Sammanfattande slutsatser

Dagvattnet från planområdet föreslås i största möjliga omfattning tas om hand lokalt. Möjligheterna till infiltration bedöms vara mycket goda, vilket möjliggör infiltration via översilningsytor till grundvattenförekomsten Fässbergsdalen.

Eventuellt överskottsvatten föreslås efter utjämning avledas till befintliga dag-vattensystem såsom Stora och Lilla Sisjöbäcken samt dikessystem i den västra delen av planområdet.

I samrådsskedet framkom i yttranden från Länsstyrelsen samt kretslopp och vatten att Stora ån, belägen nedströms planområdet, redan i dagsläget är hårt belastad av höga flöden. Således föreslås fördröjning av dagvatten så att framtida utgående flöden från planområdet inte överstiger befintligt maxflöde.

För att kompensera den flödesökning som planerad exploatering förväntas ge upphov till, och därmed minimera risken för översvämningar samt reducera belastningen på Stora respektive Lilla Sisjöbäcken samt Stora ån, föreslås i linje med riktlinjer från Förvaltningen kretslopp och vatten utjämning av dagvatten.

Utjämning av dagvattnet från planerad bebyggelse föreslås främst ske i s.k. maka-dam- eller kassettmagasin samt med hjälp av översilningsytor. Magasin och över-silningsytor anläggs i anslutning till de planerade byggnaderna. Där det bedöms vara möjligt att magasinera ytligt kan dock detta vara att föredra. Avtappning av magasinen föreslås antingen ske direkt till naturmarken eller via vägarnas system för avvattning av dagvatten.

Exploateringen utmed norr om södra delen av Sisjövägen medför att Lilla Sisjö-bäcken behöver kulverteras eller ges nytt läge.

Takvatten föreslås samlas upp och ledas ytligt till naturmark alternativt översil-ningsytor via utkastare och anlagda rännor. Genom att avleda vatten från tak och andra hårdgjorda ytor till s.k. översilningsytor finns möjlighet till såväl utjämning som rening av dagvatten. För rening och fördröjning av dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor kan även s.k. Rain Gardens användas.

Anläggningar för magasinering av dagvatten föreslås i första hand anläggas inom kvartersmark. Även allmänna ytor som till vardags används som t.ex. parkering, gångstråk eller lekplats kan vid extrema regntillfällen, rätt utformade, nyttjas som tillfälliga översvämningsytor.

37 (40)

\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen dn-pm-kalkyl\pm sisjövägen

För att förhindra att dagvatten rinner in mot planerade byggnader och vägar kan av-skärande diken anläggas. Grundprincipen är, enligt Förvaltningen kretslopp och vatten, att den som bygger har ansvar för att leda förbi vatten från intilliggande naturmark till anslutningspunkt för dagvatten.

För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med s.k.

gröna tak, som minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hård-gjorda tak.

Mängden hårdgjorda ytor kan minskas betydligt om genomsläppliga material används som alternativ till asfalt och plattor. Exempel på genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och grus eller en kombination av dessa.

Dagvatten kan även omhändertas effektivt med hjälp av träd, vars kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken.

Utmed gator och parkeringsytor kan träd planteras för att reducera flödesintensi-teten. Dessutom kan träd omhänderta mindre mängder föroreningar, exempelvis från vägdagvatten.

Höjdsättningen föreslås utformas så att lokala lågpunkter, i vilka dagvatten kan ansamlas, undviks. Tomtmark bör genomgående höjdsättas till en nivå högre än angränsande gatumark, för att en tillfredsställande avledning av dag-, drän- och spillvatten skall kunna erhållas. Genom att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas.

Som en bestämmelse på plankartan föreslås det föras in att lägsta höjd på färdigt golv, för att möjliggöra anslutning av dag- och dräneringsvatten med självfall, skall vara 0,3 m över marknivå i förbindelsepunkten. Även krav om fördröjning av dag-vatten så att framtida flöde inte överstiger befintligt maxflöde kan införas som en planbestämmelse.

Enligt Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare (Gryaab 2010), skall täckta parkeringsdäck och garage med golvbrunnar förses med avskiljare för olja och slam. Avskiljare skall vara av typ S-II-P, enligt Standard SS-EN 858, del 1 och 2 som ansluts till spillvattenledningsnätet. Även eventuella större öppna parkerings-ytor kan omfattas av krav på slam- och oljeavskiljning.

För att möjliggöra planerad bebyggelse erfordras att delar av Lilla Sisjöbäcken kulverteras alternativt ges ny sträckning förbi planerad bebyggelse.

38 (40)

630\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen

Inloppsanordningen till föreslagen kulvert bör ägnas stor omsorg i kommande detaljprojektering, och utformas så att risken för igensättning minimeras. En över-svämningsyta föreslås anläggas vid inloppet, för att möjliggöra utjämning i sam-band med höga flöden.

Norconsult AB Mark och Vatten

Herman Andersson

herman.andersson@norconsult.com

Åsa Malmäng Pohl

asa.malmang@norconsult.com

39 (40)

\0-mapp\09 beskr-utredn-pm-kalkyl\pm sisjövägen dn-pm-kalkyl\pm sisjövägen

Befintliga dagvattensystem

Bostäder vid Sisjövägen, Göteborgs Stad Uppdragsnummer: 102 36 30

Beteckningar

Utredningsområde

Bilaga 1

Befintlig dagvattenledning Befintligt dike/bäck

Vattendelare/avrinnings-områdesgräns

Numrering avrinningsområde

IV-VII

Föreslagen dagvattenhantering

Bostäder vid Sisjövägen, Göteborgs Stad Uppdragsnummer: 102 36 30

Inom kvartersmark föreslås anläggande av magasin för fördröjning av dagvatten så att utgående flöde från planområdet inte överstiger befintligt maxflöde.

Alternativ ny bäcksträckning Föreslagen översilningsyta

Göteborg 2013-10-09 Uppdragsnummer: 102 36 30

Uppdragsnamn: Dagvattenutredning Sisjövägen

Jonas Uvdal Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret

Tilläggs-PM

Dagvattenutredning till detaljplan för bostäder vid Sisjövägen

Norconsult AB har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad utarbetat en dagvatten-utredning till detaljplan för Bostäder vid Sisjövägen, daterad 2013-08-28. I samrådsskedet har ett yttrande framkommit från Kretslopp och Vatten, vilket föreliggande tilläggs-PM syftar till att besvara.

Utöver detta kommenteras även tidigare gällande formuleringar beträffande öringförekomst i Lilla Sisjöbäcken, med anledning av att genomförd naturinventering påvisat att bäcken ej hyser någon öring.

Beräkning av maxflöden

Den ofördröjda dagvattenavrinningen från planområdet har beräknats med hjälp av rationella metoden för befintliga förhållanden respektive efter exploatering. Beräkningarna har genomförts enligt Svenskt Vattens publikation P104 för regn med återkomsttiden 10 år. Varaktigheten för dimensionerande nederbörd har ansatts till 10 min respektive 60 min. Den kortare varaktigheten bedöms motsvara rinntiden för dimensionering av föreslagna system för lokal avledning och fördröjning av dagvatten, medan den längre varaktigheten bedöms motsvara dimensionerande rinntid för avledning efter fördröjning. Vid beräkning av framtida maxflöden har en säkerhetsfaktor om 1,2 avseende prognosti-cerade klimatförändringar använts. Nedan framgår den ekvation som använts vid beräkningarna.

Q10 år, 10 min = I10 år, 10 min × A × φ

Q10 år, 10 min är flöde med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 min

I10 år, 10 min är regnintensiteten för ett regn med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 min A är avrinningsområdets area

φ är ytans sammanvägda avrinningskoefficient (ansatt enligt Svenskt Vattens publikation P90)

För att tillse att erforderlig fördröjning av dagvatten uppnås inom kvartersmark kan krav ställas på fastighetsägare. I utredningen ges exempel på formulering av sådana krav i form av begränsning av andelen hårdgjord yta, begränsning av tillåtet dagvattenflöde samt krav på magasinsvolym.

I utredningen har ett krav om magasinsvolym inom planerade fastigheter i området föreslagits gene-raliseras till ca 2,3 m³ per 100 m² hårdgjord yta. Till grund för detta krav ligger en beräkning av erforderlig magasinsvolym avseende en standardiserad fastighet inom planområdet. Således kan i själva verket större volymer erfordras inom vissa fastigheter med stor andel hårdgjorda ytor, medan den angivna volymen är större än erforderligt inom andra fastigheter. Totalt inom området bedöms dock ett krav om anläggande av magasinsvolymer om ca 2,3 m³ per 100 m² hårdgjord yta medföra erforderlig fördröjning för att det utgående flödet från planområdet efter exploatering inte överstiger befintligt maxflöde.

Det föreslagna kravet om en magasinsvolym om ca 2,3 m³ per 100 m² hårdgjord yta har estimerats genom att beräkna erforderlig magasinsvolym för olika stora tomter med olika stora andelar hårdgjorda ytor, enligt tillhandahållen illustrationsskiss.

Fördröjning av dagvatten från lokalgator

Avvattning av gator och parkeringsytor kan ske till diken för utjämning och fördröjning. Där det av utrymmesskäl eller estetiskt inte är lämpligt med synliga diken kan makadamdiken anläggas i t.ex. en vägkropp. Den fria volymen dvs. utjämningsvolymen i ett makadamdike utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Utflöde från makadamdikena sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande marklager, eller genom en kontrollerad avtappning via dräneringsledning som anläggs i botten av makadamen. Från vägdiken föreslås dagvatten avledas vidare tillsammans med övrigt dagvatten till föreslagna översilningsytor.

Makadamdiken har främst fördröjande förmåga men de har även viss renande effekt. Genom att makadamdikena förses med s.k. geotextil som omsluter diket ökar dikets livslängd. Med sådan utformning krävs endast omgrävning av det översta skiktet vid en eventuell igensättning. Geotextilen bör ungefärligen placeras 10 cm under dikets ovankant.

Som komplement till diken föreslås träd planteras utmed vägar i så stor utsträckning som möjligt.

Trädens kronor fångar upp och avdunstar nederbörd samtidigt som rotsystemen suger vatten ur marken. Varje trädkrona kan magasinera omkring 10 mm nederbörd över den yta som kronan upptar.

Att rotsystemen suger åt sig vatten från kringliggande mark leder dessutom till att markens magasineringskapacitet återhämtas fortare vid längre nederbördstillfällen.

Rening av dagvatten

I enlighet med vattenplan för Göteborg och dess åtgärdsplan krävs att dagvattnet från planområdet genomgår enklare rening. Detta exemplifieras med LOD, fördröjning, utjämningsmagasin, översilning eller avledning i öppet dike där så är möjligt och lämpligt.

Enligt Gryaabs riktlinjer för olje- och slamavskiljare (Gryaab 2010), skall täckta parkeringsdäck och garage med golvbrunnar förses med avskiljare för olja och slam. Avskiljare skall vara av typ S-II-P, enligt Standard SS-EN 858, del 1 och 2 som ansluts till spillvattenledningsnätet. Även eventuella större öppna parkeringsytor kan omfattas av krav på slam- och oljeavskiljning.

I dagvattenutredningen angavs att havsöringsbeståndet i Lilla Sisjöbäcken kan kräva ytterligare åtgärder avseende rening av dagvatten. Detta är dock inte aktuellt, då genomförd naturinventering påvisat att bäcken ej hyser någon öring.

Herman Andersson Civilingenjör, VA-teknik Norconsult AB

Mark och Vatten/VA-teknik

Herman.Andersson@norconsult.com