Sedan tidigare har det konstaterats att krav från omgivningen påverkat företagens integrering av klimatrisk (se avsnitt 5.1). I en fortsatt analys av företagens integrering ges en
sammanfattande bild över synen på hur väl integrerat klimatriskarbetet är samt de utmaningar som finns med detta.
Det finns likheter i respondenternas åsikter om hur väl klimatrisk integreras i arbetet, de flesta uttrycker en hög grad av integrering men ett av företagen menar att man har en lägre integrering. Utmaningarna med integreringen beskrivs på skilda sätt av samtliga respondenter men kan i vissa fall liknas vid varandra. Företag B argumenterar för en hög grad av
integrering med det att förvaltarna själva varit en del i utformandet av arbetet. Respondent B pekar på att utmaningarna med integreringen står i att de inte är miljöexperter, det tolkas vara kunskapsbrist som begränsar integreringen. Respondenten på företag C menar att
klimatriskarbetet är integrerat fullt ut men att den största utmaningen är dåligt tålamod i en långsam utveckling. Hållbarhetsspecialisten på företag D gör gällande att man haft en viss nivå av klimatintegration som i takt med att mer ambitiösa mål antagits ökat i intensitet. De hinder som finns för integreringen beskrivs vara brist av reglering, standardiserade metoder och behov av bättre företagsrapportering. På liknande sätt menar respondent E att den största utmaningen tycks vara mätningen av bolagens exponering mot klimatrisker och för lågt ställda krav på emittenter. I kontrast till övriga bolag uttrycker respondenten på företag A en låg integrering av klimatrisker på grund av att man är en liten aktör med begränsade resurser.
6. Slutsatser
Uppsatsens avslutande avsnitt redogör för dragna slutsatser baserade på analysen i föregående kapitel. Slutsatserna presenteras i punktform och följs av en mer utförlig
redogörelse. Vidare uttrycks studiens bidrag och nytta, vad som kan läras samt vem som kan lära sig något av studien (Söderbom & Ulvenblad, 2016). Avslutningsvis föreslås vad fortsatt forskning på ämnesområdet kan fokusera på.
6.1 Slutsats
Tidigare forskning har behandlat motiv till investering i gröna obligationer, ERM och beräkningskulturer samt konstaterat vikten av att inkludera klimatrisker som icke-finansiell riskberäkning. Nämnda områden som studerats var för sig, ledde författarna till
forskningsluckan; en empirisk undersökning över hur klimatrelaterade risker involveras vid kapitalförvaltares investering i gröna obligationer. Ytterligare undersöktes varför det involveras på det sättet som uttryckts. Med stöd i tidigare studier samt forskningsluckan formulerades studiens forskningsfråga:
Hur involveras klimatrisk i kapitalförvaltarens riskhantering av gröna obligationer och varför uttrycks involveringen som den gör?
● Studien påvisar att klimatriskhanteringen till övervägande del är kvalitativ.
Tillvägagångssätt och involveringen av klimatrelaterade risker sker genom
bolags/hållbarhetsanalyser, inkludering och exkludering av bolag samt dialog- och påverkansarbete vid innehav samt inför en investering i en grön obligation.
● Studien ger implikationer i att det finns tydliga likheter i hur klimatrisker involveras vid investering i gröna obligationer. Likheterna tycks bero på att kapitalförvaltare är starkt styrda från praxis och regler inom finansbranschen.
● Klimatriskhanteringen är kvalitativ eftersom det upplevs svårigheter och brister i möjligheten att kvantifiera. Det finns dock en stark vilja i att kvantifiera på grund av att branschen är influerad av kvantifiering.
Studiens syfte är att beskriva och analysera hur klimatrelaterade risker identifieras, utvärderas och hanteras i riskhanteringsprocesser vid kapitalförvaltande verksamheters placering i gröna obligationer. Ytterligare är syftet att beskriva och analysera varför klimatriskhanteringen ser ut som den gör. Resultaten av studien visar att det finns tydliga mönster i företagens
klimatriskhantering vid investering i gröna obligationer.
För det första visar studien på att kapitalförvaltares klimatriskarbete är mest kvalitativ.
Arbetet består av olika former av interna bolags/hållbarhetsanalyser som innebär en mer eller mindre omfattande analys av emittenten och den gröna obligationen i sig. Bolagen
identifierar klimatrisker för den specifika emittenten och i ett första steg inkluderas eller exkluderas emittenter utifrån utformade kriterier. Exkluderingen av bolag och branscher uttrycks bland annat på så sätt att några företag gjort sina gröna obligationsfonder fossilfria. I ett andra steg bedöms emittenten och obligationen utifrån finansiella- och
hållbarhetsaspekter, till mindre eller större del med stöd av externa värderingsbolag och deras tjänster. Till sist bedrivs det kvalitativa klimatriskarbetet genom dialog- och påverkansarbete.
Förvaltarnas kommunikation och möte med bolagen går delvis ut på att förmedla vikten i att ställa om till en hållbar verksamhet och uppmuntran i att redogöra för bolagens
klimatrelaterade risker. Den kvantitativa klimatriskhanteringen i de studerade företagen är begränsad och det som går att kvantifiera är den gröna obligationsfondens koldioxidavtryck.
I en andra slutsats ger studien implikationer på att det finns tydliga likheter i hur klimatriskhanteringen vid investering i gröna obligationer uttrycks bland de studerade företagen. Detta tycks bero på att kapitalförvaltare är starkt styrda och påverkade av praxis och regler inom finansbranschen samt drivs av institutionella drivkrafter. Empirin tyder på att störst krav och påverkan till varför man inkluderar klimatrelaterade risker vid investering i gröna obligationer kommer från regeringshåll samt ett ansvarstagande och en vilja att bidra till samhället. Nämnda krav och påverkan tycks vara grundläggande drivkrafter, men empirin uppvisar tendenser till att de studerade företagen till viss del även drivs av att uppnå
organisatorisk legitimitet. Vi tolkar likheterna i krav och påverkan samt företagens liknande formella organisationsstruktur som en anledning till varför de antar liknande arbetssätt i hur klimatrisk involveras vid investering i gröna obligationer.
Studiens avslutande slutsats visar en enighet bland respondenternas åsikter kring
klimatriskers komplexitet och att det finns stora utmaningar i att kvantifiera. Svårigheterna tycks vara avsaknaden av standardiserade modeller för att beräkna sannolikheter för olika scenarier. Utöver det upplevs en begränsad tillförlitlighet och osäkerhet i insamlade data. Det finns en gemensam önskan och förhoppning över standardiserade kvantitativa modellers framfart. Kvantifieringen kommer underlättas för kapitalförvaltare när bolag tvingas
rapportera mer och bättre data i och med etableringen av gröna taxonomier. Det finns en stark vilja i att kvantifiera klimatrisk vid investering i gröna obligationer, vilket tolkas bero delvis på att finansbranschen och riskhanteringen är influerad av kvantifiering. Trots viljan finns det både praktiska och teoretiska begränsningar i den kvantitativa delen av
klimatriskhanteringen.
6.2 Bidrag
Uppsatsförfattarna argumenterar för att studien bidrar till den växande forskningen som föreslår att investerare bör beakta klimatrisker i sina investeringsbeslut. Sedan uppsatsens inledande skede har vi varit övertygade om att en studie på området är viktigt och har
möjlighet att bidra till den fortsatta utvecklingen mot ett hållbart finansiellt system och vägen till uppfyllandet av Parisavtalet.
Studiens praktiska implikationer är att kapitalförvaltarnas önskan över standardiserade och etablerade metoder för klimatriskhanteringen lyfts. Det framgår att utställare av gröna obligationer behöver rapportera mer och bättre klimatrelaterade data, något som framhålls ligga i händerna på lagstiftare.
Studien bidrar genom besvarande av frågeställning och uppfyllandet av sitt syfte till
empiriska implikationer och det empiriska problem på forskningsområdet som konstaterats.
Huvudsakligen har studien bidragit till en beskrivning och analys av hur klimatrelaterade risker involveras vid kapitalförvaltares investeringar i gröna obligationer. Vidare är nyttan med det att respondenternas upplevelser av klimatriskers svårkvantifierbarhet och
förhoppningar över en väletablerad grön taxonomi lyfts och offentliggörs.