Företagandet i länet: några enskilda indikatorer

Reglabs innovationsidex pekar på att förutsättningarna för ekonomisk förnyelse i Norrbotten hamnar i ett mittenskikt i jämförelse med andra svenska län. En av de indikatorer som i någon mening bidrar till att dra ner länets förutsättningar är det relativt låga nyföretagandet, där bara fem län hade ett lägre index än Norrbotten. Det tyder med andra ord på att Norrbotten verkar sakna ett visst mått av entreprenörskap jämfört med många andra län. De befintliga företagen har dock visat sig ha starka tillväxtambitioner (vilket framgår i t.ex. Örtqvist, 2013 samt Tillväxtverket, 2014a).

Örtqvist (2013) genomförde intervjuer med företagare i länet, där ett flertal företagsledare menade att det var viktigt att arbeta med attityder till företagande och entreprenörskap för att skapa en entreprenöriell kultur och anda. Ylinenpää och Tham (2014) menar att den kulturella aspekten är viktig att betona; i Norrbotten har näringslivet i stor utsträckning baserats på storskaliga företag och exploatering av naturtillgångar vilket har lett till ett kulturellt värdesystem som i huvudsak varit inriktat mot lönearbete. Dock beskriver de en förändrad bild under senare år, med ett ökat företagande i länet. Det här motiverar att vi gör en närmare granskning av indikatorer kring hur företagandet såväl som nyföretagandet ser ut i länet. I detta avsnitt undersöker vi utvecklingen av andelen egna företagare av hela befolkningen i åldrarna 20-64 år samt nyföretagandet per 1000 invånare.

8.2.1 Företagandet i Norrbotten jämfört med andra län och riket

Figur 46 redovisar en länsvis jämförelse av andelen egna företagare av hela befolkningen i åldrarna 20-64 år. Andelen företagare är relativt låg i Norrbotten och det var bara fyra andra län som hade en lägre andel år 2012.

Figur 46. Andel företagare 2012 av den totala befolkningen 20-64 år per län Källa: SCB, via ekonomifakta.se

Figur 47 visar hur andelen företagare har utvecklats sedan 2004 jämfört med riket. Som vi ser är andelen företagare i Norrbotten fortfarande lägre än i riket, men andelen ökar över tiden och länet knappar in på riket vad gäller denna indikator. Ylinenpää och Tham (2014) menar att detta innebär att regionen idag har många egna entreprenöriella förebilder.

Figur 47. Andel företagare av befolkningen 20-64 år Källa: SCB, via ekonomifakta.se

8.2.2 Nyföretagandet i Norrbotten jämfört med andra län och riket

När det gäller förnyelsegraden visar Reglabs indikator, som mäter antalet nystartade företag per 100 befintliga företag – att den är jämförelsevis låg i Norrbotten. Om vi i stället betraktar nyföretagandet per 1 000 invånare så hade länet det lägsta antalet nystartade företag under 2013 av alla län. Detta år startades 8,2 nya företag per 1 000 invånare i länet

Figur 48 visar hur denna indikator har utvecklats sedan 1995. Under hela mätperioden har länet haft ett lägre nyföretagande per 1 000 invånare än riket, men under 2013 var faktiskt skillnaden som störst; i genomsnitt startades under perioden årligen 2,1 färre företag per 1 000 invånare, men år 2013 var ”underskottet” 3,3 jämfört med riket. Sedan 2007 är skillnaden mellan nyföretagandet i länet och riket konsekvent större än under mätperiodens tidigare år, vilket sammanfaller med den period då sysselsättningsutvecklingen i länet tog fart på allvar, samtidigt som förvärvsfrekvensen både överträffade rikets och fortsatte att öka i snabbare takt. Detta kan indikera att högkonjunkturen i länet och den starka efterfrågan på arbetskraft i viss utsträckning har hållit tillbaka nyföretagandet. Gruvindustrin kan t.ex. ha attraherat kompetent arbetskraft som under andra förhållanden hade valt att starta eget.

Figur 48. Nyföretagandet som antalet nya företag per 1000 invånare Källa: Tillväxtanalys, via ekonomifakta.se

Ylinenpää och Tham (2014) påpekar att ett högt nyföretagande under vissa förutsättningar (t.ex. i länets mindre inlandskommuner) kan återspegla en besvärlig situation på arbetsmarknaden. De s.k. levebrödsföretagen utgör den vanligaste formen av nyföretagande och motiveras vanligen av en önskan att skapa försörjning för företagaren och dennes familj.

I nuläget har länet som bekant en hög förvärvsfrekvens – högre än riket i helhet - vilket också torde innebära att andelen som har incitament till levebrödsföretag är lägre i Norrbotten än i riket. Men om konjunkturen förändras och efterfrågan på arbetskraft minskar kan detta komma att resultera i ett ökat antal levebrödsföretag och en förändring mot andra näringar än de storskaliga och råvaruexploaterande. Ett sådant scenario förutsätter att länet lyckas vara attraktivt som boplats. Kanske talar länets historik som yttrat sig i ett värdesystem inriktat mot lönearbete mot en sådan utveckling, men Ylinenpää och Tham (ibid) ser också tecken på att kulturen har förändrats och att intresset för entreprenörskap och eget företagande ökar, särskilt bland yngre människor.

8.2.3 Överlevnadsgraden för företag i Norrbotten jämfört med andra län och riket

Samtidigt som nyföretagandet i Norrbotten är lågt jämfört med andra län visar en uppföljning som myndigheten Tillväxtanalys²³ har gjort av företag som startade år 2008, att företagen i Norrbotten hade den högsta överlevnadsgraden tre år efter start. Jämfört med övriga riket startade relativt få företag i Norrbotten 2008, men efter tre år var 74 procent av dem fortfarande verksamma. Motsvarande andel på nationell nivå var 68 procent. Figur 49 redovisar företagens överlevnadsgrad per län. Företag med hög överlevnadsgrad tycks signalera stabilitet och uthålliga affärsidéer, men det kan också vara ett symtom på ett lågt

”risktagande” eller kanske svaga incitament att starta företag som har osäkra förutsättningar, vilket stöds av det låga nyföretagandet.

Figur 49. Överlevnadsgrad bland nystartade företag 2008 tre år efter start Källa: Tillväxtanalys (2013:01)

Det finns flera tänkbara skäl till att överlevnadsgraden är högre i en region än en annan. Ett möjligt skäl är om de nya företagen i den ena regionen i högre utsträckning består av avknoppningsföretag än i den andra. Sådana s.k. ”spinoffs” tenderar att prestera bättre i

termer av både sysselsättning och överlevnad än andra nya företag eftersom de från start innehåller ett högt kunnande och bär med sig idéer som uppstått hos den tidigare arbetsgivaren (menar t.ex. Andersson, 2013). En högre överlevnadsgrad kan också eventuellt vara ett tecken på svag konkurrens inom regionen. Det är möjligt att så är fallet åtminstone på vissa marknader i Norrbotten, men det är svårt att identifiera vilka det i så fall är. I avsnittet som redovisar en fördjupning kring länets specialiseringar fann vi att olika typer av finansiella tjänster samt juridisk och ekonomisk konsultverksamhet var underrepresenterade i länet jämfört med riket. Möjligen är det en fingervisning, men dessa branscher är sannolikt relativt koncentrerade till större städer och särskilt Stockholm.