Valet att i denna studie analysera den bild av teknik som förmedlas i lätt att läsa-böcker blir extra tydligt under en av intervjuerna: B3 konstaterar att vid högläsning kan du aktivt påverka och styra bilden som förmedlas gällande genus och stereotyper, men när barn läser själva finns inte samma möjlighet. Om läraren är medveten om att en bok innehåller någon typ av stereotypa föreställningar kan dessa utnyttjas för att göra eleverna medvetna om desamma (Dagher & Ford, 2005). Att barnlitteratur kan anses ha en stor påverkan på barns utveckling nämns även av Axell och Boström (2019) som skriver att böcker innehåller kulturella värden, exempelvis genusstereotyper, som kan påverka vad barn tänker om sig själva, sina möjlig- heter och sin omvärld. Detta kan sägas överensstämma med den sociokulturella teorin. Enligt Säljö (2000) innebär denna teori att barn tillägnar sig kunskap och värderingar i olika sam- manhang som skapas av den kommunikation och de handlingar de omges med.
Det som framkommer i bokanalyserna är att teknik ofta finns med, i alla olika dimensioner som Mitcham definierat teknik utefter. Tekniken ges sällan någon framträdande roll utan kan ses som en del av händelseförloppet, ändå har den gång på gång en avgörande roll för hand- lingen. Kanske är det så det är i verkligheten, vi tar för givet att lampan börjar lysa när vi trycker på lampknappen. Med ett genusstereotypiskt perspektiv blir det då intressant vem som utför den självklara handlingen och hur den figuren ser ut. Utifrån Nikolajevas motsatsschema (2017) framstår det tydligt att flertalet av böckerna har ett mycket genusstereotypt innehåll, kvinnorna och flickorna är milda, vackra och passiva där männen och pojkarna är äventyrliga och aktiva.
I de intervjuer jag genomförde verkar de flesta av lärarnas och bibliotekariernas bild av hur en stereotyp teknikintresserad figur ser ut, stämma överens med de stereotyper som framkommer i lätt att läsa-böckerna. Alla, utom en av bibliotekarierna, anger en man, vilket speglar den ge- nusstereotypa bild som böckerna ger utav vuxna. Barn som porträtteras i böckerna är dock mer jämställda både gällande aktivitet och utseende.
I forskning som fokuserat på just hur vetenskapsmän framställs i barnlitteratur framkom olika stereotypa bilder, framför allt var det alltid en man, ofta ensam, lite tokig och med speciell fri- syr (Holbrook et al., 2009). Denna stereotyp kan anses stämma överens med flera av de
38 böcker som nämndes av lärare och bibliotekarier med tekniskt innehåll och med den bild som analysen av lätt att läsa-böckerna visar. Den stämmer också överens med hur de flesta lärare och bibliotekarier tänkte sig en teknisk figur och kan sammanfattas av ett citat av L2 ”Det är ju manliga, som är dom kluriga”.
Det Axell et al. (2014) konstaterade i sin analys av barnböcker med tema teknik var att kvin- nor framställdes som moderliga, barn oskuldsfulla och männen drev tekniken framåt. Även Axell och Boström (2019) konstaterar att faktaböcker för barn med tema teknik uppvisar ett mycket genusstereotypt förhållningssätt till teknik, männen framställs som drivande och ak- tiva där kvinnorna står avvaktande bredvid. Bilder liknande dessa förekom även i de lätt att läsa-böcker som jag analyserade, trots att de inte hade tema teknik. Speciellt tydligt blev det i boken Natt på skolan, där en kvinna klädd i rosa sjunger godnattvisor för barnen, den manliga idrottsläraren hanterar stereon och är den som trycker på lampknappen. Han är dessutom por- trätterad med en tokig, blå, nattmössa, vilket stämmer överens mot tidigare forskning kring stereotypa bilder i barnböcker. I boken Simma Sam är det mannen som delar med sig av sin kunskap till två barn. En av böckerna sticker dock ut från den stereotypa bilden: Monstervin- ter. Flickan, Ebba, som har huvudrollen blir till och med ifrågasatt av andra flickor när hon bryter mot vad de anser är normalt, istället för att göra en snögubbe bygger hon en ramp av snö i en räcka av tekniska aktiviteter. Nikolajeva (2017) menar att karaktärernas genus fram- ställs som stereotypt för att läsaren lättare ska känna igen sig i bokens händelseutveckling, ofta ställs det typiskt kvinnliga mot det typiskt manliga men att det alltid finns undantag. Monstervinter kan sägas vara antingen ett undantag eller exempel på normkritik, för även om Ebba är en otraditionellt framställd karaktär uppvisar hon också vissa genusstereotypa karak- tärsdrag såsom vänlighet och omtänksamhet. Detta skulle också kunna ses som en underlig- gande moral och ett exempel på den värdegrund jag själv lär ut i skolan – du ska vara snäll och en bra kompis.
Något mycket talande som jag fann i metodlitteraturen var detta citat av David och Sutton ”Texter kommer alltid att spegla det sammanhang i vilket de producerades” (2016, s. 163). Detta är ett resonemang som flera av intervjupersonerna nämner, både som positivt och nega- tivt. Tydligast blir det hos B3 som säger ”Böckerna följer ju med rätt så bra med den tidsanda som är. Det märker man ju om man går tillbaka många år”. L2 har sett en förändring i skönlit- teraturen gällande mångfald och genus och oroar sig över att det ska slå över och bli helt kvin- nodominerat. B1 menar å sin sida att förändringen smygs in och till slut blir en naturlig del av
39 utbudet. I flera av intervjuerna framkommer bilden av att teknik traditionellt sett har varit nå- got manligt men att det blivit vanligare att både flickor och pojkar är intresserade av teknik. Axell och Boström (2019) skriver att teknik historiskt sett ansetts som ett manligt område vil- ket påverkat både flickor och pojkar negativt i deras val av intressen, yrken och fritidsaktivi- tet. Detta kan ställas i relation till att de äldre barnböcker som räknas som klassiker också har en mer genusstereotyp bild av vem som är teknisk. Böckerna speglar bilden av hur samhället såg ut då. Bibliotekarierna nämner flera exempel på nyutgivna böcker där flickor agerar mer som pojkar tidigare har gjort, en möjlig tolkning av detta är att samhället inte längre är lika genusstereotypt som det har varit. De bokanalyser jag gjorde visade dock flera genusstereoty- per gällande exempelvis yrken.