Kraven på underlag under samrådet begränsas

Regeringens förslag: Kommunen ska inte behöva redovisa det plane-

ringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankom- munal eller annan synpunkt under samrådet. Kommunen ska i stället redovisa det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna är positiva till för-

slaget, däribland Blekinge tekniska högskola, de länsstyrelser som yttrar sig över förslaget, Bollnäs, Enköpings, Katrineholms, Linköpings, Väster- ås och Östra Göinge kommuner, SmåKom och Sveriges Kommuner och Landsting. Länsstyrelsen i Hallands län konstaterar att det som har betyd- else för bedömningen av förslaget i vissa fall kan gälla nationella, regio- nala eller mellankommunala planeringsunderlag och att förslaget innebär att sådant underlag i så fall ska finnas med.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län framhåller att det är viktigt att skil- ja på plan och underlag för att få till en enklare och mer kontinuerlig över- siktsplanering. Vissa översiktsplaner innehåller omfattande bakgrunds- beskrivningar m.m. som inte är nödvändiga för att översiktsplanen ska vara komplett. Dessa omfattande dokument skymmer enligt länsstyrelsen kommunens ställningstaganden och rekommendationer och försvårar dess- utom kommunens egna aktualitetsbedömningar av översiktsplanen.

Några remissinstanser är negativa till förslaget. Folkhälsomyndigheten anser att det förvisso är lovvärt att skapa förutsättningar för en förenklad process men att det ska ställas mot möjligheten till ökad förståelse för översiktsplanens strategiska inriktning som kan bidra till att främja en hållbar utveckling. Göteborgsregionens kommunalförbund och Skåne läns landsting anser att förslaget innebär en risk för att översiktsplanerna tappar den regionala aspekten. Myndigheten för delaktighet anser att översikts- planeprocessen ska ge ökad möjlighet för medborgarna att delta i dialogen

56

om planeringen och att en del i detta är att kunna se hur kommunala intres- sen vägs mot nationella, regionala och mellankommunala intressen.

Skälen för regeringens förslag

Bakgrund och gällande rätt

Innan kommunen antar en översiktsplan ska kommunen upprätta ett för- slag till plan som uppfyller vissa krav, vid upprättandet av förslaget sam- råda med myndigheter, kommuner och andra som är berörda, och ställa ut förslaget och låta det granskas (3 kap. 7 § PBL). Under samrådet ska kom- munen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konse- kvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, reg- ional, mellankommunal eller annan synpunkt (3 kap. 8 § tredje stycket PBL). Kravet på redovisning av planeringsunderlag avser sådant underlag som ska redovisas under samrådet, utan att det behöver vara en del av översiktsplanen. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med 4 kap. 4 § första stycket andra meningen i den äldre plan- och bygglagen (1987:10), förkortad ÄPBL.

Med planeringsunderlag av betydelse avses enligt förarbetena sådant underlag som enligt kommunens bedömning är betydelsefullt (prop. 1985/86:1 s. 543). Redovisningen bör anpassas till planförslagets betyd- else och omfattning. I propositionen hänvisas till ett tidigare betänkande med följande exempel på underlag som kommunen enligt utredningen regelmässigt bör redovisa:

– riksintressen inom kommunen,

– befolkningsutveckling och bosättningsmönster inklusive tillkommen bostadsbebyggelse de senaste åren,

– utveckling av näringsliv och sysselsättning,

– redovisning av tillgång till viss grundservice avseende skolor, detalj- handel och kollektivtrafik, och

– inventeringar och program avseende natur- och kulturvård (se SOU 1979:66 s. 313).

I betänkandet framhålls att redovisningen av planeringsunderlag är ange- lägen för att ge kommunmedlemmarna och andra intressenter möjligheter att bedöma om översiktsplanen (marköversikten enligt utredningens för- slag) är lämpligt utformad för att styra utvecklingen i önskad riktningen. Redovisningen avsågs även ge underlag för en diskussion om hur planen påverkat olika typer av löpande beslut.

Tillägget att planeringsunderlaget ska ha betydelse från nationell, regio- nal, mellankommunal eller annan synpunkt tillkom i samband med inför- andet av den nuvarande lagen. I propositionen anges att regeringen delar PBL-kommitténs uppfattning om den ökade betydelsen av mellankommu- nala och regionala frågor för översiktsplanen. Enligt propositionen stöds detta synsätt av bestämmelsen om att kommuner ska visa hur de tar hänsyn till nationella och regionala mål, planer och program (prop. 2009/10:170 del 1 s. 182, se nuvarande 3 kap. 5 § 4 PBL). Som Översiktsplaneutred- ningen framhåller framgår dock inte tydligt av propositionen varför kom- munen ska redovisa planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. Enligt utredningen kan

kravet tänkas hänga samman med ambitionen att stärka översiktsplanens strategiska funktion (jfr samma prop. s. 177).

Enligt utredningen är det oklart vad kommunen under samrådet förvän- tas göra i praktiken till följd av detta krav, varför nyttan av kravet enligt utredningen kan ifrågasättas. Mot den bakgrunden har utredningen före- slagit att kravet i stället ska avse det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget, vilket överensstämmer med vad som gäller under ett samråd om ett förslag till detaljplan (nuvarande 5 kap. 11 c § PBL). Enligt utredningens uppfattning blir det därigenom tydligare att kommunen själv får avgöra vilket underlag som behöver redovisas för att förslaget ska kunna bedömas.

Endast det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av planförslaget behöver redovisas under samrådet

Utredningen har konstaterat att översiktsplanen lätt blir tyngd av de frågor som ska redovisas enligt PBL. Enligt utredningen har planeringsunderlag sällan sådan karaktär att dessa behöver bli föremål för politiska beslut i samband med översiktsplanen. För att översiktsplanen inte ska upplevas som alltför omfattande och överlastad med information är det, enligt utredningen, således viktigt att tydligt skilja på plan och underlag. Som Länsstyrelsen i Västra Götalands län framhåller bör regelverket hantera denna problematik.

Regeringen konstaterar att det nuvarande kravet på att kommunen under samrådet ska redovisa det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt inte innebär något krav på att underlaget ska utgöra en del av planen. Det räcker, som Naturvårdsverket framhåller, att redovisningen av underlaget sker publikt på kommunens webbplats. Samtidigt kan regeringen konstatera att PBL innehåller andra krav som innebär att ett visst underlag kan behöva redo- visas i översiktsplanen för att kommunens ställningstaganden ska kunna förstås. Det gäller exempelvis kravet att kommunen i översiktsplanen ska redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen, vid beslut om användningen av mark- och vatten- områden, kommer att tillgodoses (nuvarande 3 kap. 4 § första stycket PBL). I denna redovisning ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken anges särskilt. Regeringen återkommer i avsnitt 7.4 med förslag om hur kravet på redovisning av allmänna intressen kan nyanseras, vilket bör leda till att behovet av att redovisa planeringsunderlag i översiktsplanen minskar.

Regeringen anser att skälet för det nuvarande redovisningskravet fort- farande är ändamålsenligt, nämligen att kommunen under samrådet bör tillhandahålla sådant underlag som gör det möjligt för allmänheten och andra intressenter att bedöma planförslaget. Trots att det nuvarande kravet alltså inte medför något krav på att planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt även ska redovisas i den färdiga planen, så verkar många remissinstanser ha upp- fattat kravet på detta sätt.

Regeringen kan konstatera att det inte framgår av den nuvarande lag- texten att redovisningen ska ske i syfte att möjliggöra en bedömning av planförslaget. Kravet att underlaget även ska ha betydelse från nationell,

58

regional, mellankommunal eller annan synpunkt kan även ge intryck av att det är fråga om en omfattande redovisning.

Regeringen anser att PBL bör ändras så att det tydligt framgår att kom- munen under samrådet ska redovisa det planeringsunderlag som har betyd- else för bedömningen av förslaget. Som Länsstyrelsen i Hallands län har konstaterat kan det som har betydelse för bedömningen av förslaget i vissa fall även omfatta underlag av betydelse från nationell, regional, mellan- kommunal eller annan synpunkt. Om så är fallet ska även underlag av sådant slag redovisas under samrådet. Mot den bakgrunden ser regeringen inte någon risk för att översiktsplanerna kommer att tappa den regionala aspekten, som Göteborgsregionens kommunalförbund och Skåne läns landsting befarar. Regeringen ser inte heller någon risk för att det skulle bli svårare att förstå översiktsplanens strategiska inriktning, som Folk- hälsomyndigheten anför. Tvärtom bör det vara svårare att skapa förståelse för planens inriktning, om kommunen under samrådet måste redovisa underlag som inte har någon betydelse för att omgivningen ska kunna bedöma förslaget.

Lagtext

Bestämmelsen finns i 3 kap. 8 § tredje stycket PBL.