Föreslagen dagvattenhantering

Dagvattnet från planområdet föreslås i största möjliga omfattning tas om hand lokalt. Möjligheterna till infiltration bedöms vara mycket goda men eventuellt överskottsvatten föreslås efter utjämning avledas till befintliga dagvattensystem såsom Stora och Lilla Sisjöbäcken samt dikessystem i den västra delen av plan-området.

Slutgiltigt val av åtgärder, samt utformning och dimensionering av desamma, föreslås ske i senare skede med hänsyn till slutgiltig höjdsättning och bebyggelse-utformning. I bilaga 2 illustreras föreslagen dagvattenhantering översiktligt.

Utjämning av dagvattnet från planerad bebyggelse föreslås främst ske i s.k. maka-dam- eller kassettmagasin samt med hjälp av översilningsytor. Magasin och över-silningsytor anläggs i anslutning till de planerade byggnaderna. Där det bedöms vara möjligt att magasinera ytligt kan dock detta vara att föredra. Avtappning av magasinen föreslås antingen ske direkt till naturmarken eller via vägarnas system för avvattning av dagvatten.

Exploateringen på norra sidan av södra delen av Sisjövägen medför att Lilla Sisjö-bäcken behöver kulverteras eller ges nytt läge.

34 (40)

630\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen

3.4.1 Höjdsättning

Höjdsättningen föreslås utformas så att lokala lågpunkter, i vilka dagvatten kan ansamlas, undviks. Gator och fastigheter skall i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör genomgående höjdsättas till en nivå högre än angränsande gatumark, för att en tillfredsställande avledning av dag-, drän- och spillvatten skall kunna erhållas.

Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas. Där detta inte är möjligt är det mycket viktigt att avskärande diken anläggs. Därtill bör tomtmarken mellan diket och huset höjdsättas så att dagvattnet rinner från huskroppen mot diket. Om möjligt är det även positivt om större huslängor kan separeras så att en öppning bildas där eventuellt dagvatten kan rinna ut.

Göteborgs stad har gjort bedömningen att planområdet i sin helhet är beläget på sådan nivå att översvämning p.g.a. höga nivåer i Stora ån inte är sannolik. Över-svämningsrisken har därmed inte undersökts vidare.

Ingen slutgiltig höjdsättning eller placering och utformning av planerad bebyggelse har i dagsläget fastställts. Således behöver föreslagen dagvattenhantering i senare skede anpassas till det slutgiltiga planförslaget.

3.4.2 Planbestämmelser beträffande dagvatten

Som en bestämmelse på plankartan föreslås det föras in att lägsta höjd på färdigt golv, för att möjliggöra anslutning av dag- och dräneringsvatten med självfall, skall vara 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkten. Även krav om fördröjning av dag-vatten så att framtida flöde inte överstiger befintligt maxflöde kan införas som en planbestämmelse, se kapitel 3.2.

3.4.3 Rening av dagvatten

I enlighet med vattenplan för Göteborg och dess åtgärdsplan krävs att dagvattnet från planområdet genomgår enklare rening. Detta exemplifieras med LOD, fördröj-ning, utjämningsmagasin, översilning eller avledning i öppet dike där så är möjligt och lämpligt. Dock bör noteras att havsöringsbeståndet i Lilla Sisjöbäcken kan kräva ytterligare åtgärder.

35 (40)

\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen dn-pm-kalkyl\pm sisjövägen

Enligt Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare (Gryaab 2010), skall täckta parkeringsdäck och garage med golvbrunnar förses med avskiljare för olja och slam. Avskiljare skall vara av typ S-II-P, enligt Standard SS-EN 858, del 1 och 2 som ansluts till spillvattenledningsnätet. Även eventuella större öppna parkerings-ytor kan omfattas av krav på slam- och oljeavskiljning.

3.4.4 Kulvertering av del av Lilla Sisjöbäcken

För att möjliggöra planerad bebyggelse erfordras att delar av Lilla Sisjöbäcken kulverteras, se bilaga 2, alternativt ges ny sträckning förbi planerad bebyggelse.

Inloppsanordningen till föreslagen kulvert bör ägnas stor omsorg i kommande detaljprojektering, och utformas så att risken för igensättning minimeras. Då flödet enligt ovan varierar mycket, beroende på vattennivån i uppströms beläget dike samt i förlängningen Sisjön, föreslås en översvämningsyta anläggas vid inloppet till kulverten. På så vis kan utjämning ske i samband med höga flöden, samtidigt som det tillses att vatten inte tillåts rinna in på närbelägna fastigheter.

Befintlig bäckfåra har enligt ovan uppskattats ha en kapacitet om ca 250 – 300 l/s.

Dock kan sannolikt belastningen i samband med höga flöden från Sisjön och övriga delar av bäckens tillrinningsområde vara betydligt större än så. Då det råder stor osäkerhet kring flödesbelastningen föreslås föreslagen kulvert med översvämnings-yta vid inloppet kompletteras med alternativa avledningsvägar för vatten om såväl kulvertens som översvämningsytans maximala kapacitet överskrids. Då bör av-ledning kunna ske ytledes utan att orsaka skador och olägenheter för i närheten belägna fastigheter.

Kulvertering alternativt omläggning av delar av Lilla Sisjöbäcken innebär vatten-verksamhet, som för vattendrag med aktuell vattenföring (medelvattenföring

< 1 m³/s) kräver anmälan hos Länsstyrelsen. Om den bottenyta som vattenverksam-heten omfattar i bäcken uppgår till mer än 500 m² råder dock tillståndsplikt.

Noteras bör att osäkerhet råder kring vad som i detta fall avses med dikets botten-yta. Med hänvisning till samtal med Länsstyrelsen i Västra Götaland, Vattenvårds-myndigheten, med stöd av vad som avses i andra liknande skrivelser, omfattar dikets bottenyta arean av vattenytan i diket vid medelvattenföring.

36 (40)

630\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen