGG AV ARBETET ... 9

I NFORMATIONSINHÄMTANDE METODER ... 9

B EARBETING , ANALYS OCH TOLKNING ... 10

3. BAKGRUND ... 11

S TYRDOKUMENT OCH LAGAR ... 12

4. MOBBNING ... 13

D EFINITIONER AV MOBBNING ... 15

Jämförelse av mobbningsdefinitioner ... 17

O LIKA FAMILJER SKAPAR OLIKA BARN ... 17

Murfamiljen... 17

Geléfamiljen ... 18

Ryggradsfamiljen ... 18

O LIKA TYPER AV MOBBNING ... 18

D E INBLANDADE PERSONERNA I MOBBNING ... 20

Två olika typer av mobboffer ... 20

Det passiva/undergivna mobboffret ... 20

Det provocerande mobboffret ... 21

Olika typer av mobbare... 21

Den självsäkra mobbaren ... 22

Den sociala mobbaren ... 22

Den fullt utrustade mobbaren... 23

Den hyperaktiva mobbaren ... 23

Den mobbade mobbaren ... 23

Den gruppmobbande mobbaren ... 23

Den gängmobbande mobbaren... 23

Medlöpare ... 24

Bystanders... 24

V AR SKER MOBBNING ? ... 24

M OBBNINGENS KONSEKVENSER ... 25

5. FÖREBYGGANDE ARBETE ... 27

U NDERSÖKANDE ARBETE FÖR ALLA I BARNETS / ELEVENS NÄRHET ... 28

L ÄRAREN ... 28

Undersökande arbete för läraren... 29

Förebyggande aktiviteter med eleverna ... 30

Samarbetsgrupper... 31

Värderingsövningar... 31

Samtal i klassen... 32

E LEVEN ... 33

Kamratstödjare ... 33

F ÖRÄLDERN ... 34

S KOLAN ... 35

5

Rastvakter ... 36

S AMMANFATTNING AV FÖREBYGGANDE ARBETE ... 37

6. ÅTGÄRDER VID MOBBNING ... 38

P ROBLEMLÖSNING ... 39

S KÖNLITTERATUR VID MOBBNING ... 39

H JÄLP TILL DET PROVOCERANDE MOBBOFFRET ... 39

H JÄLP TILL DET PASSIVA / UNDERGIVNA MOBBOFFRET ... 40

H JÄLP TILL DEN SOM MOBBAR ... 40

H JÄLP TILL BYSTANDERS ... 40

L ÄRAREN ... 40

Samtal med de inblandade i mobbning ... 41

E LEVEN ... 43

F ÖRÄLDRARNA ... 44

Råd till mobbarens föräldrar ... 46

Råd till mobboffrets föräldrar ... 47

S KOLAN ... 47

S AMMANFATTNING AV ÅTGÄRDER VID MOBBNING ... 48

7. UPPFÖLJANDE ÅTGÄRDER... 50

S AMMANFATTNING AV UPPFÖLJANDE ÅTGÄRDER ... 51

8. STORM MOT MOBBNING ... 52

V ÅRA GRUNDANTAGANDEN ... 52

A RBETSSÄTT ... 52

U NDERSÖKANDE ARBETE FÖR ALLA VUXNA I SKOLANS NÄRHET ... 53

P ROBLEMLÖSNING ... 53

F ÖREBYGGANDE ARBETE ... 54

Lärare ... 54

Föräldramöten ... 55

Klassråd ... 55

Kontrakt ... 55

Eleven... 55

Elevråd ... 56

Kamratstödjare ... 56

Faddrar ... 57

Föräldern ... 57

Grundregler för föräldrar... 57

Rastvakten ... 57

Platser för mobbning ... 58

Mobbningsteam... 58

Lekar ... 58

Dramaövningar... 58

Att arbeta med drama ... 59

Ett sätt att dela upp barnen/eleverna i grupper ... 59

Samarbetsövningar... 60

Värderingsövningar... 60

Gruppdiskussioner ... 60

Skönlitteratur ... 61

Massage ... 61

Ett förebyggande skolklimat... 61

Å TGÄRDER VID MOBBNING ... 61

Handlingsplan... 61

Mål ... 62

Hur målet ska uppfyllas ... 62

Arbetsfasen ... 62

Faktainsamling... 62

Samtal ... 63

Checklista för samtal med mobbaren ... 63

Föräldrakontakt... 64

Dokumentation ... 64

Föräldrar till barn som är inblandade i mobbningen ... 64

U PPFÖLJNING ... 65

Förhållningssätt till de inblandade ... 65

6

Samtal efter mobbningen... 65

Om mobbningen inte upphör... 65

Uppföljning och utvärdering efter mobbningen ... 66

9. DISKUSSION ... 67

R ESULTATDISKUSSION ... 67

E GNA REFLEKTIONER OCH SYNPUNKTER ... 74

F ÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 75

P EDAGOGISKA TILLÄMPNINGAR ... 76

REFERENSLISTA ... 77

BILAGOR... 79

B ILAGA 1 B ROTTSBALKEN ... 79

B ILAGA 2 FN: S B ARNKONVENTIONEN ... 80

B ILAGA 3 S ALAMANCA - DEKLARATIONEN ... 83

B ILAGA 4 A RBETSMILJÖLAGEN , AML... 84

B ILAGA 5 S KOLLAGEN ... 85

B ILAGA 6 L PO 94 ... 86

B ILAGA 7 M OBBNINGSORGANISATIONER ... 88

B ILAGA 8 STORM´ S M OBBNINGSKONTRAKT ... 89

B ILAGA 9 STORM- LOGGA ... 91

B ILAGA 10 L EKAR ... 92

B ILAGA 11 S AMARBETSÖVNINGAR ... 96

B ILAGA 12 V ÄRDERINGSÖVNINGAR ... 101

B ILAGA 13 G RUPPDISKUSSIONER ... 109

B ILAGA 14 S KÖNLITTERATUR MED TEMAT MOBBNING ... 115

B ILAGA 15 M ASSAGE ... 117

B ILAGA 16 Å TGÄRDSKONTRAKT EXEMPEL MED MOBBAREN ... 119

B ILAGA 17 D OKUMENTATION ... 121

B ILAGA 18 STORM´ S UTVÄRDERING ... 122

7

Inledning

Vi har valt att skriva om mobbning eftersom det är ett ständigt aktuellt ämne i skolan som vi lärare varje dag får tampas med. Vi anser att inget barn/ingen elev inom skolan ska behöva känna sig mindre värd än någon annan. Varje barn/elev bör få känna sig betydelsefull och speciell varje dag. En lärare i skolan bör ha som mål att varje individ i klassen ska trivas och känna sig trygg och välkommen. Enligt oss är det en lärares skyldighet att varje dag se till att inget barn/ingen elev behöver utstå kränkande behandlingar av något slag. Varje skola bör ha en plan för att förebygga och motverka mobbning. Denna plan ska vara praktisk och enkel att använda så att läraren kan använda den varje dag utan några större ansträngningar. Planen mot mobbning ska finnas tillgänglig för alla lärare, barn/elever och föräldrar, ingen inom skolans närhet ska kunna säga att de inte vet vad planen innehåller eller innebär.

Tyvärr fungerar inte skolorna som vi vill att de ska göra. Alla skolor har inte fungerande mobbningsplaner och en del skolor påstår till och med att det inte förekommer någon mobbning på deras skola. Under våra fyra år på universitetet har vi aldrig hört att någon skola ens har haft något mobbningssituation någon gång. Detta tvivlar vi på för under en praktik berättade en elev för oss att denne hade blivit mobbad tidigare på samma skola som denne nu gick på. På samma skola fanns en elev som tidigare under året hade blivit utsedd till klassens syndabock och fick skulden för allt. För att hjälpa skolorna att förebygga och upptäcka mobbningen har vi valt att utforma vårt arbete som en mobbningsmodell och gett den namnet STORM mot mobbning. Vi vill inte att något barn/någon elev ska känna att skolan inte gjorde något åt deras situation utan vi vill att varje barn/elev ska känna att just deras skola bryr sig om dem och inte tolererar några kränkningar.

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad,

och i brist därpå avskydd och föraktad.

Man vill ingiva människorna någon slags känsla.

Själen fryser i tomrummet

och vill kontakt till vad pris som helst.

Av Hjalmar Söderberg ¹

1 Ur Wassberg G Mobbning ett gemensamt ansvar 1995 sid. 3

8

1. Syfte

Syftet med arbetet är att med utgångspunkt från vår litteraturgranskning utveckla en mobbningsmodell med förebyggande arbete och åtgärder vid mobbning samt uppföljande arbete.

Precisering

Meningen med arbetet är att utveckla en så heltäckande mobbningsmodell som alla inom grundskolan och gymnasiet kan ha användning av. Modellen riktar sig till lärare, barn/elever, föräldrar och övrig personal på skolan. Den kommer att innehålla många praktiska förslag och råd som läsaren kan använda sig av.

Mobbningsmodell

Mobbningsmodellen ska hjälpa lärare, barn/elever, föräldrar samt övrig skolpersonal i deras arbete med att förebygga och stoppa mobbningen i skolan. Den ska innehålla konkreta förslag på vad lärare, eleven, övrig personal på skolan och föräldrarna kan göra mot mobbning.

Mobbningsmodellen ska vara enkel och överskådlig, den kan läsas tillsammans med vår litteraturgranskning av vad olika forskare anser om mobbning och hur de tycker att mobbning ska förebyggas och åtgärdas. Mobbningsmodellen kommer att innehålla tre olika delar, en förebyggande del, en åtgärdande del och slutligen en uppföljande del. Dessa delar är riktade till alla inom skolan och är skriven på ett sätt så att alla (inklusive eleverna själva) ska kunna läsa och förstå den.

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet i vår mobbningsmodell kommer att bestå av praktiska övningar och råd om hur alla i skolans närhet kan handla för att mobbning inte ska uppstå. Allt förebyggande arbete utgår ifrån våra slutsatser om hur mobbning ska förebyggas och i samklang med diverse styrdokument, lagar och allmänna råd från olika intresseorganisationer och forskare.

Åtgärder vid mobbning

Åtgärderna vid mobbning ska vara enkla men effektiva så att mobbningen snabbt upphör. Vi kommer att ta upp hur olika former av sanktioner och samtal med de inblandade i mobbningen kan gå till och även ge råd hur andra som ser eller hör mobbningen kan agera.

Uppföljning vid mobbning

Det uppföljande arbetet som ska ske efter att en åtgärd är vidtagen, är till för att se om någon

förbättring/förändring har skett. Om ingen förbättring/förändring har skett kommer ytterligare

anvisningar om hur lärare, föräldrar och övrig skolpersonal kan agera.

9

2. Metod

I vårt examensarbete har vi valt att genomföra en litteraturgranskning och vårt syfte är att utforma en fungerande modell mot mobbning. För att få en bred grund att stå på har vi studerat tidigare och senare litteratur inom ämnet och tagit del av forskares syn på förebyggande arbete, åtgärder vid mobbning och uppföljande åtgärder. Vi har även valt att studera vad som forskarna anser kännetecknar de olika personerna som är inblandade i mobbningen, vad mobbning är och vad föräldrar, lärare och elever kan göra för att förebygga, åtgärda och följa upp mobbningen. Vi har utgått ifrån skolans styrdokument, förordningar, lagstiftning och internationella konventioner. För att finna fakta i det aktuella området så har vi läst olika texter om ämnet. Det har varit både facklitteratur och texter från olika intresseorganisationer samt lagar och förordningar som berör det aktuella ämnet.

Upplägg av arbetet

Vi kommer att läsa vetenskaplig litteratur och välja ut delar som vi anser är viktiga. Utifrån det skapar vi en mobbningsmodell som riktar sig till likväl skolpersonal som föräldrar.

Modellen kommer att ta upp flera olika forskares syn på mobbningssituationen och hur de olika momenten ska hanteras. Vi har valt att ta med flera olika forskares syn på förebyggande arbete, åtgärder vid mobbning och uppföljande åtgärder så att den som läser detta arbete kan välja ut det den tycker passar just den situationen som den behöver hjälp i. I vissa fall har vi tagit oss friheten att lägga ihop olika forskares åsikter till en helhet om dessa är likvärdiga i sitt innehåll. Vårt arbete kommer att börja med ett kort förord och sedan en kort sammanfattning av arbetet. Efter innehållsförteckningen kommer inledningen där vi förklarar varför vi har valt att skriva om det ämne som vi skriver om. Sedan har vi valt att ha syfte och metod, detta på grund av att arbetet är så stort och det är viktigt att läsaren tidigt kan förstå syftet med arbetet. Efter metoden börjar arbetet med en bakgrund och styrdokument och lagar.

Under rubriken mobbning finns litteraturgranskningen i ämnet mobbning och under rubriken mobbningens konsekvenser tydliggörs problemet med mobbning och vilken effekt mobbningen i värsta fall kan få. Litteraturgranskningen fortsätter fram till rubriken STORM mot mobbning som är vårt resultat i form av en mobbningsmodell. Vid skapandet av STORM mot mobbning har vi gjort ett antal rubriker som vi sedan fyllt med det fakta som vi anser att en bra och heltäckande mobbningsmodell bör innehålla med stöd från litteraturgranskningen.

Utvecklandet av STORM mot mobbning har pågått sedan vecka 3 till och med vecka 18.

Informationsinhämtande metoder

Backman skriver att det tidigare ansågs vara viktigt att ha ”läst på” i det inledande momentet i den kvalitativa forskningsprocessen. Detta moment kallades litteraturgranskning. Syftet med granskning är att få hjälp vid problemformuleringen, metodval och vid val av analysteknik. ¹ Litteraturgranskningen ger oss en bakgrund och en överblick om det fakta som finns inom ett vist område. Syftet med en litteraturgranskning är att sammanställa litteraturen inom det givna området. En komprimerad sammanställning av kunskapen inom ämnet framställs.

Litteraturgranskningen används oftast som en introducerande bakgrund till det kommande

1 Ur Backman J Rapporter och uppsatser 1998 sid. 31 & 66

10

resultatet. Information kommer att hämtas från olika organisationer som jobbar med mobbning och facklitteratur samt forskning som gjorts runt ämnet. För att få tips på praktiskt förebyggande arbete mot mobbning har vi läst böcker och besökt Internetsidor som innehåller personlighetsutvecklande och gruppstärkande metoder. Vi ska använda oss av litteraturgranskningen för att skriva vissa delar av vårat arbete.

Bearbeting, analys och tolkning

Vi anser att texterna i böckerna som vi har läst redan är analyserade av författarna och har därför enbart valt ut de avsnitt i litteraturen som passar in i vårt arbete. Urvalet av forskare inom ämnet har skett genom att vi har valt de forskare som vi tyckte hade mest relevant fakta till vår mobbningsmodell. Vi har försökt att hitta åsikter som skiljer sig för att visa en så nyanserad bild som möjligt av mobbning. I mobbningsmodellen kommer vi att ta med det som vi enligt egna slutsatser anser är viktigast i ett aktivt arbete mot mobbning. I diskussionen kommer vi att diskutera vårt val av innehåll i vår mobbningsmodell STORM mot mobbning i förhållande till vad forskarna skrivit samt diskutera vår bakgrund och litteraturstudie i förhållande till våra slutsatser. Vi tänker fokusera på vår egen modell och de val som vi har gjort. Vi har utgått ifrån Patel och Davidsons beskrivning av kvalitativ bearbetning där det står att varje kvalitativ forskning kräver sin unika typ av metod. Det är enligt Patel och Davidson vanligt att forskare utformar sin egen metod som passar deras forskning bäst. Detta har vi tagit fast på och har därför en annorlunda utformning och bearbetning av materialet. I våran kvalitativa bearbetning har vi arbetat med olika textmaterial i stor mängd. Vi har jobbat fortlöpande med penna i hand, något som Patel och Davidson rekommenderar. Den kvalitativa metoden används vid analys av text och data, inte vid statistiska analysmetoder. Detta innebär att forskaren kan vara subjektiv och får ta ställning till innehållet. ²

2 Ur Patel R & Davidson B Forskningsmetodikens grunder 1991 sid. 118-121

11

3. Bakgrund

Varje människa har enligt Höistad grundläggande behov. För att kunna bli en hel människa måste alla människans grundläggande behov vara tillgodosedda. Dessa behov kan inte människan själv tillgodose utan för att få behoven tillgodosedda är människan beroende av andra människor. Lösningen på ensamhet är andra människor. Målet för en kärlekslängtan är andra människor. Människan behöver andra människor för att bli någon. När en människa inte får sina grundläggande behov tillgodosedda mår människan dåligt och det kan ibland leda till att människan drar på sig sjukdomar, börja med missbruk och självdestruktiva handlingar.

Människan styrs av sina behov och gör nästan vad som helst för att få dem tillgodosedda. Vid mobbning tar mobbaren bort offrets ”rätt” att få sina grundläggande behov tillgodosedda.

Primära behov, elementära behov är rent fysiska och av överlevnadskaraktär: att äta, dricka och sova. Sekundära behov är psykiska men också av överlevnadskaraktär. Dessa grundläggande behov har alla människor. Behoven kan handla om:

• att bli sedd.

• få uppleva kärlek.

• känna tillhörighet.

• känna trygghet.

• få utvecklas.

• kunna påverka.

• bli tagen på allvar.

• få omväxling.

• bli uppmuntrad.

• känna stillhet och ro.

• ha en tro på något.

• känna att man duger som den man är.

• känna sig behövd.

• känna att man behöver någon.

• bli uppmuntrad.

• få vara svag. ¹

Grunden för att en människa ska utvecklas till en trygg, positiv och mogen individ med stark självkänsla och livsaptit krävs det att människan blir hörd, bekräftad och respekterad.

Människan behöver få uppleva omvärldens växande tilltro till den egna förmågan, att kunna hantera sig själv och sin situation på ett konstruktivt och socialt acceptabelt sätt. Bli allt mer delaktig i sin egen situation och få en större möjlighet att själv styra och ha inflytande över denna för att utvecklas till en självständig individ med stark självtillit. Receptet på att skapa trygga människor är att höra, bekräfta, respektera och göra dem delaktiga. ²

1 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 10-12

2 Ur Brännlund L Konflikthantering, handbok för realister 1991 sid. 46

12

Styrdokument och lagar

Det finns många lagar och förordningar som stödjer vårt arbete. Lärare har en skyldighet att följa de lagar som är skrivna för samhället samt de specifika regler och förordningar som gäller inom skolan. I brottbalken står det att hot, kroppslig skada på annan person, förtal och trakasserier är brott som ska straffas d v s dessa handlingar ska få en konsekvens för den som utför dem även inom skolan. ³ Se bilaga 1 för mer information om brottsbalken. Det finns internationella överenskommelser som är sammanställda i FN:s barnkonvention vars syfte är att skydda barnens rättigheter i samhället. I konventionen står det bland annat att inget barn/elev ska bli kränkt eller utsatt för någon form av övergrepp. Se bilaga 2 för mer information om FN:s barnkonvention. En annan internationell överenskommelse som skyddar barnets/elevens rättigheter är Salamanca-deklarationen. Den fastslår barnets/elevens rätt till en fullständig utbildning som sker under värdiga former d v s barnet/eleven ska känna sig trygg och stimulerad i skolan. ⁴ Se bilaga 3 för mer information om Salamanca-deklarationen. I arbetsmiljölagen, AML som numera innefattar även barnen/eleverna i skolan står det att det är rektorn som har huvudansvaret och att ingen inom skolan ska utsättas för någon form av kränkande särbehandling. Skolan ska även ha som policy att ingen form av kränkande särbehandling är accepterad. ⁵ Skolans ska planera och organisera sitt arbete så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. ⁶ Se bilaga 4 för mer information om arbetsmiljölagen.

Enligt skollagen ska verksamheten i skolan utgå ifrån de demokratiska värderingar som finns i samhället. Varje individ i skolan ska lära sig att känna ett ansvar för sig själv och sina medmänniskor samt den gemensamma miljön. ⁷ Skolan är enligt skollagen skyldig att upprätta handlingsplaner mot mobbning. ⁸ Se bilaga 5 för mer information om skollagen. Enligt Lpo 94 som styr skolans verksamhet ska skolan sträva efter att varje elev inom skolan ska ta avstånd ifrån förtryck och trakasserier mot andra människor. Alla som arbetar inom skolan ska visa respekt för den enskilda individen och utgå ifrån de demokratiska grunderna som styr vårat samhälle. Läraren ska använda nödvändiga insatser för att förebygga och åtgärda kränkande behandlingar i skolan. ⁹ Lpo 94 betonar att skolan har som uppdrag att aktivt motverka trakasserier och förtryck av en individ eller flera. På skolan är det rektorn som har det övergripande ansvaret och ska upprätta, genomföra och utvärdera skolans handlingsprogram mot mobbning, rektorn ska även förebygga och motverka alla former av kränkande särbehandling som kan förekomma i skolan mot både elever och personal. ¹⁰ Se bilaga 6 för mer information om Lpo 94.

3 Ur Staff J Mombus – modell att förebygga mobbning 1997 sid. 33

4 Ur Skolverket Överenskommet! 1999 sid. 9-10, 59, 64-76, 117 & 120-121

5 Ur Lärarförbundet Så kan skolan förebygga våld, hot och mobbning 2000 sid. 9-10

6 Ur Staff J Mombus – modell att förebygga mobbning 1997 sid. 42

7 Ur Lärarförbundet Så kan skolan förebygga våld, hot och mobbning 2000 sid. 10

8 Ur Forsman A Skolans texter mot mobbning –reella styrdokument eller hyllvärmare? 2003 sid. 139

9 Ur Utbildningsdepartementet Lpo 94 sid. 2

10 Ur Lärarförbundet Så kan skolan förebygga våld, hot och mobbning 2000 sid. 10

13

4. Mobbning

Forskning visar att mobbning i grunden beror på en obalans i makt, mellan barn och ungdomar men också mellan unga och vuxna. Det vuxna förhållningssättet till den unga människan har stor betydelse. Känslan av att inte kunna påverka sin situation är en verklighet för många barn/elever och gör så att barnen/eleverna känner olust, hjälplöshet och uppgivenhet. Detta kan leda till passivitet och aggressivitet. Upplevelsen av att bli sedd och bekräftad stärker i stället självkänslan och tryggheten och bidrar till ett positivt och öppet socialt klimat i skolan. Dessa förhållanden påverkar barnens/elevernas hälsa. Om ett barn/en elev mår dåligt medför detta en risk för att han eller hon utvecklar ohälsosamma vanor eller negativa beteenden. Detta kan vara en orsak till att dålig stämning eller mobbning uppstår. ¹ Mobbning bör analyseras som en ritual som innehåller specifika handlingar. Ritualens handlingar kan betraktas som en ceremoni som ger de inblandade en känslomässig upplevelse som kan skapa en social effekt. I själva mobbningsritualen ingår en grupp av individer som tillsammans fäster uppmärksamheten på samma handling. Gruppen har ett gemensamt mål där alla inblandade har samma sinnesstämning och måste ta del i samma situation, positiv som negativ. Mobbningsritualen skapar ”heliga objekt” som kännetecknar medlemskap i gruppen.

Dessa ”heliga objekt” kan vara en person och/eller det mål som medlemmarna har. Gruppens gemensamma handlingar leder till en ökad gemenskap och en respekt för ritualen och dess symboler/handlingar. Gemensamma handlingsformer, känslo- och synsätt skapas inom gruppen. Det finns dock en risk för ilska och bestraffning för individen i gruppen om denne inte respekterar gruppens symboler och riter. ² Mobbning är ett spel om makt.

Mobbningen i skolan förutsätter olika mått av aggressivitet och social skicklighet plus två system: ett administrativt som tvingar den mobbade att vara kvar i klassen och ett socialt som har uteslutit den mobbade ur kamratgrupperna.

• Barnet/eleven som vistas i skolan har en begränsad möjlighet att välja varandra.

• Barnet/eleven är i skolan under en lång tid.

• Barnet/eleven kan inte lämna skolan utan besvärliga konsekvenser.

• Ett administrativt system upprätthåller systemet eller skolklassen. Det bestämmer vilka som ska gå där och när och var de ska träffas, vad som måste göras.

• Klassen är ett informellt socialt system där barn/elever sluter sig i grupper. En sortering pågår. De som är innanför gruppen behandlar de som är utanför på ett annat sätt. Några hamnar utanför. ³

Enligt Barbara Coloroso har mobbningen fyra kännetecken.

1) Maktbalans

Mobbaren är ofta äldre, större, starkare, från en bättre social miljö, har en annan ras, tillhör en annan religion, är mer verbalt begåvad eller tillhör det motsatta könet. Det är när flera går ihop och attackerar en person som maktbalansen blir tydlig. Syskon som tävlar mot varandra är inte mobbning och inte heller konflikter mellan två likvärdiga individer.

1 Ur Barnombudsmannen Blunda inte för mobbningen! BO:s rapport och förslag mot mobbning 2001 sid. 40

2 Ur Eriksson B, Lindberg O, Flygare E & DaneBäck K Skolan – en arena för mobbning 2002 sid. 111-112

3 Ur Berlin E Mobbningsboken – Stoppa mobbningen i skolan 2002 sid. 13-14 & 17-19

14

2) Avsikt att skada en annan person

Mobbaren har som avsikt med sitt handlande att skada en annan person på något sätt. Det kan vara genom att tillfoga denna person psykisk eller fysisk smärta. Mobbaren vill att sina handlingar ska resultera i obehag för mobboffret och mobbaren ”njuter” av att framkalla denna smärta. Mobbningen handlar inte om olyckor eller några misstag, retas på skoj eller grodor ut munnen. Inte heller om att råka trampa någon på tårna eller inte märka/veta att någon är utanför utan mobbning handlar om medvetna handlingar som mobbaren väljer att utföra.

3) Hot om mera våld

Både mobbaren och mobboffret vet att mobbningen kommer att upprepa sig och att det som har skett inte var någon engångshändelse.

4) Skräckvälde

Mobbning är återkommande våld som har som syfte att skrämmas och dominera.

Skräcken som mobboffret utsätts för är inte vägen till målet utan mobbningens mål.

Mobbning handlar inte om enstaka aggressiva handlingar eller impulsiva reaktioner utan om valda handlingar. När mobbaren väl har satt skräck i sitt mobboffer behöver mobbaren inte längre vara rädd för att mobboffret ska göra motstånd eller hämnas.

Mobboffret blir maktlöst och vågar inte berätta om mobbningen för någon eller ens försöka att slå tillbaka på något sätt. Mobbaren är beroende av sina medlöpare, de måste delta eller i alla fall stödja mobbningen eller inte göra något för att stoppa den. Den onda cirkeln är påbörjad. ⁴

Enligt Christer Olsson är det vanligast att mobbning i skolan riktas mot ett barn/en elev och inte mot en grupp. ⁵ Gunilla O Björk betonar att mobbning inte är någon konflikt utan en långdragen och plågsam process för alla inblandade. De inblandade har alltid angett yttre avvikelser som anledning till mobbningen enligt Pikas. Denna teori att mobbning beror på yttre avvikelser är inte bara accepterad av barnen/eleverna i skolan utan av hela samhället. ⁶ Vid arbetet med mobbning är det viktigt att kunna skilja på vad mobbning är och vad retning är anser Coloroso. När barn/elever retar varandra kan rollerna lätt bytas och den som har blivit retad kan reta. Avsikterna är inte att såra någon och ingen av de inblandade känner sig kränkta. Retningen sker med glädje, påhittighet och välvilja och meningen är att båda parterna ska skratta. Själva retningen är bara en liten del av vad parterna har gemensamt. Motivet är oskyldigt och retningen upphör om någon blir ledsen eller protesterar. ⁷

För att förebygga och stoppa mobbning krävs det engagemang och medvetenhet från alla inom skolans närhet anser Olweus. Det innebär att barn/elever, lärare, övrig skolpersonal och föräldrar ska vara involverade i mobbningsarbetet. ⁸ Alla i närheten av skolan måste ta ett tydligt avstånd ifrån mobbingen och fördöma alla former av kränkande särbehandling. Siv Widerberg skriver att det borde var förbjudet att barnen/eleverna själva ska välja lag i skolan, att rösta på Lucia och liknande, att dela ut inbjudningskort i skolan om inte alla blir bjudna, att inte ha någon rastvakt på skolan, att tala om vem som har bäst och sämst resultat på ett prov och att inte ha bestämda bord för klasserna i matsalen. ⁹ De vuxna måste engagera sig mer aktivt och delta i barnens liv och kontakten mellan skolan och hemmen måste skärpas

4 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 36-37

5 Ur Olsson C Mobbning och våld i verkligheten 1998 sid. 19

6 Ur Björk G O Mobbning – en fråga om makt 1999 sid. 23-24 & 156

7 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 58-59

8 Ur Olweus D Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra 1991 sid. 50

9 Ur Widerberg S Nej! Lägg av! En bok för dig om mobbning 1997 sid. 43

15

enligt Pikas. Skolan ska även ta sitt ansvar som social fostrare, skapa bättre kamratrelationer och få de mobbade och mobbarna att fungera bättre i skolan och samhället. ¹⁰

Definitioner av mobbning

Peter-Paul Heinemann var bland de första i Sverige som uppmärksammade mobbningen.

Hans definition av mobbning är:

…en lös sammanfogad grupp kan vi ett yttre tryck bindas samman till en samverkande grupp, mycket på grund av behovet att kanalisera den uppdämda irritationen, och kan då samfällt ösa sin vrede (som kan ha helt annan orsak) över en icke-medlem. Den vinner därvid ett slags gemenskap, en urladdning av sin ilska, och efter urladdningen ett tillfälligt, gemensamt jämviktsläge. En grupp som bildas på detta sätt kallas mobb. Urladdningsbeteendet kallas mobbning.

Urladdningsbeteendet är ett aggressionsgenombrott /…/ vi får alltså ett aggressionsgenombrott tidigare och lättare från en irriterad grupp än från en irriterad enskild människa /…/ Mobbning förekommer naturligtvis inte bara i tillfälliga situationer eller hos löst sammanbundna grupper /…/ I rollspelet ingår två parter och det är viktigt att söka förstå hur rollerna kan spelas. ¹¹

BO (Barnombudsmannen) tillämpar en variant av forskaren Dan Olweus definition i sin rapport om mobbning. Den lyder följande:

Mobbning är när en eller flera personer utsätter någon för negativa handlingar upprepade gånger och under en viss tid. En negativ handling är det när någon tillfogar en annan person skada eller obehag. Sådana handlingar kan utföras verbalt, vid fysisk kontakt, genom att skada någons personliga egendom eller indirekt genom utfrysning och isolering. ¹²

Forskaren Dan Olweus har en av de allmänt accepterande definitionerna. Han skriver följande: Det är mobbning när en eller flera individer, upprepade gånger och över en tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer.

I Arbetarskyddsstyrelsens författning om kränkande särbehandling i arbetslivet beskrivs mobbning på följande sätt: Kränkande särbehandling föreligger först när person konflikter förlorar sin prägel av ömsesidighet och när respekt för människors rätt till personlig integritet glider över till icke-etiska handlingar…

Svenska Akademiens definition av mobbning är: mobba [är att] utesluta från kamratkretsen och illa behandla, förtrycka…

Freire har följande definition på mobbning och förtryck: en akt är förtryckande […] när den hindrar människor att uppnå sin fulla mänsklighet. ¹³

Organisationen Friends anser att mobbning är: ingen engångsföreteelse utan en systematisk kränkning. ¹⁴

10 Ur Pikas A Så stoppar vi mobbning 1975 sid. 31

11 Ur Eriksson B, Lindberg O, Flygare E & DaneBäck K Skolan - en arena för mobbning 2002 sid. 27

12 Ur Barnombudsmannen Blunda inte för mobbningen! BO:s rapport och förslag mot mobbning 2001 sid. 9

13 Ur Larsson E Mobbad? Det har vi inte märkt! 2000 sid. 15 & 19

16

Zelma Fors, författare, psykolog och psykoterapeut, definition av mobbning är:

I mobbningen har plågaren mer makt än offret och plågaren har kontroll över offret. I mobbningen förekommer negativa handlingar från plågaren mot offret i avsikt att skada offret. Dessutom förekommer de negativa handlingarna upprepade gånger och över en längre tid. ¹⁵

Christer Olsson definierar mobbning ur den mobbades synvinkel så här: Mobbad är den elev som på fredagskvällen vid tanken på vad som eventuellt kan hända nästa vecka i skolan blir ledsen, och möjligheten att känna glädje den kvällen är förstörd. ¹⁶

Anatol Pikas definition på mobbning är:

Med mobbning avser jag alltså upprepade negativa aktiviteter (fysiska och psykiska angrepp och/eller uteslutningar ur gemenskapen) som riktas mot en enskild individ av två eller flera individer som står i interaktion med varandra.

Karakteristiskt för mobbning är att aktiviteten kan sägas vara olaglig eller strida mot samhällets normer, att det negativa syftet tenderar att bli ett mål i sig och att mobbarna får förstärkning av varandras beteende. ¹⁷

En annan mobbningsdefinition av Pikas lyder på följande sätt:

Mobbning är medvetna, icke-legitima fysiska eller psykiska angrepp och/eller uteslutningar ur gemenskapen, som riktas mot en enskild person i underläge av en grupp vars medlemmar förstärker varandras beteende i interaktion. ¹⁸

Janne Staffs definition på mobbning är: Mobbning är när någon far illa. Man kan aldrig sätta en gräns mellan vad som är mobbning och vad som inte är det. Olika individer tål olika mycket och mobbning drabbar mycket olika. ¹⁹

Barbara Coloroso anser att mobbning är en medveten handling som har till avsikt att skada en annan person på något sätt. ²⁰

Gunilla O Björk säger att mobbning är:

Mobbning utgör en serie kränkningar. Varje kränkning är en sorts inkompetensförklaring. Inkompetensförklaringen gäller det spel som för närvarande spelas, till vilket det hör vissa regler. För att få vara med och spela krävs att man ställer upp på dessa regler. Spelet gäller ett utökat handlingsutrymme och speglar de maktförhållanden som för tillfället råder. En ökning av handlingsutrymmet motsvaras av en ökning av makt. /…/Mobbning kan alltså sägas vara både en del i en social process och själva resultatet av den. ²¹

14 Från Internet sidan http://www.friends.se/index.php?id=573&type=98

15 Ur Fors Z Makt, maktlöshet, mobbning 1994 sid. 1

16 Ur Olsson C Mobbning och våld i verkligheten 1998 sid. 19

17 Ur Pikas A Så stoppar vi mobbning 1975 sid. 16

18 Ur Björk G O Mobbning – en fråga om makt 1999 sid. 21

19 Ur Staff J Mombus- modell att förebygga mobbning 1997 sid. 13

20 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 36

21 Ur Björk G O Mobbning – en fråga om makt 1999 sid. 143 & 155

17

Följande definition är hämtad ur Bonniers Stora Lexikon på CD-rom:

mobbning, mobbing [jämför mobb], kamratförtryck som innebär uteslutning ur en gemenskap t.ex. i skolan, på arbetsplatsen eller i andra sammanhang. Mobbning bland barn drabbar oftast någon som är yngre, fysiskt svagare eller på annat sätt avvikande från gruppen. Det kan ta formen av psykisk eller fysisk förföljelse och misshandel. Mobbning bland vuxna kan vara svårare att observera. Typiska uttryck för mobbning är skvaller och mer eller mindre raffinerad utfrysning ur t.ex. en arbetsgrupp. Mobbning är ett kollektivt beteende som kan upprepas gång på gång under lång tid. Av rädsla för hämndaktioner vågar den mobbade sällan avslöja sina plågoandar. ²²

Jämförelse av mobbningsdefinitioner

Heinemann, Olweus, BO, Arbetarskyddsstyrelsen, Svenska Akademin, Bonnier, Freire, Friends, Fors, Pikas, Staff, Coloroso och Björk är alla överens om att mobbning handlar om kränkande särbehandlingar. Staff anser att det inte går att dra någon gräns mellan vad mobbning är och vad det inte är. Olssons definition ses ur den drabbades synvinkel och ger ingen direkt definition av vad mobbning är. BO, Olweus, Bonniers, Friends, Fors, Pikas och Björk är överrens om att mobbning sker upprepande gånger och under en viss tid samt att dessa handlingar är negativa. Staff ger ingen information om hur länge och ofta mobbningen ska pågå för att få kallas mobbning. Han anser att det är individuellt och att offret avgör när det är mobbning. Heinemann anser att mobbning är ett urladdningsbeteende i en grupp som resulterar i mobbning mot en icke-medlem. Freire, Svenska Akademin, Coloroso och Arbetarskyddsstyrelsen saknar en definition av tid och om handlingarna vid mobbning ska ske upprepande gånger innan det betraktas som mobbning.

Olika familjer skapar olika barn

I en undersökning som BO gjort bland 13-åringar i Sverige gjorde 13-åringarna en tydlig markering mellan hem och skola. Det fanns ingen generell önskan att föräldrarna skulle involvera sig mer i skolans arbete mot mobbning men 13-åringarna ville ändå att föräldrarna skulle bry sig om vad som händer i skolan. Det är föräldrarna som har det primära ansvaret över sitt barn och kan påverka barnet att bli delaktig i det förebyggande arbetet mot mobbning. Föräldrarna har ett ansvar att ge barnet normer och värderingar som barnet sedan tar med sig till skolan. ²³ Olika familjer skapar olika barn. Barbara Coloroso skriver om tre sorters familjer, Murfamiljen, Geléfamiljen och Ryggradsfamiljen. Dessa familjer fostrar olika barn som påverkar mobbningen på olika sätt.

Murfamiljen

Denna familj kännetecknas av ordning, kontroll, lydnad, fasthållande regler och en strikt makthierarki. Barnet blir kontrollerat, manipulerat och tvingat till tystnad. Barnets känslor ignoreras, förlöjligas eller förnekas. Föräldrarna styr familjen genom övervakning, hot, order, bestraffningar, föreläsningar och påminnelser. Murfamiljen är en slags diktatur där makt innebär total kontroll. En kontroll som ska utövas uppifrån d v s av föräldrarna. Denna familj

22 Från Bonniers Stora Lexikon på CD-rom

23 Ur Barnombudsmannen Blunda inte för mobbningen! BO:s rapport och förslag mot mobbning 2001 sid. 47-

48

18

är en grogrund för framtida mobbare och mobboffer. Mobbaren får ett behov att hävda sig själv och utöva samma makt som föräldrarna har på andra barn/elever. Mobboffret får sina brister påpekade och upplever en oförmåga att kunna påverka situationen i hemmet och upplever sedan samma sak i skolan.

Geléfamiljen

Denna familj saknar struktur men kväver ändå de sunda känslouttrycken. I familjen råder en

”låt-gå”-mentalitet. Där barnet i familjen antingen överges eller kvävs, förödmjukas eller manipuleras med hot, mutor, bestraffningar och belöningar. Barnet blir antingen olidligt bortskämt eller skrämt/hämndlystet. Föräldrarna är kravlösa på disciplin, har få regler och gränser och skämmer bort sitt barn i all välmening, de jämnar vägen för sitt barn och kan vara för överbeskyddande många gånger. De kan även ha svårt att skilja mellan vad barnet behöver och vad barnet vill ha. Föräldrarna kan köpa leksaker istället för att tillbringa tid med barnet.

Familjen har få rutiner och sällan fasta måltider. Föräldrarna är inkonsekventa och ger slupmässiga belöningar och bestraffningar och låter sina känslor styra sitt beteende mot barnet. Ibland kan barnet få en andra chans att bättra sig men det är bara om föräldrarna är på

”rätt” humör. Kärleken i familjen är villkorlig, för att få kärlek måste barnet göra sina föräldrar nöjda. Det finns även föräldrar i geléfamiljen som överger sitt barn både fysiskt och mentalt. Barnet får klara sig själv och när ingen ser eller bekräftar barnets behov börjar barnet att ljuga och manipulera andra människor för att få de nödvändigaste behoven tillfredsställda.

Barnet i denna familj söker stöd och bekräftelse utifrån, i vissa fall kan barnet söka sig till mobbningsgrupper eller sekter för att känna sig bekräftad och värdefull därför de fyller en funktion i mobbningsgruppen eller sekten. Mobboffer som kommer från geléfamiljen är ofta provocerande eftersom de inte har fått lära sig att kontrollera sina impulser.

Ryggradsfamiljen

Denna typ av familj finns i alla samhällsklasser, länder, raser, religioner, storlekar och färger.

Familjen visar och lär ut respekt genom att låta barnet få ifrågasätta och utmana auktoriteter men även själv bli utmanad. Barnet får lära sig att säga nej, lyssna, tala och att tycka om sig själv. Barnet får lära sig att känna empati för andra människor. Föräldrarna är konsekventa, fasta och rättvisa samtidigt som de är fredliga och lugna och har en positiv grundinställning till sitt barn. En grundinställning som bygger på att föräldrarna tror, litar, lyssnar, uppskattar och bryr sig om sitt barn. Barnet i denna familj får alltid en andra chans, de får lära sig av sina misstag. All kärlek i familjen är villkorslös. Genom kärlek, acceptans och uppmuntran känner sig barnet älskat, värdefullt och betrott. Det är ett sådant barn som vågar stoppa mobbning och/eller be om hjälp om den behöver det. ²⁴

Olika typer av mobbning

Det finns fyra olika typer av mobbning: 1) psykisk, 2) verbal, 3) fysisk och 4) text och bildmobbning.

1) Psykisk mobbning

Den vanligaste formen av mobbning är den tysta, subtila mobbningen. Det är den som är svårast att upptäcka. Denna mobbning sker ofta i det fördolda, men också öppet med minspel, suckar, viskningar, grimaser, åtbörder, menande blickar, gester, uteslutningar,

24 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 108, 116-123, 126 & 129

19

tystnad, betraktar offret som luft etc. Det mest förnedrande är att inte bli betraktad som någon alls. ²⁵

2) Verbal mobbning

Mobbningen bygger på en maktbalans mellan olika individer. Den är ensidig och har som avsikt att skada en annan person. Mobbaren skrattar åt en person inte med en annan person och har som avsikt att försvaga mobboffrets självkänsla. Mobbningen genomförs med förödmjukande och nervärderande kommentarer som ofta är dåligt förklädda i ett skämt. Mobbningen skapar en rädsla för fortsatta angrepp och i vissa fall kan den verbala mobbningen vara första steget mot en fysisk mobbning. Motivet för mobbningen är avsiktlig och den ökar eller fortsätter då mobboffret protesterar eller blir olycklig.

Mobbningens mål är att isolera mobboffret från gemenskapen och trycka ner en person som mobbaren har bedömt är mindre värd. Det finns ingen empati eller medkänsla i mobbningen utan enbart skadeglädje, hån och upphetsning över angreppens effekt. ²⁶ Denna typ av mobbning kan vara lättare att upptäcka än den psykiska men elakheter kan även sägas tyst bakom ryggen och då kan det vara svårt att upptäcka den verbala mobbningen. Verbal mobbning innebär att säga elaka och obehagliga saker, viska bakom ryggen, sprida rykten, hota, håna och retas. Anmärkningar på frisyrer och kläder förekommer. Mobbaren/mobbarna hittar fel och brister på sitt offer.

3) Fysisk mobbning

Denna typ av mobbning är lättast att upptäcka p g a att den oftast lämnar synliga spår.

Tecknen som syns är sönderrivna kläder, blåmärken etc. Denna mobbning är vanligast i lägre klasser och bland pojkar. Offret angrips på olika fysiska sätt, genom sparkar, slag, knuffar, nypningar, fasthållning, sönderrivningar av kläder, upptryckningar mot väggar, krockben etc. Den fysiska mobbningen går ut på att mobbaren/mobbarna ”råkar” knuffa till någon eller dennes bänk, ger små tjuvnyp i farten, står i vägen etc. Allt för att mobbningen ska märkas så lite som möjligt. ²⁷

4) Text och bildmobbning

Mobbaren skriver/skickar/sprider kränkande klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, bilder och videofilmer om offret. ²⁸

Flickor och pojkar mobbar på olika sätt. Flickor kan mobba fysiskt fast det vanligaste sättet är psykisk mobbning. Flickor spelar gärna ut varandra på olika sätt. Flickornas mobbning går ofta ut på att viska och sprida rykten om offret för att få han/hon utanför gemenskapen.

Anmärkningar på kläder, frisyrer och andra synliga saker förekommer även. Pojkars mobbning är ofta lättare att upptäcka, den är högljuddare och tydligare än flickors. Pojkars mobbning är mer utåtriktad och den är ofta både verbal och fysisk. Pojkarna trakasserar någon inför andra, anmärker på kläder och kommenterar om offret är tjockt eller smalt, om vederbörande ser ut som en mes, inte kan spela fotboll. Det kan även förekomma hot som t ex Vänta bara till rasten, då… eller efter skolan blir det synd om dig.

25 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 23, 41-50, 53- 54, 72-73 & 77-78

26 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 59-50

27 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 23, 41-50, 53- 54, 72-73 & 77-78

28 Från Internet sidan http://www.friends.se/index.php?id=573&type=98

20

De inblandade personerna i mobbning

Enligt Höistad är inget barn/ingen elev född till mobbare, ”värsting”, hopplös unge, monster eller slagskämpe. Inte heller är något barn/någon elev född till mobboffer. Det är faktorer i barnens uppväxt som till allra största del påverkar barnens beteende. Följande faktorer som är avgörande är föräldrarnas inställning till sitt barn och deras inställning till aggressivt beteende. Även gränssättning, straffmetoder och den inbördes relationen i familjen är av betydelse. Föräldrarnas attityder till styrka och svaghet är även avgörande. ²⁹ Det är dock inte enbart elever som kan vara inblandade i mobbning utan även läraren kan vara den som mobbar en elev. Läraren kan mobba genom att ignorera eleven genom att inte ställa frågor till eleven och behandla eleven som luft. Läraren kan förlöjliga eleven inför andra genom suckar och miner. Återkommande nedvärderande skvaller i personalrummet är mobbning. Annan form av mobbning som läraren utsätter eleven för kan vara skuldbeläggning d v s utse eleven till syndabock samt att kontrollera eleven genom anmärkningar, leta fel och kritiskt granska allt eleven gör. ³⁰

Två olika typer av mobboffer

Gemensamt för både det passiva/undergivna mobboffret och det provocerande mobboffret är att offret värderar sig själv i relation till andra. Ofta leder den negativa självvärderingen till känslor av skam. Skammen gör att offret försöker undvika de platser där den känslan uppstår och kan i vissa fall börja skolka från skolan eller hålla sig undan från vissa platser på skolan där de kan bli utsatta för mobbning. ³¹ Mobboffret skäms över att de blir mobbade och deras föräldrar är ofta de sista som får veta att mobbningen pågår. Mobbarens mål är att få mobboffret att känna skam, ovärdighet och isolering. Många mobboffer som är pojkar upplever att de måste härda ut mobbningen och vara starka och inte visa något. De flesta offer är rädda att mobbaren/mobbarna ska hämnas om de ”skvallrar” för någon om mobbningen.

De har fått lära sig att det är barnsligt att skvallra och det sista offret vill är att upplevas som barnslig. Mobboffret tror att ingen kan hjälpa dem. Mobbaren är för smart, mäktig och lömsk för att låta sig stoppas av någon. Mobboffret intalar sig själv att myten, att mobbning är en naturlig del av uppväxten är sann eftersom de vuxna i vissa fall deltar i mobbningen eller bagatelliserar den. ³² Christer Olsson anser att mobboffret har två positiva egenskaper som kan bidra till att denne blir mobbad. Egenskaperna är att eleven inte vill använda våld och försvarar sig inte heller genom verbala oförskämdheter och att barnet/eleven ofta är känsligare än andra barn/elever och kan känna empati med andra. Att barnet/eleven visar känslor och lätt börjar gråta lockar mobbaren och medlöparna att mobba denne. ³³

Det passiva/undergivna mobboffret

Detta offer är ofta mer känsligt och osäkert än barn/elever i allmänhet. Försiktig, känslig och tystlåten är vanliga ord som används vid beskrivning av denna typ av offer. Offret har ofta en svag jag-uppfattning och ger därför ett vagt intryck. När offret angrips av andra barn/elever reagerar det ofta med gråt. Offret har ofta en positiv kontakt med sina föräldrar, ibland en överdrivet stark sådan. Många av dessa offer har negativa värderingar av sig själva och känner

29 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 23, 41-50, 53- 54, 72-73 & 77-78

30 Ur Höistad G Mobbning och människovärde 2001 sid. 104-105

31 Ur Eriksson B, Lindberg O, Flygare E & DaneBäck K Skolan – en arena för mobbning 2002 sid. 119

32 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 76-77 & 163

33 Ur Olsson C Mobbning och våld i verkligheten 1998 sid. 28

21

sig dumma, fula, misslyckade och skamsna. Detta får dem att uppleva att den mobbning som sker mot dem är berättigad. Det är vanligt att de känner sig ensamma och övergivna, de har sällan någon vän i skolan. ³⁴ Offret har lättare att umgås med vuxna, t ex föräldrar, lärare, än med sina jämnåriga. ³⁵ De flesta är negativt inställda till våld och i regel varken aggressiva eller retsamma. Signalerar genom sitt beteende att de är ängsliga och misslyckade individer som inte vågar ge igen om de blir angripna eller retade. ³⁶ Denna typ av offer är ofta rädd för att göra sig illa eller slå sig. Offren som är pojkar tycker inte om att slåss och är ofta fysiskt svagare än sina klasskompisar i synnerhet mobbarna. ³⁷

Det provocerande mobboffret

Mobboffrets beteende kan dra på sig omgivningens ogillande och denne kan agera så att han/hon blir utstött. Människor kan inte bete sig hur negativt och otrevligt som helst utan att det får några konsekvenser. ³⁸ Denna typ av mobboffer är mindre vanligt än det passiva och undergivna offret, denna typ utgör cirka 15 till 20 % av alla mobboffer enligt Olweus. Vid mobbning av ett provocerande mobboffer kan hela klassen vara inblandade i trakasserierna.

Denna typ av offer är ofta hetlevrade. När de angrips eller förnedras så försöker de ge igen, dock oftast utan någon större framgång. För att hävda sig själva kan de försöka mobba andra svagare elever. Offret kan ses som oroligt, okoncentrerat, hyperaktivt, omoget och allmänt besvärligt. På grund av sitt irriterande uppträdande så är det sällan omtyckta av vuxna. ³⁹ Trots att mobboffret kan dra på sig mobbarens och vuxnas ogillande så är det inte mobboffret som är skyldig till mobbningen. Det är inte rätt att mobba någon bara för att denne har ett annorlunda beteende. ⁴⁰

Olika typer av mobbare

Det barn/den elev som mobbar andra barn/elever har ofta en positivare bild av våld än barn/elever i allmänhet samt ett starkt behov av att dominera och undertrycka andra.

Mobbarna vill hävda sig själva med hjälp av makt och hotelser för att få sin vilja fram. Pojkar som mobbar är ofta fysiskt starkare än sina kamrater och i synnerhet än sitt mobboffer.

Mobbaren har i många fall en låg toleransnivå och har svårt att underordna sig regler.

Mobbaren framstår gärna som tuff och visar föga medkänsla med barn/elever som blir mobbade. Mobbaren har ofta lätt att prata sig ur besvärliga situationer och kan ibland uppträda aggressivt mot vuxna, både föräldrar och lärare. ⁴¹ Mobbaren präglas av impulsivitet i sina handlingar och har ofta en god självbild. Sammanfattningsvis kan mobbare kännetecknas av ett aggressivt reaktionsmönster kombinerat med (i alla fall beträffande pojkar) fysisk styrka. Mobbning kan ses som en del av ett mer allmänt mönster av antisocialt eller regelbrytande beteende. ⁴²

Det finns forskare som anser att mobbaren kommer från ett problematiskt hemförhållande där föräldrarna ofta använder fysiska medel i sin uppfostran. De är även fientliga och avvisande

34 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 23, 41-50, 53- 54, 72-73 & 77-78

35 Ur Olweus D Mobbning bland barn och ungdomar 1999 sid.16

36 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 41-50, 53-54, 72-73 & 77-78

37 Ur Olweus D Mobbning bland barn och ungdomar 1999 sid.16

38 Ur Höistad G Mobbning – En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning 1994 sid. 80 & 85

39 Ur Olweus D. Mobbning bland barn och ungdomar 1999 sid. 17-18

40 Ur Olsson C Mobbning och våld i verkligheten 1998 sid. 27

41 Ur Olweus D Mobbning bland barn och ungdomar 1999 sid. 17-18

42 Ur Olweus D Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra 1991 sid. 23-26 & 32-33

22

mot barnet samt har dålig problemlösningsförmåga. Samma forskare är överrens att mobbaren är lika självsäkra som andra barn/elever i allmänhet. Detta påstående håller dock inte alla forskare med om utan en del anser att fysiskt våld och hot från föräldrarna kan försvaga eller förstöra de sociala banden mellan föräldrar och barn. Det fysiska våldet innebär en kränkning av barnet och kan leda till skamkänslor och att barnet känner sig utanför familjen.

Upprepande kränkningar kan leda till att barnet får erfarenheter av att inte tillhöra och en dålig självkänsla. Skamkänslorna kan leda till ett aggressivt beteende. ⁴³ I vissa fall kan detta aggressiva beteende leda till våld redan vid mild irritation. ⁴⁴ Enligt Coloroso är alla människor kapabla till att bli mobbare och människan vet i ryggmärgen hur den ska såra en annan människa. Varje rörelse och ord är noga övervägt och ibland kan mobbningen i ett otränat öga se ut som en vanlig konflikt.

Coloroso tror att inget barn/ingen elev är född som mobbare, de lär sig att mobba. Gemensamt för alla mobbare är enligt Coloroso att de har svårt att se mobbningen ur någon annans synvinkel och att mobbaren bara bryr sig om sina egna önskemål och behov. Mobbaren bryr sig inte om andra människors känslor eller rättigheter. I vissa fall kan mobbaren se småsyskon och kompisar som ”byten” för sin mobbning och passar på att mobba när ingen vuxen är i närheten. Mobbaren tar inte ansvar för sina handlingar och kan inte se mobbningens kortskiktiga eller långskiktiga konsekvenser. Mobbaren använder sig av lögner, rykten och kritik för att överföra sina egna brister på mobboffret. När mobbaren blir tagen på bar gärning så nekar han/hon till alla anklagelser och säger att han/hon inte har gjort något fel eller att det bara var på skoj. Det är inte ovanligt att mobbaren skyller på mobboffret och säger att det var denne som började. Mobbaren försöker gärna framstå som offret i situationen och krånglar sig ur den genom att försöka vända situationen till sin egen fördel eller söka stöd hos medlöparna.

Mobbaren lär sig vilka repliker som fungerar och blir en mästare på att ta över offrets roll om det behövs för att rädda det egna skinnet. Mobbaren får lätt med sig medlöparna och spelar på de vuxnas känslor och fördomar. Coloroso anser att det finns sju olika typer av mobbare: den självsäkra mobbaren, den sociala mobbaren, den fullt utrustade mobbare, den hyperaktiva mobbaren, den mobbade mobbaren, den gruppmobbande mobbaren och den gängmobbade mobbaren.

Den självsäkra mobbaren

Han/hon glider in på scenen och fyller upp den både kroppsligt och mentalt. Han/hon har ett stort ego, är inte fysiskt stark, har en uppblåst självkänsla och tar vad han/hon vill ha. Kan vara våldsbenägen och visa total brist på empati för sitt offer. Mobbaren mår bra när han/hon känner sig överlägsen alla andra. Det är vanigt att både jämnåriga och lärare beundrar mobbarens starka personlighet men det betyder inte att han/hon har många vänner. Vänskap bygger på lojalitet, ömsesidig respekt och tillit, ingen av dessa egenskaper är denna typ av mobbares starka sidor.

Den sociala mobbaren

Denna typ av mobbare sysslar med skvaller och ryktesspridning. Hånar, ignorerar och isolerar sitt mobboffer på ett systematiskt sätt från sociala aktiviteter. Mobbaren är svartsjuk på andra personers positiva egenskaper och har en dålig självkänsla men döljer sina känslor och sin osäkerhet bakom ett överdrivet självförtroende och en överdriven charm. Mobbaren har en manipulerande natur som gör att han/hon kan spela omtänksam och deltagande för att dölja

43 Ur Eriksson B, Lindberg O, Flygare E & DaneBäck K Skolan – en arena för mobbning 2002 sid. 108

44 Ur Heinemann P-P Mobbning – gruppvåld bland barn och vuxna 1972 sid. 153

23

sin brist på empati och för att få sin vilja fram. Mobbare av denna typ kan vara populära men det är få som litar på honom/henne och ingen vågar anförtro något i rädsla för att bli hans/hennes nästa offer.

Den fullt utrustade mobbaren

Denna typ är cool och avvaktande. Visar inga känslor och är hela tiden fast besluten att genomföra mobbningen. Han/hon har ögonen öppna för att mobba när ingen ser och kan stoppa honom/henne. Mobbaren kan vara hämndlysten och elak mot sitt mobboffer medan han/hon kan vara charmerande mot andra, i synnerhet vuxna. I vissa fall kan mobbaren upplevas som kylig och okänslig men det kan egentligen handla om att mobbaren har begravt sina känslor så djupt inom sig att han/hon själv har problem att hitta och känna igen dem.

Den hyperaktiva mobbaren

Denna typ av mobbare har problem med skolarbetet och har en dåligt utvecklad social förmåga. Det är vanligt att denna typ av mobbare har någon form av inlärningsstörning och kan många gånger misstolka signaler från andra. Det kan leda till att mobbaren tar illa upp och blir fientlig redan vid oskyldiga handlingar från andra människor. Det är vanligt att denna mobbare reagerar aggressivt på minsta lilla motgång och provokation, mobbaren rättfärdigar sedan sin ilska med att skjuta skulden på någon annan eller något annat. Denna typ av mobbare kan ha svårt att få vänner.

Den mobbade mobbaren

Denna mobbare är både ett offer och en förövare. Denna mobbare blir själv mobbad av äldre barn eller vuxna så han/hon mobbar andra för att lindra sina egna känslor av maktlöshet och självförakt. Denna typ av mobbare är minst populär och kan skoningslöst slå mot den som sårar honom/henne och mot svagare eller mindre offer.

Den gruppmobbande mobbaren

Mobbaren ingår i en grupp av vänner som tillsammans gör något, var för sig skulle de aldrig göra dessa handlingar. Ofta handlar det om att gruppen vill utesluta någon eller finna en syndabock för något som har gått snett. Denna grupp kan bestå av ”snälla” barn/elever som vet att handlingen som de utför är fel och att det sårar offret men trots det är denna grupp av mobbare lika mycket mobbare som andra typer av mobbare.

Den gängmobbande mobbaren

Mobbaren ingår i en grupp av olika personer som inte är vänner utan de har samlas för att skaffa sig makt, kontroll, dominans, för att trycka ner och förtrycka någon annan. I början kan dessa mobbare söka sig till varandra för att få känna sig delaktiga, få respekt och skydd. Men allt eftersom blir mobbarna mer hängivna sin grupp och börjar strunta i sitt eget liv, i den skada som de tillfogar sitt mobboffer och vilka konsekvenser som mobbningen kan få. De vänjer sig vid att inte känna någon empati eller ånger. ⁴⁵

45 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 34, 42-45 & 57

24

Medlöpare

Olweus anser att det finns barn/elever som ser mobbningen och deltar i den utan att själva vara den som tar initiativet. Dessa barn/elever kan kallas passiva mobbare eller medlöpare.

Gruppen av medlöpare består av en blandad sammansättning och kan innehålla osäkra och ängsliga barn/elever. Forskning har visat att de barn/elever som har sett andra aggressiva människor själva kan ta över det beteendet. Om detta aggressiva beteende uppfattas som positivt av åskådaren och ser utövaren som stark, tuff och orädd, vill åskådaren bli som denne.

De barn/elever som inte har någon självklar status bland de andra barnen/eleverna är osäkra och osjälvständiga. Dessa vill vinna status genom att umgås med mobbaren. Medlöparens egna hämningar minskar när han/hon ser att mobbaren blir belönad för sitt beteende d v s vinner över offret och får högre status bland andra barn/elever. Om konsekvenserna för mobbaren är negativa kan medlöparens spärrmekanismer istället förstärkas.

En anledning till att dessa inte försöker stoppa mobbningen kan vara att mobbningen sker utan att de känner något direkt ansvar, mobbningen är ”gruppens” handling. Detta kan leda till en gradvis ändrad syn på mobboffret där offret efter ständiga angrepp och kommentarer blir i medlöparnas ögon en värdelös individ som nästan ”tigger om stryk”. Eftersom denna typ av barn/elev/mobbare tycker att offret förtjänar sin behandling försvagas dennes eventuella skuldkänslor. ⁴⁶ Christer Olsson tycker minst om medlöparna eftersom de är fega, inte vågar ta ställning och inte heller riskerar någonting. Dessa är även svåra för mobboffret att förstå sig på när de ibland är vänner och ibland fiender beroende på om mobbaren är närvarande eller inte. Mobboffret kan känna mer respekt för mobbaren eftersom mobboffret vet vart denne står. Mobbaren riskerar även att åka fast när denne syns och hörs, något som medlöparna inte alltid gör eftersom de håller sig i bakgrunden av mobbningen. ⁴⁷

Bystanders

Barnen/eleverna som kallas bystanders är de barn/elever som är närvarande vid 85 % av mobbningssituationerna men de är aldrig aktiva på något sätt i mobbningen. Dessa spelar en betydande roll för mobbningen, mobbaren upplever dessa barn/elever som positiva åskådare som samtycker med mobbningen. Bystanders som själva försöker hjälpa offret kan själva bli utsatta på något sätt därför behöver de som observerar inte sakna empati utan de är rädda för att ingripa. ⁴⁸ Coloroso skriver att stå och titta på en mobbningssituation utan att göra något för att få mobbningen att upphöra har ett pris. Orättvisor som ingen tar tag i växer och sprider sig till alla inblandade. Självkänslan och självaktningen faller sönder medan bystandern kämpar mellan att låta bli att bli inblandad i mobbningen och riskera att själv bli ett offer och mot insikten att de sviker mobboffret genom att de inte agerar på något sätt. ⁴⁹

Var sker mobbning?

Mobbning är ett problem som förekommer lika ofta på landet som i städerna och är lika ofta förekommande i små klasser och skolor som i de större skolorna. ⁵⁰ Mobbningen äger ofta rum på skolan eller i skolans omedelbara närhet. I de lägre klasserna blir eleverna oftast mobbade under rasterna. I högstadiet och på gymnasiet sker mobbningen på skolgården, i korridoren

46 Ur Olweus D Mobbning i skolan – vad vi vet och vad vi kan göra 1991 sid. 23-26 & 32-33

47 Ur Olsson C Mobbning och våld i verkligheten 1998 sid. 24

48 Ur Eriksson B, Lindberg O, Flygare E & DaneBäck K Skolan – en arena för mobbning 2002 sid. 85-87

49 Ur Coloroso B Mobbningens tre ansikten – så bryter vi våldets onda cirkel 2004 sid. 92

50 Ur Olsson C Mobbning och våld i verkligheten 1998 sid. 22