Industrins investeringar

Introduktion och definition

Industrins investeringar i länet är nödvändiga för att upprätthålla och utveckla produktiviteten och därmed den internationella konkurrenskraften. Som indikator ger investeringarna också signaler om företagens framtidstro (menar t.ex. Svendsberget och Jonsson, 2010) och det är därför intressant att titta på hur industrins investeringar utvecklas i länet – tror företagen på både sin egen och länets framtid?

Att så är fallet indikerar den rad av mycket stora investeringar som har genomförts i Norrbotten med start under 2000-talets senare hälft, och denna investeringsboom pågår delvis fortfarande även om de sjunkande järnmalmspriserna inneburit en lägre ekonomisk aktivitet.

De mest betydande och uppmärksammade investeringarna är de mångmiljardsatsningar som genomförts av gruvnäringen, såsom expansionen av Bolidens gruva Aitik i Gällivare, LKAB:s nya huvudnivå i Kirunagruvan, och Northland Resources Kaunisvaaragruva i Pajala, som togs i produktion i slutet av 2012. Dessa mångmiljardinvesteringar signalerar en stark framtidstro på gruvnäringen i länet, men också andra industrier har genomfört betydande satsningar i länet; t.ex. SmurfitKappa Kraftliner i Piteå som enligt uppgift investerade 800 miljoner kronor i en ny biobränslepanna som invigdes år 2007 (se Bioenergi, 2007). I samband med detta avsnitt bör det nämnas att Northland Resources beslutade att stoppa produktionen i Kaunisvaaragruvan i oktober 2014 på grund av likviditetsbrist och sjunkande järnmalmspriser och det återstår i skrivande stund att se om och i så fall när gruvdriften kan återupptas.

I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur industrins investeringar har utvecklats i Norrbotten jämfört med riket och andra län. Statistiken kommer från SCB:s investeringsenkät i februari 2014, via websidan regionfakta.com. I enkäten utgör investeringar ”anskaffning av materiella tillgångar med en beräknad livslängd på minst ett år, samt ombyggnader och förbättringsarbeten som väsentligt höjer kapacitet, standard och livslängd”¹⁴. Investeringarna redovisas brutto och för ett givet år redovisas den del av ett större investeringsprojekt (som kan löpa över flera år) som färdigställts under året.

4.1 Industrins investeringar i Norrbotten jämfört med andra län och riket Figur 23 redovisar ett index för utvecklingen av industrins investeringar över perioden 1992-2013 i Norrbotten, riket och för jämförelsens skull också de andra norrlandslänen. Under 2000-talets mitt inleds en rad stora investeringar i Norrbotten, vilket hänger samman med högkonjunkturen i gruvnäringen. Även i Västerbotten har investeringsaktiviteten varit hög under de senaste tio åren.

Figur 23. Utvecklingen av industrins investeringar per invånare (index, 1992-1994=100) Källa: regionfakta.com.

Figur 24 nedan visar industrins investeringar per län som ett årligt genomsnitt för perioden 2011-2013. Under denna period genomfördes landets största industriella investeringar i Norrbotten, med ett årligt genomsnitt på strax över 8 miljarder kronor. Genomsnittet för riket är totalt 52,1 miljarder, vilket innebär att under 2011-2013 genomfördes omkring 15 procent av industrins investeringar i Sverige i Norrbotten.

Om industrins investeringar relateras till antalet invånare handlar det om 32 290 kronor per invånare för Norrbottens del, omkring 2,7 gånger så högt som tvåan i denna typ av

”rankning”, Gävleborgs län (som också är ett industritungt län). Det är dock viktigt att ha i åtanke att industristrukturen skiljer sig åt mellan länen, vilket förklarar varför plötsliga skift i investeringsbeteendet sker i vissa regioner, som inte åtföljs av andra. Det är i praktiken ett fåtal företag som står för de stora investeringarna i Norrbotten och dessa följer en

konjunkturcykel som inte nödvändigtvis sammanfaller med konjunkturen för andra typer av industrier.¹⁵

Figur 24. Industrins investeringar (miljoner kronor), årligt genomsnitt för perioden 2011-2013 Källa: SCB, via regionfakta.com.

Figur 25 visar hur industrins investeringar i Norrbotten har fördelats mellan maskiner och byggnader över tiden. Här framgår också den investeringsboom som tog fart under 2000-talets mitt och som fortfarande pågår. Kapitalvaror i form av maskiner utgör över 90 procent av de investeringar som har genomförts under perioden, vilket indikerar att signifikanta uppgraderingar av länets produktionsteknologi har skett.

Figur 25. Industrins investeringar i Norrbotten 1991-2013 (miljoner kronor, löpande priser) Källa: SCB, via regionfakta.com.

4.2 Sammanfattning och diskussion

De stora investeringarna som har genomförts i länet under de senaste åren har bidragit till ökad sysselsättning och förstärkningar av företagens produktivitet och konkurrenskraft.

Investeringarna vittnar om en framtidstro från företagens sida, både på sin egen marknad och på en fortsatt lönsam produktion med länets resurser som insats. Detta implicerar (antyder) också en tilltro till en fortsatt tillgång till kompetent arbetskraft. Detta är uppenbart att konstatera, men det är också intressant att fråga sig hur detta påverkar Norrbotten framöver.

I Norrbotten innebär de stora investeringsprojekten åtminstone på kort sikt nya arbetstillfällen i samband med investeringens genomförande, vilket ofta kräver en rad olika kompetenser.

Företagens produktivitet ökar, men en baksida av detta kan på sikt vara ett minskat arbetskraftsbehov, som Lundgren (2012) påpekar. Även Westin (2011) pekar på att de naturresursintensiva näringarna ständigt ökar sin mekaniseringsgrad och därmed successivt minskar sin betydelse för sysselsättningen. Analysen av länets kommande rekryteringsbehov som genomfördes under 2013 (se Ejdemo och Lundgren, 2013) visar på en tydlig nedåtgående trend för processoperatörer inom vissa delbranscher i tillverkning och utvinning, samt också en trend mot mer kvalificerade arbetstillfällen då efterfrågan på ingenjörer och tekniker ökar tydligt.

Vi kan dock konstatera att i de fall investeringarna handlar om nyetableringar eller betydande kapacitetsökningar torde ändå effekten på arbetskraftsbehovet vara positiv. I den mån Norrbottens roll i den svenska ekonomin utgörs av att utvinna och vidareförädla länets (och landets) naturresurser tyder de senaste årens investeringsnivåer på att denna kapacitet har förstärks genom ytterligare produktivitets- och kapacitetsökningar. För länets del framstår möjligheterna att tillgodogöra sig avkastningen från naturresurserna som allt viktigare, eftersom produktivitetsökningar tenderar att minska löneandelen i naturresursintensiv industri (Westin, 2011).

Det är också i sammanhanget viktigt att påpeka att industrins investeringar i Norrbotten inte bara gynnar övriga landet på sikt när de nya produktionsresurserna tas i bruk, utan bidrar också till ökad efterfrågan på kapitalvaror som kan produceras nationellt. I vilken utsträckning dessa kapitalvaror i praktiken faktiskt upphandlas nationellt är dock svårt att uppskatta utifrån den tillgängliga informationen. Vi kan åtminstone tänka oss att om de miljardbelopp som årligen investeras i Norrbotten i form av kapitalvaror består av maskiner som importeras från utlandet, borde det få ett märkbart genomslag i länsfördelad importstatistik, men registerberäknad handel visar att länet hade en jämförelsevis låg andel importer av olika typer av maskiner år 2013 (rapportens avsnitt om utrikes handel innehåller mer detaljerade uppgifter). Detta tycks peka på att de stora investeringarna i länet handlar om kapitalvaror som är inhemskt tillverkade och därmed bidrar på ett betydande sätt till sysselsättning och ekonomisk välfärd i övriga landet. Detta är dock svårt att utreda i mer detalj eftersom det inte finns statistik på handeln mellan länen; en annan möjlighet är att kapitalvarorna registrerats som importerade till något annat län innan de i slutändan når Norrbotten.