Förförståelse

Eftersom det är en kvalitativ undersökning så handlar arbetet om tolkning. För att läsaren ska kunna värdera mina tolkningar så måste jag vara tydlig med min förförståelse och hur jag förhåller mig till tidigare forskning och teorier inom området. Jag tycker att jag har

tydliggjort mina syften och ställningstaganden i inledningsavsnittet. I diskussionsavsnittet gjorde jag mitt bästa för att placera mig och min undersökning i det teoretiska landskapet.

8.6.2 Intern logik

Detta kvalitetskriterium går ut på att det ska vara syftet och forskningsfrågorna som styr valet av metod. Eftersom mina forskningsfrågor berörde kommunikationsmönster verkade valet av observation och bandspelare som naturligt. Men intervjuerna tillkom i ett senare skede i processen när jag insåg att jag behövde fler metoder för att skaffa mig en fylligare bild av kommunikationen och därmed kunna besvara forskningsfrågorna med större säker- het.

8.6.3 Etik

Sista kvalitetskriteriet berör mina etiska hänsynstaganden. Dessa redogjorde jag för i av- snitt 7.2.3. Det finns även krav på hederlighet vilket innebär att jag inte får förtiga eller lägga till något för att besvara mina forskningsfrågor. Jag har därför inte redovisat för pre- cis allt som läraren och eleverna sade och gjorde utan har valt ut vissa delar som jag såg som karakteristiska. Men mina slutsatser grundar sig på allt mitt material, även om jag inte skrev ut allt som jag spelade in på banden så har jag lyssnat på allt för att bilda mig en upp- fattning om kommunikationsmönstret.

8.6.4 Validitet

För mitt arbete handlar validitet om ifall jag har undersökt det som jag avsåg att undersöka, om mina tolkningar av verkligheten är rimliga och om jag har dragit mina slutsatser utifrån de resultat jag fick fram. Detta har jag diskuterat i avsnitt 9.5.4 och 9.6.2.

Genom metodtriangulering har jag försökt återge en så sann bild av verkligheten som möjligt. Hög validitet hade inneburit att mina observationsanteckningar hade överensstämt med utsagor från lärare och elever. Men så var inte fallet. Vid flera tillfällen motsade ele- verna det jag hade tolkat utifrån observationerna. Då tänker jag bland annat på att de häv- dade att alla var med och bestämde fastän jag tyckte att bara en elev bestämde. Likaså fanns det motsägelser mellan vad läraren sa att han ville göra och det som senare kom att bli praktiken i klassrummet.

Men allt detta tycker inte jag är tecken på en sämre kvalitet i mitt arbete utan det speglar bara verkligheten som är full av motsägelser. En viktig lärdom är att man inte ska dra förhastade slutsatser, det finns alltid fler sätt att se på saker och ting och många olika röster som kan berätta om det.

9 Referenser

Axelsson, Monica (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) (2004). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och

samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Bakhtin, Mikhail M. (1986). The Problem of Speech Genres. In: Speech genres & other

late essays. Translated by McGee, Vern W. Edited by Emerson, Caryl & Holquist,

Michael (1986). Ninth paperback printing 2004. Austin: University of Texas Press. Bergman, Pirkko (2000). Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I: Skolverket (2000). Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial.

Stockholm: Liber Distribution.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga (2001). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I: Dysthe, Olga (red) (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga & Igland, Mari-Ann (2001). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. I: Dysthe, Olga (red) (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Einarsson, Charlotta & Hammar Chiriac, Eva (2002). Gruppobservationer: Teori och

praktik. Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, Pauline (2002). Scaffolding language scaffolding learning – Teaching Second

Language Learners in the Mainstream Classroom. Portsmouth: Heineman.

Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) (2004). Svenska som andraspråk – i

forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Hägerfelth, Gun (2004). Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella

gymnasieklassrum – En studie av läroprocesser bland elever med olika förstaspråk. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbete i lärarutbildningen –

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala

AB.

Kress, Gunther, Jewitt, Carey, Ogborn Jon & Tsatsarelis, Charalampos (2001). Multimodal

teaching and learning: The rhetorics of the science classroom. London: Continuum.

Kress, Gunther (2003). Learning: a semiotic view in the context of digital technologies. Unpublished conference presentation sept. 2003.

Larsson, Staffan (1994). Kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, Inger (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråkperspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) (2004). Svenska som andraspråk – i forskning,

undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Lpo-94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet, tryckt av Lärarförbundet.

Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003) En kulturskola för alla – estetiska ämnen och

läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten

för skolutveckling.

Mortimer, Eduardo F & Scott, Philip H (2003). Meaning Making in Secondary Science

Classrooms. Maidenhead: Open University Press.

Nordström, Gert Z, (1991). Barn och bildspråk. I: Hansson, Hasse, Nordström, Gert Z, Pedersen, Kristian och Stafseng, Ola (1991) Barns bildspråk. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Patton, Michael Quinn (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks, California: Sage Publications, Inc.

Petterson, Birgitta (2004). Kommunikativa situationer i NO-undervisningen – en

attitydstudie. Magisteruppsats, Malmö högskola: Lärarutbildningen.

Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Skolverkets rapport nr 160. Örebro: Liber Distribution.

Skolverket (2004). Pisa 2003 – Svenska femtonåringars kunskaper och attityder ur ett

internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2004). TIMSS 2003 - Svenska elevers kunskaper i matematik och

naturvetenskap i skolår 8 i ett nationellt och internationellt perspektiv. Rapport 255. Stockholm: Skolverket.

Sutton, Clive (1992). Well Mary, What are they saying here? In: Words Science and

learning. Buckinham: Open University Press.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger & Wyndhamn, Jan (2002). Naturvetenskap som arena för kommunikation – ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I: Strömdahl, Helge (red) (2002). Kommunicera

naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur.

Viberg, Åke (1993). Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Cerú, Eva (1993) Svenska som

andraspråk – mera om språket och inlärningen. Lärarbok. Stockholm:

Utbildningsradion, Natur och Kultur.

Vygotsky, Lev (1978). Mind in Society: The development of higher psychological proc-

esses. Cambridge. MA. Harvard University Press. Red. Cole, M, m fl.

Vygotsky, Lev (1986). Thought and Language. Translation newly revised and edited by Alex Kozulin. Tionde upplagan 1997. Cambridge Mass: MIT Press.

Östman, Leif (2002). Att kommunicera om naturen. I: Strömdahl, Helge (red) (2002).

Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Lund:

10 Bilagor

10.1 Bilaga 1 Tillståndsbrev

Till förälder/vårdnadshavare

Mitt namn är Katinka Mellvig och jag studerar till lärare på Malmö högskola, Lärarutbild- ningen. Under hela min utbildning har jag haft min praktik förlagd på X-skolan 6-9. Denna höst har jag varit på skolan under veckorna 38-41 och hade då bland annat hand om biolo- giundervisningen i ert barns klass.

Nu går jag min sista termin och ska skriva ett examensarbete. Jag ska skriva om hur man kan förbättra NO-undervisningen så att den bidrar till elevers språkutveckling. Därför be- höver jag göra en undersökning.

Jag skulle vilja göra min undersökning i klass 7. Den går ut på att eleverna ska arbeta med bilder i mindre grupper på halvklasslektionerna. Samtidigt ska jag observera eleverna och spela in deras samtal på en bandspelare. Dessutom kommer jag att intervjua eleverna om vad de tyckte om arbetssättet.

Jag följer självklart forskningsetikens regler genom att informera eleverna noga om vad jag ska göra och varför. Det är helt frivilligt att ställa upp och man kan avbryta medverkan när som helst. Den informationen jag får fram kommer endast att användas till mitt examens- arbete.

Jag behöver ha målsmans medgivande för att få genomföra den här undersökningen. Tack på förhand!

Barnets namn:………

Jag tillåter att mitt barn får bli observerat och intervjuat av Katinka Mellvig med frågor som rör ovanstående examensarbete.

……… Målsmans underskrift