I Grundskolans Samhällskunskap och Sverige, Världen och Vi, ligger det internationella perspektivet inte fokus, utan istället lägger man elevernas närsamhälle i fokus. Den del som lyfter det internationella perspektivet i Grundskolans Samhällskunskap är underkapitlen
annorlunda människor och andra länders problem. De rubriker som används för kapitlen och i
Läroplan 62 är i sig själva värderande då de agerar i att exkludera människor och problem. Namnet annorlunda människor påpekar att de som beskrivs är inte en del av vi:et, de är annorlunda och är därmed inte en del av vi:et. I interkulturellt lärande läggs betoning på vikten av att inte exkludera utan istället vara inkluderande för att inte skapa en situation av vi och dem, både för eleven som känner sig som den andra, och eleverna som är en del av vi:et (Lorenz, 2020; Lorentz & Bergstedt, 2016). Samma problematik återkommer med underrubriken andra länders problem, i stället för att se det ur ett internationellt perspektiv som ett problem för världen, betonas det att det inte är vårt problem. I Världen, Sverige och Vi förklaras invandringen utifrån den positiva inverkan som den har kopplat till arbetskraftsinvandring som kommer och hjälper bygga upp den svenska industrin Detta är
37
något som ur ett interkulturellt perspektiv anses positivt, då de lyfter hur invandrare är en del av samhället och hjälper bygga upp det (Lorenz, 2020). De lyfter dock också att icke- europeiska invandrare behöver gå igenom omskolning, som diskuterat tidigare resulterar detta till skapandet av en bild av fundamentala skillnader mellan invandrare och svenskar. I sitt innehåll har Grundskolans Samhällskunskap en betoning på att bara för att människor är olika oss själva, betyder det inte att de är mindre värda. Hudfärg påpekas som exempel som inte har något med människovärde att göra. Detta ligger i linje med interkulturellt lärande och hur människor ska bemötas som individer i stället för som en del av en grupp (Lorenz, 2020). När författarna skriver om andra länders problem är informationen faktamässigt korrekt men det saknar kontext. När de diskuterar kor i Indien förklarar författarna inte den religiösa kopplingen bakom att kor inte slaktas. Samma problematik uppstår när de jämför Indien med västerländska länder som har en liknande folktäthet men inte samma problem, imperialismen och hur Indien bara varit självständigt 22 år vid bokens utgivande nämns inte alls. När kontexter inte tas med i beskrivningar av samhällsproblem skapas en orättvis bild av andra länder och kulturer, något som kan resultera till stärkandet av bilden av vi och dem bland elever (ibid).
I Exposé Samhällskunskap kurs A nämns som tidigare att Sverige är ett mångkulturellt samhälle och de positiva aspekterna som detta medföljer såsom matkultur idrott med mera. författarna nämner som sagt inte specifikt interkulturalitet specifikt, trots detta är det något som genomsyrar boken. Författarna betonar vikten med kulturell samförståelse och kulturell mångfald, något som Lorentz påpekar som väsentligt för uppbyggnaden av ett interkulturellt samhälle (Lorentz & Bergstedt, 2016).
Det interkulturella perspektivet är tydligt i Arena 123, då författaren verkar sträva efter att skapa förståelse bland elever från olika kulturer. Han definierar tydligt att begreppet svensk är något som är i ständig förändring och att idag inkluderar det även de elever som inte har typiska svenska namn och ljus hudfärg. Det inkluderande perspektivet syns också när de beskriver problem och ger utförliga kontexter bakom problem som segregation. Han lägger också betoning på hur integration inte är det samma som assimilation och hur assimilering hade kunnat agera som ett övergrepp mot invandrare. Det är med ökad förståelse som elever kan agera mer utanför sina egna kulturella gränser och därmed skapa en mer interkulturell
38
skola (Lorenz, 2020; Lorentz & Bergstedt, 2016). I den aspekt agerar Arena 123 för ett interkulturellt lärande.
39
9. Slutdiskussion
De frågeställningarna som denna studie syftar att besvara var följande: Hur har svenska läroböcker inom samhällskunskap förändrat sig i hur de beskriver svenskhet och andra kulturer från 1960-talet fram till idag? Samt frågeställningen hur väl speglar läroböckerna sina respektive styrdokument kopplat till interkulturella lärandet?
När det kommer till studiens första frågeställning angående hur böckerna reflekterar svenskhet och framhäver andra kulturer, fastslår vi att de olika böckerna har drastiskt skilda syner på vad de definierar som svenskhet. De två äldre böckerna har en mer statisk syn på begreppet medan de två senare publicerade böckerna beskriver svenskhet som ett mer flytande koncept. När det kommer till hur läroböckerna framhäver andra kulturer och människor upptäckte vi liknande trender, då de två äldre böckerna framhävde den kulturimperialistiska synen som både Said och Fanon nämner. I boken Exposé
Samhällskunskap kurs A framhävs en simplistisk och generaliserande bild av konflikter i
samhället mellan olika kulturer. Arena 123 innehåller den mest utförliga förklaringen av svenskhet och hur det förändrats med tiden. Den lyfter många nyanserade perspektiv för att förklara problem som finns i samhället och världen och främjar därför skapandet av förståelse bland eleverna för andra kulturer och problem som kan anses vara kopplade till dem.
Gällande den andra frågeställningen om hur väl läroböckerna speglar sina respektive styrdokument kopplat till interkulturella lärandet: Här har vi sett att läroböckerna speglar sina styrdokument och att det interkulturella perspektivet saknas från de äldre läroplanerna. För Lp62 och Lp65 är det internationella perspektivet och fokus på andra länder och kulturer litet, vilket som också speglas i de läroböcker som vi undersökt.
De senaste publicerade böckerna och deras styrdokument har ett ökat fokus på interkulturellt lärande. Vi anser att viss kritik dock måste riktas mot styrdokumenten då de framhäver vikten av kristna men även västerländska normer och likställer detta med allas lika värde. Said påpekar problematiken med framförandet av detta som exklusivt västerländska idéer (Said, 1977). Eftersom detta tenderar att resultera i tillskrivande av motsatta normer till Orienten (ibid). Men generellt är det fortfarande fokus på kulturell förståelse och bekämpning av
40
främlingsfientlighet. Med denna utgångspunkt i att skapa förståelse möjliggör böckerna för ett mer interkulturellt lärande där eleverna inte känner sig exkluderade jämfört med de äldre böckerna. Länders problem definieras inte längre som andras problem utan anses vara ett internationellt problem, vilket agerar för att skapa en vi situation för eleverna istället för vi och dem.
Slutsatserna som denna studie resulterade i är snarlika den tidigare forskning som skett på området. Dock inte helt överensstämmande eftersom denna studie ytterligare väljer att undersöka en infallsvinkel kopplat till interkulturellt perspektiv som är något som det existerar en forskningslucka inom.
Den studie som vår blir mest snarlik är Terra och Bromley (2012) som liksom denna studie vägde in ett historiskt perspektiv av förändringen inom läroböcker. Samma förändring av fokus i läroböckerna, där de gått från fokus på det ekonomiska till mer innehåll om inkludering, minoriteter och diskriminering, fann vi i våra styrdokument och undersökta läroböcker. Deras studie fann att innehåll om diskriminering i läroböckerna globalt var sällsynt före 1970-talet. I Grundskolans Samhällskunskap från 1967 lyftes dock diskriminering och var därmed tidig ur ett globalt perspektiv.
I Ali m.fl. (2011) ger författarna exempel på hur andra kulturer som inte är västerländska kan beskrivas som irrationella jämförelsevis mot Västerlandet. Detta är något som inte var genomgående i de böckerna som vi valde att undersöka förutom den äldsta boken
Grundskolans Samhällskunskap. Där författarna tydligt poängterar hur irrationella människor i
Indien var för motviljan att slakta kor när det fanns hungersnöd (Pederby m.fl, 1967). Johnsson Harries rapport i Forum för levande historia fastslår att de svenska läroböckerna som hon undersöker har en bred definition av begreppet och även definierar svenska medborgare med utländsk bakgrund som invandrare (Johnsson Harrie, 2016). Detta är något som vi inte kunde infinna i vår studie då begreppet svenskhet ofta inte definierades överhuvud taget. Vi kan endast spekulera varför svenskhet inte definierades, kan bero på att begreppet ansågs vara så givet eller på grund av rörligheten i vad som egentligen är svenskhet.
41
Runblom (2006) observerade i sin studie att där fanns brister inom samhällskunskapsböcker som användes under lpf 94, men var tydlig med att inga explicita kränkningar finns där. Runbloms studie visade också på att kultur berörs knappt inom böckerna. Denna studie fann liknande resultat i Exposé som användes under lpf 94. Diskussion om kultur är närvarande i boken med fokuserar på den breddade matkultur som Sverige fått och hur det har kommit med ett mer mångkulturellt samhälle (Andersson & Andersson, 2004).