6 Att ta fram en översiktsplan
6.3 Förfarandet efter antagandet
Regeringens förslag: Kommunen ska senast dagen efter det att beslutet
att anta översiktsplanen har tillkännagetts, skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen.
De handlingar som kommunen ska skicka till berörda myndigheter och kommuner när ett beslut att anta översiktsplanen har fått laga kraft, ska skickas inom sex veckor.
Kommunen ska även skicka planhandlingarna till lantmäterimyndig- heten, då antagandebeslutet har fått laga kraft. Regionen ska skicka planhandlingarna till den statliga lantmäterimyndigheten.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Utredningen föreslår dock inte någon fast tidsgräns för när planhandling- arna ska skickas. Utredningen föreslår inte heller någon tidsgräns för när meddelandet om att planen har antagits ska skickas till länsstyrelsen.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig över förslagen är
i huvudsak positiva, däribland länsstyrelserna i Kalmar, Kronobergs, Värmlands respektive Örebro län och Katrineholms och Linköpings kommuner. Lantmäteriet anser att förslaget att kommunen ska skicka
planhandlingar till lantmäterimyndigheten skulle kunna bidra till bättre aktualitet av fastighetsregistret. Statens fastighetsverk anser att det är bra att länsstyrelserna får information om antagande och förutsätter att läns- styrelserna skickar vidare till övriga berörda statliga myndigheter.
Boverket framhåller att för detaljplaner har kommunen två veckor på sig att skicka dokument som fått laga kraft till berörda myndigheter. Boverket föreslår att det även ska finnas en bestämd tidsram för när översiktsplanen m.m. ska skickas efter att beslutet har fått laga kraft. Östra Göinge kom- mun anser att kommunen bör kunna skicka översiktsplanen och andra planhandlingar enbart i digital form och inte i pappersform.
Skälen för regeringens förslag
Länsstyrelsen ska underrättas när översiktsplanen har antagits
När kommunen har antagit en detaljplan, ska kommunen skicka ett med- delande om detta till bl.a. länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten, be- rörda kommuner, vissa sakägare och bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs. Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplysningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra (5 kap. 29 § PBL). Meddelandet ska skickas senast dagen efter det att justeringen av det protokoll som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla (5 kap. 30 § PBL). När beslutet att anta detalj- planen har fått laga kraft ska kommunen bl.a. på planhandlingarna anteck- na det datum då planen fick laga kraft och inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen till länsstyrelsen och lant- mäterimyndigheten (5 kap. 32 § PBL).
När kommunfullmäktige har antagit en översiktsplan, ska det justerade protokollet tillkännages på anslagstavlan på kommunens webbplats (8 kap. 9 och 10 §§ kommunallagen [2017:725]). Det finns i gällande rätt inget krav på att kommunen ska meddela berörda aktörer som motsvarar det som gäller när en detaljplan har antagits. Den som vill överklaga kommun- fullmäktiges beslut att anta eller ändra en översiktsplan får själv bevaka när ett sådant beslut fattas. Kravet på att kommunen ska underrätta bl.a. Boverket, länsstyrelsen och berörda kommuner gäller i stället när beslutet har fått laga kraft. Att fullmäktiges beslut om översiktsplan får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunal- lagen framgår av 13 kap. 1 § PBL.
Översiktsplanen är inte bindande och det finns således ingen risk för att någon enskild drabbas av rättsförluster på grund av att denne inte hinner överklaga kommunens beslut i tid. Enligt utredningens bedömning finns inte någon anledning att ställa krav på att kommunen ska underrätta dem som yttrat sig över planen av det skälet.
Enligt utredningens erfarenhet kan det emellertid ta lång tid innan ett överklagat beslut om att anta en översiktsplan får laga kraft. Under denna tid kan de statliga myndigheterna sakna kunskap om att planen har antagits. Ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen gäller först sedan beslutet har fått laga kraft (3 kap. 21 § PBL), men den gällande översikts- planens vägledande funktion anses ändå vara mindre om kommunen har antagit en ny plan. Det framgår av Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 februari 2017 i mål nr P 6572-16. I det målet tillmätte domstolen
62
en antagen översiktsplan betydelse, trots att beslutet inte hade fått laga kraft.
Översiktsplanen har stor betydelse för dialogen mellan staten och kom- munen om fysisk planering. Mot den bakgrunden anser regeringen, i likhet med utredningen, att kommunen bör vara skyldig att skicka ett med- delande till länsstyrelsen om att översiktsplanen har antagits. I linje med vad som gäller enligt 7 kap. 10 § PBL – när ett landsting (region) har antagit en regionplan – anser regeringen att kommunen senast dagen efter att beslutet om att anta översiktsplanen har tillkännagetts ska skicka ett meddelande om detta och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrel- sen.
Statens fastighetsverk anser i sitt remissvar att länsstyrelserna bör under- rätta berörda statliga myndigheter. Som utredningen framhåller ankommer det på länsstyrelsen att bedöma om andra statliga myndigheter bör under- rättas, om de har haft synpunkter på planförslaget eller om de särskilt berörs av beslutet (se 2 kap. 4 § plan- och byggförordningen [2011:338], förkortad PBF).
Kommunen ska skicka handlingarna inom sex veckor efter det att beslutet har fått laga kraft
När ett beslut att anta eller ändra översiktsplanen har fått laga kraft, ska kommunen, enligt nuvarande 3 kap. 22 § PBL, skicka följande handlingar till Boverket, länsstyrelsen, landstinget och de kommuner som berörs: 1. översiktsplanen,
2. samrådsredogörelsen, där kommunen redovisar resultatet av samrådet och de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till, 3. länsstyrelsens granskningsyttrande,
4. det särskilda utlåtandet, där kommunen efter utställningstiden samman- ställer de synpunkter som kommit fram och redovisar de förslag som synpunkterna gett anledning till, och
5. ett protokollsutdrag med beslutet.
Som Boverket framhåller, finns ett krav på att kommunen inom två veckor efter ett beslut att anta en detaljplan har fått laga kraft ska skicka vissa dokument till de myndigheter som berörs (5 kap. 32 § PBL). När det gäller beslut att anta eller ändra en översiktsplan gäller i stället att kommunen utan dröjsmål ska skicka ovan nämnda handlingar till berörda myndig- heter. Boverket har föreslagit att det ska finnas en bestämd tidsram för när kommunen senast ska skicka handlingarna.
Regeringen anser att kommunen ska skicka handlingarna till berörda myndigheter senast sex veckor efter det att beslutet har fått laga kraft. Att tiden bör vara längre från tidpunkten för laga kraft för en översiktsplan än för en detaljplan beror på att kommunen ofta behöver anlita ett tryckeri för att mångfaldiga den antagna översiktsplanen.
Förutsättningarna för att kommunen ska kunna skicka översiktsplanen och andra planhandlingar enbart i digital form till myndigheter m.fl., som Östra Göinge kommun önskar, berörs under avsnitt 7.8.1.
När ett antagandebeslut har fått laga kraft ska planhandlingarna även skickas till lantmäterimyndigheten
Fastighetsregistret innehåller uppgifter om hur marken i landet är indelad i fastigheter och om vem som äger respektive fastighet. Registret inne- håller även information om bl.a. adresser, byggnader och fastighetstaxe- ring. I registret finns även uppgifter om planer och vissa beslut enligt PBL. Att en översiktsplan ska registreras i registret framgår av 27 § förordning- en (2000:308) om fastighetsregister. Det är den statliga lantmäterimyndig- heten, Lantmäteriet, som ansvarar för den övergripande driften och för- valtningen av fastighetsregistret.
Utredningen har konstaterat att det finns brister i registreringen av antag- na översiktsplaner i fastighetsregistret. Det innebär bl.a. att det är svårt att få en samlad bild av hur många översiktsplaner och ändringar av dessa som finns i landet.
Det är lantmäterimyndigheten som handlägger ärenden om att föra in eller ta bort ärenden ur fastighetsregistret (se 19 kap. 6 § fastighetsbild- ningslagen [1970:988]). Om kommunen har fått överta lantmäteriverk- samheten från staten enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäteri- myndighet, är det alltså kommunen som ska föra in planen i registret. För närvarande har kommunala lantmäterimyndigheter inrättats i 39 av landets 290 kommuner.
När ett beslut om att anta eller ändra en översiktsplan har fått laga kraft, ska kommunen, som tidigare nämnts, skicka planhandlingarna till Bover- ket, länsstyrelsen m.fl. (se 3 kap. 22 § PBL). Däremot är det länsstyrelsen som enligt gällande regler ska underrätta lantmäterimyndigheten om kom- munens beslut att anta eller ändra en översiktsplan (se nuvarande 2 kap. 4 § PBF). Den nuvarande ordningen innebär alltså att länsstyrelsen ska skicka tillbaka översiktsplanen till kommunen för att översiktsplanen ska registreras i fastighetsregistret, i de fall där kommunen har övertagit lant- mäteriverksamheten från staten.
Som Lantmäteriet anför är kvalitetsfrågor centrala för fastighetsregistret och dess användning. Regeringen anser att lantmäterimyndigheten bör ingå bland de myndigheter m.fl. som kommunen ska skicka översikts- planen till. Enligt regeringen bör en sådan ändring främja ajourföringen av översiktsplaner i fastighetsregistret. Om ändringen genomförs, avser reger- ingen att ta bort motsvarande skyldighet från länsstyrelsen.
I linje med vad som nu har anförts, anser regeringen att regionen bör ansvara för att lantmäterimyndigheten får del av en regionplan, när ett be- slut att anta, ändra eller upphäva en sådan plan har fått laga kraft. Reger- ingen anser dock att det bör framgå av PBL att regionen ska skicka beslut om regionplaner till den statliga lantmäterimyndigheten. Anledningen är att ett beslut om en regionplan i princip alltid omfattar mer än en kommun, även om ändringar av en regionplan i vissa fall skulle kunna avse en enda kommun. Det innebär att det skulle kunna uppstå oklarheter om till vilken lantmäterimyndighet som regionen ska skicka beslutet, eftersom det kan finnas både statliga och kommunala lantmäterimyndigheter i länet. Det skulle då även kunna uppstå oklarheter om vilken lantmäterimyndighet som ska registrera planen i fastighetsregistret. Detta trots att en kommunal lantmäterimyndighet alltid ska överlämna en förrättning som avser flera
64
lantmäterimyndigheters verksamhetsområden till den statliga lantmäteri- myndigheten (se 5 § första stycket 2 lagen om kommunal lantmäteri- myndighet). Enligt regeringen är det mot denna bakgrund lämpligt att den statliga lantmäterimyndigheten, dvs. Lantmäteriet, får ansvaret för att föra in beslut om regionplaner i fastighetsregistret.
Lantmäteriet anför även att det inte bara är lagakraftvunna planer utan även den pågående planläggningen som bör registreras för att kunna visualiseras i olika digitala tjänster. Den frågan kan emellertid inte hante- ras inom ramen för detta lagstiftningsärende utan får övervägas i annat sammanhang.
Lagtext
Bestämmelserna finns i 3 kap. 19 a och 22 §§ och 7 kap. 10 § PBL.