För och efternamn: Thomas Olofsson
Företagsnamn: Lasermax Roll AB
Titel: Area Manager Asia Pacific
Datum för intervju: 05-05-2009
Intervjumetod: Telefon
Presentation
Jag heter Thomas Olofsson och jobbar för Lasermaxroll Systems AB. Och vår Historik, är att vi var tidigare ett affärsområde inom strålfors koncernen. Från hösten 2007 är vi nu mera dotterbolag till ett tyskt företag Böve. Vi har idag verksamhets produktion i Ljungby och sedan även utanför Boston. Vad vi gör och är duktiga på är, Lösningar före och efter Högvolyms löpande banaprintrar, som står på stora datacentraler, alternative servicebyråer och tryckerier. Och vi är världsledande på den verksamheten.
Vad var Ert motiv med att etablera verksamhet i Sydafrika?
Motivet är att nå marknad för våra produkter. När vi etablerar oss gör vi det på många olika sätt, i vissa länder arbetar vi med distributörer. Och när det gäller Sydafrika träffade vi på ett företag vid en mässa som vi valt att samarbeta med sedan 1997.
Hur gick ni tillväga när ni etablerades på den Sydafrikanska marknaden?
Då kan jag säga direkt att vi arbetar med Direkt export modell eftersom vi valt samarbeta med detta företag som distributör. Vad vi gör i relation till en distributör är ju naturligtvis att vi måste se till att de arbeta aktivt med våra produkter. Den normala förhållningsätten är att en distributör kan har fler produkt palletter i portföljen. Och driver vi inte på distributören med nya typer av program, lösningar och kontakttyper så händer ju ingenting. Så vi lägger en plan tillsammans gemensamt med distributören om vilka som är de största potentiella kunderna, bankerna, och därifrån går vi vidare. Vi är ganska nischade på denna marknad, det vi gör är att samarbeta med de stora printar tillverkarna och vi ser då tillsammans med distributören att uppdatera de lokala printrar och organisationerna, om vad och hur vi kan assistera dem lokalt. Och detta är ett gemensamt samarbete mellan oss och distributören.
Varför valde ni just denna strategi?
I vår erfarenhet har vi olika sätt att nå marknader på. Vissa länder jobbar vi i direkt med de stora printrar aktörerna, såsom IBM, Nibson och cikon. Andra länder har vi våra egna bolag. Då kommer vi in på hur marknaden ser ut lokalt, är det stor marknad är det stor potential. Då startar vi eventuellt egna bolag, ser vi att vi kan
lösa vårt mål för den här marknaden via en lokal distributör, så etablerar vi det. Alternativ att vi då ser at vi kan jobba direkt med printer partners. Sen har det varit så att de som säljer de stora printrarna vill gärna har direkt kontakt med oss.
Gjordes Er internationella företags etablering också stegvis?
Man kan säga såhär. Vår verksamhet startade i Sverige 1984-85 så var det naturligtvis naturligt att vi började i Sverige och sedan kom Norden som brev på posten. Efter det var det naturligt att vi valt att expandera till Tyskland som andra hand. Och vår expansion ute i världen var beroende på vilka kontakter som har tagits och potential på marknadsstorleken.
Etter inträda på Tyska mark, så har vi parallellt bearbetat och etablerade vi egna bolag i USA, England och detta skedde ganska snabbt. Och vi arbetar i Nordafrika från Frankrike, och denna information delas inom företaget. Eftersom vi gör affärer med andra Afrikanska länder, ser vi gärna till att etablerar lokala kontakter.
Hur uppfattade ni dem kulturella skillnaderna mellan Sverige och Sydafrika?
Det är klart att det finns kulturella skillnader och man ska inte glömma att Sydafrika har ett annorlunda historik. Under de åren som vi haft har det har skett mycket i Sydafrika, speciellt under 1990-talet och denna process har påverkat oss rent allmänt.
Generellt sett är det 48 miljoner, och 50 % av befolkningen är idag under 18 år. Arbetslösheten är väldig stor bland den färgade befolkningen. Jag ser ända att man har försökt att utveckla landet i så måtta och lagt mycket krut på att erbjuda en strukturella och enklare typ av boende för befolkningen.
För oss är det ingen skillnad mellan färgade eller vita affärsmännen. Om det nu är en bank, och de har en process de vill att vi ska lösa, så spelar det inte vilka vi har med att göra om svart, vit eller gul. Vi försöker lyssna på vad kunden vill ha löst, och åstadkomma detta. Vårt företag har grundkrav och med utgångspunkt från dessa grundkrav så försöker vi ta reda på hur och vi ska lösa detta krav. Vi försöker då ge kunden mervärde, för annars kan vi glömma affären.
Sydafrika var ett koloniland och det är hierarkisk och arbetarna är rädda för att göra bort sig, det är chefen som bestämmer. Vad vi gör från vår sida är att vi engagerar när vi träffar vår distributör att träffa lokal företag och lokala kunder att samarbeta med. Och då gäller att fånga upp de önskemål och projekt som kommer upp.
Sverige och Sydafrika har sedan 1960-talet haft ett nära samarbete i utveckling, handel, politik, kultur och ekonomiska frågor. Känner du att Sveriges långa relation till Sydafrika har bidragit till ett bra mottagande för Er?
Jag kan säga spontant att Sverige har ett väldigt gott anseende i Sydafrika. Det säger även vår kontakt att jag som svensk och representant för ett svenskt företag inte har några som helst problem i att skapa kontakt och att det innebär bara fördelar. Och i
Johannesburg finns det en 3 meter hög staty av Nelson Mandela som sponsras av svenska företag och den finns på Nelson Mandela scare i Johannesburg.
Man märker av den goda relationen i de besök som vi har gjort i relation till våra partner, distributör och kunder. Vår affärspartner har en positiv bild av Sverige, och är tydlig med att uttrycka att det inte är nackdelar att vara svenska. Sydafrika är väl en del av de få länder som har investerat i JAAS GRIPEN, och det är en signal som tyder på att det är en god relation mellan länderna.
Vi gör allt själv när det gäller vår internationaliserings process, utan hjälp av några institutioner. Men vi märker av det arbete som Sida finansierar. Och det uppskattas av Sydafrikaner som kan återspegla till våra affärsrelationer. Våra kontakter kopplar ett positiv sammanhang till Sverige, men inga detaljer nämns i vår konversation.
Har den Sydafrikanska marknaden främst varit en del i strategin att träda in på flera andra Afrikanska marknader?
Om man tittar på Afrika som sådan, har vi inte varit aktiva i andra länder i södra Afrika. Vi börjar se att det finns en del intresse och potential i andra länder för våra lösningar.
Men vi är aktiva på norra Afrika och södra Afrika. Man kan säga att vi har gått in på två fronter i Afrika. Det innebär att det är lättare för oss att göra instick till andra länder från Sydafrika.
Hur ser er framtid ut på den Syafrikanska marknaden?
Det innebär att det finns framtids optimism inom landet eftersom det pågår stor infrastrukturella investeringar inför fotbolls VM nästa år. Eftersom de investerar i infrastruktur byggen kan det underlätta skapandet av kontakter och innebär fördel att dra nytta av det efter VM. Vi ser stor potential i Sydafrika och även ser intresse i andra afrikanska länder i framtiden.
Vi har redan en väldig stor marknadsandel i Sydafrika, och precis här i vecka har vi fått ett ganska stor projekt i ett närliggande land, där vi har utgått från Sydafrika. Vi använder den kontakt nätverk och referens som vi skapat i Sydafrika. Vi har en del installation i Sydafrika och vårt företag är välkända i de marknader som vi befinner oss i.
Vi är på alla tillväxtmarknader och har typ 25 000 av våra maskiner installerade på den globala marknaden. Nämn ett land så är vi där.