I detta arbete har jag sökt belysa det tekniska sammanhang som skapas av lärares teknikun- dervisning, elevers möte med teknik i lätt att läsa-böcker och barnbibliotekariers möjlighet att påverka dessa. Genom tidigare forskning har bilden framkommit att skönlitterära böcker kan vara ett komplement till traditionell undervisning för att uppmuntra barns begreppsbildning och engagemang. I samstämmighet med befintlig forskning visar denna studie på vikten av att lärare är insatta i de skönlitterära böcker som används, dels för att hitta det tekniska innehål- let, dels för att kunna motverka genusstereotyper.
43 Analysen visade att lärare sällan har tid att hitta och använda skönlitteratur i teknikundervis- ningen. Detta skapar en risk för att de genusstereotyper som förekommer i exempelvis Tandli- gan och Märta på ridläger, står oemotsagda när barnen själva läser böckerna, och möjlighet- erna som finns med Monstervinter och Hoppa Hasse riskerar i sin tur att gå förlorade. Ana- lyserna visade också att det finns en ökande medvetenhet, både hos bokförlag, bibliotekarier och lärare, om att det behövs böcker som inte behandlar teknik lika stereotypt som de länge har gjort. Sammanfattningsvis kan det sägas att det tekniska sammanhang som omger barn på lågstadiet är under förändring, den tidigare mycket strikta genusstereotypa synen som begrän- sat möjligheter kring yrkesval och intresse är på väg mot en mer tillåtande och öppen syn på vem som kan vara tekniskt intresserad och utföra tekniska aktiviteter.
10 Avslutningsord
Utöver att jag utbildar mig till lärare, är jag mamma också. Jag läser ofta högt för mitt barn och en kväll upplevde jag just ett sådant tillfälle som en av bibliotekarierna nämnde, att det kan vara ett enda kapitel som behandlar det ämne en är intresserad av. Mitt i den spännande handlingen dyker det upp en mycket detaljerad beskrivning av hur en u-båt ska byggas! Det uppstod från mitt barns sida spontana, tekniska frågor. När jag tänker efter består boken av alla Mitchams definitioner för teknik: stor kunskap och mycket viljekraft, flertalet aktiviteter och många olika objekt som alla löper som en gyllene tråd genom berättelsen, utan att det vare sig nämns i baksidestexten eller förlagets beskrivning av boken. Just som en av bibliote- karierna påpekade.
Jag tänker att när tekniken är så sinnrikt invävd i en engagerande berättelse blir den mer spän- nande för läsaren. För att få våra elever långsiktigt intresserade och grundlägga en teknisk all- mänbildning, krävs mer än bara temadagar för att uppfylla kunskapskrav och timplaner. Det krävs att lärare tar tillvara på sådana här gyllene, oplanerade lärsituationer. Och för att hitta dessa tillfällen behövs ett par rosa glasögon med blick för teknik.
44
11 Referenslista
Ahlburg, K. (2008). Noa på taket. Höganäs: Bokförlaget Hegas.
Axell, C. (2015). Barnlitteraturens tekniklandskap [Elektronisk resurs]: En didaktisk vand- ring från Nils Holgersson till Pettson och Findus. Diss. Linköping: Linköpings univer- sitet, 2015. Norrköping.
Axell, C. & Boström, J. (2019). Technology in children’s picture books as an agent for rein- forcing or challenging traditional gender stereotypes. International Journal of Technol- ogy and Design Education, 2019, 1-13. https://doi.org/10.1007/s10798-019-09537-1 Axell, C. & Hallström, J. (2013). Representations of Technology in the "Technical Stories"
for Children of Otto Witt, Early 20th Century Swedish Technology Educator. Interna- tional Journal of Technology and Design Education, 23(4), 817-834.
Axell, C., Hallström, J. & Hagberg, J-E. (2014). Images of Technology and Sustainable De- velopment in Swedish Children’s Literature. Australasian Journal of Technology Edu- cation, 1(1).
Braun, V. & Clark, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3, 77-101.
Bross, H. (2007). Tandligan. Stockholm: Bonnier Carlsen. Bross, H. (2010). Natt i skolan. Stockholm: Bonnier Carlsen.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dagher, Z. R. & Ford, D. J. (2005). How Are Scientists Portrayed in Children's Science Biog- raphies?. Science & Education, 14(3-5), 377-393.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Eklund Wilson, E. (2014). Märta på ridläger. Stockholm: Bonnier Carlsen.
45 Emmons, N., Smith, H., & Kelemen, D. (2016). Changing Minds with the Story of Adapta-
tion: Strategies for Teaching Young Children about Natural Selection. Early Education and Development, 27(8), 1205-1221.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Genus. (u.å.) I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-06-10 från http://www.ne.se/ Hagen, E.B. (2005). Vad är litteraturvetenskap?. Stockholm: Natur och Kultur.
Hallström, J. (2012). Om teknikhistoriens roll i grundskolans historie- och teknikämnen. I Johnsson Harrie, A., & Larsson, H. A., Samhällsdidaktik: sju aspekter på samhällsun- dervisning i skola och lärarutbildning. Linköping University Electronic Press.
Holbrook, A., Panozza, L., & Prieto, E. (2009). Engineering in Children's Fiction--Not a Good Story?. International Journal of Science and Mathematics Education, 7(4), 723- 740.
Kåreland, L. (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Natur & Kultur Allmänlitt..
Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer, analyser. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
McCourt, S., & Kelley, S. S. (2016). Assessing the Unseen: Using Music and Literature to Access and Develop First Graders' Knowledge of Sound Waves. Science and Children, 53(5), 54-59.
McCullagh, J., Walsh, G., & Greenwood, J. (2010). Books and Stories in Children's Science. Primary Science, (111), 21-24.
Mitcham, C. (1994). Thinking through technology: the path between engineering and philoso- phy. Chicago: Univ. of Chicago Press.
Mortensen, S. (2015). Guldskatten. Stockholm: B. Wahlström
46 Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. (1. uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
Nordqvist, M. (2015). Simma Sam. Stockholm: Bonnier Carlsen. Nordqvist, M. (2009). Hoppa Hasse. Stockholm: Bonnier Carlsen.
Pantoya, M. L., Aguirre-Munoz, Z., & Hunt, E. M. (2015). Developing an Engineering Iden- tity in Early Childhood. American Journal of Engineering Education, 6(2), 61-68. Schroeder, M., Mckeough, A., Stock, H., Graham, S., & Bisanz, G. (2009). The contribution
of trade books to early science literacy: In and out of school. Research in Science Edu- cation, 39(2), 231-250.
Seeley, C., & Gallagher, S. (2014). Stories and Science: Stirring Children's Imagination. Pri- mary Science, (134), 30–33.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-05-16, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssam- ling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket 2017:1228. Uppdrag om översyn av skolbibliotekets funktion och skolbibliotekari- ernas kompetens. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-05-16, från https://www.skol- verket.se/publikationer?id=3937
Skytte, D. (2015). Lukas är en riddare. Helsingborg: Hegas.
Stereotyp. (u.å.) I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-06-10 från http://www.ne.se/ Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2019. Hämtad 2019-07-26, från https://www.skolverket.se/publikat- ioner?id=4206
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stock-
holm: Vetenskapsrådet.
47
12 Bilagor
Bilaga 1: Missivbrev Lärare
Hej!
Jag heter Evelina Dalgren och går sista terminen på grundlärarutbildningen F-3 på Linköpings Universitet. I mitt examensarbete har jag valt att skriva om teknikämnet och användningen av skönlitteratur med fokus på genus och stereotyper. För att ta reda på hur lärare resonerar kring just detta önskar jag intervjua sex stycken aktiva, legitimerade F-3 lärare, både män och kvin- nor. Utöver intervjuerna kommer jag även att analysera ett urval av den skönlitteratur som barnen möter i klassrummet och/eller hemma.
Intervjun tar max en timme i anspråk och kommer att utföras under vecka 17 och 18, för- slagsvis på den skola där du arbetar. Materialet kommer självklart göras helt anonymt och del- tagandet är frivilligt, allt i enlighet med de forskningsetiska principerna som finns att läsa på http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Om du kan tänka dig att ställa upp på att bli intervjuad behöver jag ditt svar så snart som möj- ligt, dock senast den 20 april 2018. För frågor och inbokande av intervju, se kontaktuppgifter nedan.
Med vänliga hälsningar och tack på förhand, Evelina Dalgren
Mail: XXXX@XXXXXX Mobil: XXXX-XXXXXX
48
Bilaga 2: Intervjuguide Lärare
Intervjuguide Lärare Intro
Jag vill börja med att tacka för att du ställer upp på denna intervju och så ge lite allmän info. Enligt Vetenskapliga rådets etiska riktlinjer kommer allt material göras anonymt och du har rätt att närsomhelst avbryta. Jag kommer spela in den här intervjun med min mobil. För att inte mina egna kommentarer ska störa så kommer jag inte säga så mycket utöver frågorna. Det finns inga rätt eller fel svar utan jag vill helt enkelt höra hur du resonerar kring skönlitte- ratur i klassrummet, teknikundervisningen, genus och stereotyper. Om du inte uppfattar frå- gan så är det bara att du frågar så upprepar och förtydligar jag. Om du känner dig redo så kör vi igång?! (OBS! Sätt igång inspelningen)
Tema: Skönlitteratur, Teknikundervisning & Stereotyper
1. Låt oss börja lite allmänt, vad är dina tankar om skönlitteratur för barn?
2. Använder du någon typ av skönlitteratur i klassrummet och hur hittar du de böckerna i så fall?
3. Är det några ämnen där du tycker att det passar bättre eller sämre att använda skönlit- teratur som undervisningsmaterial?
4. Nu vill jag att du tänker på ämnet teknik, hur känner du inför undervisningen där? 5. Tror du att skönlitteratur skulle kunna användas för att utveckla barns intresse för och
förståelse av teknik?
6. Har du använt eller sett någon skönlitteratur som skulle kunna användas i teknik- undervisningen?
7. Om du skulle använda skönlitteratur i teknik-undervisningen, ser du några svårigheter eller möjligheter med det?
8. Då har jag några frågor om stereotyper och genus. Med stereotyp menar jag en typisk eller föreställd bild av en person eller ett yrke med fokus på kön/genus, utseende, situ- ationer, miljöer och så vidare…
49 Om du tänker på en stereotyp bild av vem som använder teknik eller skapar tekniska lösningar, kan du beskriva den stereotypen för mig?
9. Tror du att skönlitteratur och läroböcker förmedlar en stereotyp bild av teknik? 10. Som lärare har du någon gång funderat över hur genus representeras inom teknikäm-
net? Det gäller t.ex. vilket kön människor på bilderna har i undervisningsmaterialet och vilka aktiviteter pojkar och flickor förväntas delta i.
11. Vad tror du påverkar barns inställning till teknik?
12. Då närmar vi oss slutet av intervjun och jag undrar om det är något du vill tillägga kring det vi pratat om här idag?
50
Bilaga 3: Missivbrev Bibliotekarie
Hej!
Jag heter Evelina Dalgren och går sista året på grundlärarprogrammet F-3 på Linköpings Uni- versitet. Just nu skriver jag mitt avslutande examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete har jag valt att intervjua lågstadielärare och barn/skolbibliotekarier om skönlitteratur, teknik, genus och stereotyper. Resultatet av dessa intervjuer kommer jag sammanföra med analyser av ett 20-tal lätt att läsa-böcker för att se i vilken kontext barn lär sig om teknik och vad som kan påverka deras inställning till ämnet.
Idag har jag intervjuat XXX på XXXs bibliotek och hen tipsade mig om att du kanske skulle vara intresserad av att också bli intervjuad. Jag skulle bli väldigt glad och tacksam om du kan tänka dig att ställa upp. Intervjun tar 20 - 30 minuter och sker helt anonymt och frivilligt. Det allra bästa vore om det går att genomföra intervjun denna vecka eller allra senast i början av nästa vecka. Jag kan antingen besöka dig på jobbet eller så löser vi det över telefon. Var vän- lig och svara så snart som möjligt men allra senast onsdag eftermiddag (9/5) om du kan delta eller ej.
Hoppas vi hörs!
Med vänliga hälsningar, Evelina Dalgren
Mail: XXXX@XXXXXX Mobil: XXXX-XXXXXX
51
Bilaga 4: Intervjuguide Barnbibliotekarie
Intervjuguide – Bibliotekarie Intro
Jag vill börja med att tacka för att du ställer upp på denna intervju och ge lite allmän info. En- ligt Vetenskapliga rådets etiska riktlinjer kommer allt material göras anonymt och du har rätt att närsomhelst avbryta. Jag kommer spela in den här intervjun med min mobil. För att inte mina egna kommentarer ska störa så kommer jag inte säga så mycket utöver frågorna. Det finns inga rätt eller fel svar utan jag vill helt enkelt höra hur du resonerar kring skönlitteratur för barn, teknik, genus och stereotyper. Om du inte uppfattar frågan så är det bara att du frågar så upprepar och förtydligar jag. Om du känner dig redo så kör vi igång?! (OBS! Sätt igång in- spelningen)
Tema: Skönlitteratur, Teknik & Stereotyper Vi börjar med lite allmänna frågor.
1. Hur länge har du jobbat som bibliotekarie?
2. Jobbar du specifikt med barnböcker och skolan, hur länge har du gjort det? 3. Har du någon mer erfarenhet av skolans värld och att jobba med barn?
I min undersökning fokuserar jag på barn i åldrarna 6–10 år och den skönlitteratur de möter. Så när jag hädanefter säger barn syftar jag i synnerhet på det åldersspannet. OK?
4. Brukar du få hjälpa lärare att hitta böcker till deras undervisning, hur går det till i så fall?
5. Anser du att du i ditt yrke har ett inflytande över vilka böcker barn läser/inte läser? 6. Hur använder du dig av detta inflytande?
7. Hur tänker du kring att böcker kan förmedla budskap, tydliga eller mer dolda, till barn?
Nu kommer jag ställa lite frågor om teknik och skönlitteratur. Med teknik menar jag då saker som människan skapat för att underlätta livet eller för nöjes skull. Med teknik avses också den vilja och kunskap som krävs för att kunna använda eller skapa olika tekniska lösningar.
52 9. Tror du att skönlitteratur kan användas för att få barn intresserade av och lära sig om
teknik?
10. Har du någon idé om hur böckerna kan användas i så fall?
11. Om du tänker på utgivningen av böcker, tycker du att det tekniska innehållet har minskat eller ökat de senaste tio åren?
Nu går vi in i den tredje och sista delen av intervjun och då kommer jag ställa frågor kring ge- nus och stereotyper. Med stereotyp menar jag en typisk eller föreställd bild av en person eller ett yrke med fokus på genus, utseende, situationer, miljöer och så vidare…
12. Om du tänker på en stereotyp bild av vem som använder teknik eller skapar tekniska lösningar, kan du beskriva den stereotypen för mig?
13. Har du reflekterat något över om det finns stereotypa bilder av teknik i skönlitteratur för barn? (Exempelvis om det är män/pojkar som styr tekniska lösningar…)
14. Tror du att barn (omedvetet) kan påverkas av den bild av teknik som förmedlas i böckerna de läser?
15. Framhåller du medvetet böcker som fokuserar på mångfald gällande hur genus fram- ställs? (vem kör bilen, vem spelar tv-spel…)
16. Då är vi snart färdiga med intervjun och jag undrar om det är något du vill tillägga kring det vi pratat om?