Alla tre lärare talar om teknik som ett intressant ämne som är roligt både för lärare och elever. I min analys framkom tydliga underkategorier till detta tema – faktorer som underlättar under- visningen av teknik, faktorer som försvårar utökad användning av skönlitteratur i teknikun- dervisningen och att teknikundervisningen ses som könsneutral.
7.2.2 Faktorer som underlättar undervisningen av teknik
De faktorer som analysen visar underlättar undervisningen av teknik är teknikintresset och en- gagemanget, inte bara hos eleverna utan även hos lärarna.
…teknik är ju ett ämne som entusiasmerar barnen vad man än gör… det är inte så svårt att få dem med sig (L1).
Samtliga lärare anger teknik som ett ämne där eleverna är kunniga och intresserade. ”när vi har teknik på schemat så upplever jag att eleverna tycker det är jätteintressant och dom kan mycket” säger L3, och L1 anser det lätt bland annat tack vare barnens entusiasm och ”Dom är ju intresserade av mycket teknik överhuvudtaget.” L2 menar att det är enkelt att undervisa i teknik eftersom de praktiska inslagen engagerar eleverna ”Vi har jobbat en del med teknik- lego… dom var ju lika intresserade allihopa”.
Jag tycker ju att det är roligt själv. Jag tycker ju om teknikämnet (L2).
En avgörande faktor som kan underlätta undervisningen i teknik verkar också vara det egna engagemanget i ämnet, både L2 och L3 säger att de själva tycker att teknik är kul, roligt och något de tycker om att undervisa i. Samtliga lärare anger teknikämnet som ett ämne där det sker mycket gemensamt arbete, antingen i grupper eller i temadagar för hela skolan.
27
7.2.3 Faktorer som försvårar utökad användning av skönlitteratur i
teknikundervisningen
Det framkom under analysen tre olika faktorer som försvårade utökad användning av skönlit- teratur i teknikundervisningen. Dessa faktorer är att lärarna inte anser sig vara tillräckligt in- satta (kompetenta) gällande skönlitteratur, svårigheter att tolka läroplanen och tidsbrist. Den egna oförmågan är något som dyker upp flera gånger under intervjuerna. L2 säger att hen inte håller sig uppdaterad gällande skönlitteratur och därför är det svårt att hitta böcker till äldre elever som det är teknik i. L3 säger sig inte ha reflekterat över om det finns böcker med teknik i överhuvudtaget och att hen skulle kunna ha sökt efter det men inte hunnit med. L1 ut- trycker sig så här ”Alltså jag är inte så bra på det här med… skönlitteratur och teknik” och har inte tänkt att hen skulle kunna använda skönlitterära böcker i tekniken men tror sig kunna göra det bara hen fick en lämplig bok i handen.
Målen är ju för årskurs sex, så man strävar ju dit... man har ju det centrala innehållet mest att utgå ifrån. Och det kan vara lite luddigt skrivet ibland (L3).
Förutom tidsbristen anges också läroplanen i sig vara ett hinder. L1 anser sig inte ha tid att plocka in mer skönlitteratur i sin undervisning på grund av allt stoff som måste in från läro- planen och ser ingen möjlighet att tillföra fler inslag i undervisningen utöver det hen redan gör. Trots att L2 är legitimerad har hen inte undervisat i teknik tidigare så hen säger sig ha fått läsa sig till vad undervisningen ska innehålla för att eleverna ska nå kunskapskraven, dessu- tom har biblioteket som hens skolan använder ett begränsat utbud så hen har svårt att hitta lämpliga böcker. L3 anser att det centrala innehållet är luddigt skrivet och sammanfattar käns- lan gällande att leta efter skönlitteratur till teknikundervisningen med orden ” Jag har inte sökt. Det skulle man ju kunna göra…Det är mycket man kan göra, ja… Man ska hinna med!”.
7.2.4 Könsneutral teknikundervisning
Sen är man ju så här – man reflekterar inte över såna saker heller. Skulle jag sätta mig och granska boken så skulle säkert städaren på bilden va’ en kvinna… (L3).
Under intervjuns gång berättar L3 om en teknikdag som skolan genomförde. Först är L3 nöjd med att denna dag leddes av både en man och en kvinna vilket hen anser vara jämlikt. Däref- ter kommer hen på att det var mannen som skötte de tekniska instruktionerna medans kvinnan ansvarade för den estetiska utsmyckningen, vilket kan ses som en stereotyp fördelning av sysslorna även om båda sker inom ramen för teknikämnet. ”Det var inte så att mannen tog
28 över mer än… Eller i och för sig! Mannen höll i konstruktionen och hans fru höll ju i mål- ningen och pyntningen av katterna… Hmm… När man börjar reflektera!” (L3). Efter denna insikt blir läraren tveksam över läroboken i teknik som hen tidigare ansåg vara könsneutral. L1 har i teknikundervisningen arbetat med NTA, ett helhetskoncept där läraren utbildas och får tillgång till undervisningsmateriel i aktuellt tema, och säger att ” Det är ju inte det ena eller andra” gällande frågan hur genus representeras i undervisningsmaterialet. Hen menar att detta även gäller för teknik-boken hen använder. L3 har inte heller sett att undervisningen i teknik skulle innehålla några stereotyper eller missriktade förmedlingar av genus, utan anser att böckerna och bilderna är mer fokuserade på de tekniska objekten i sig.
Den teknikundervisning som L2 bedrivit anser hen vara könsneutral i och med att det är in- struktioner de följt vid olika byggen inte innehållit några bilder att titta på och figuren i den programmering de gjort varit ett djur utan specifikt kön.