Läroboken Grundskolans Samhällskunskap utgår ifrån Läroplanen 62. Om stoffurvalet i Läroplan 62 skriver Skolöverstyrelsen att: “Denna bör i största möjliga utsträckning byggas
34
upp kring ett studium av konkreta situationer i närsamhället — familj, skola, kamratkrets” (Skolöverstyrelsen, 1962:242). Det blir i citaten tydligt att fokuset för samhällskunskapen är elevernas närsamhälle och det de själva känner att de kan påverka. Då målet för samhällskunskap enligt Läroplan 62 är att skapa individer som deltar i samhällslivet blir det förståeligt att närsamhället betonas tydligare. Elever kommer enligt dem vara mer intresserade och delta i samhällsfrågor som de känner att de själv kan påverka och har koppling till.
Sett utifrån Läroplan 62 följer Grundskolans Samhällskunskap läroplanen och det som Skolöverstyrelsen satt ut som mål med samhällskunskap. I boken är arbetsmarknaden, yrkesval och Sveriges politiska system väl betonade och står för majoriteten av boken. Den del som hanterar det internationella är ett mindre kapitel. Det är av intresse att de namngett kapitlet Andra länders problem, vilket kommer direkt från läroplanen och vars problematik utforskas under rubrik 7.3. Författarna lyfter också problem som överbefolkning och rasförföljelser utan att ge en större historisk och samhällsmässig kontext. Det kan vara kopplat till Läroplan 62 fokus på simplicitet vid behandlandet av internationella problem. Detta då fokuset är att väcka intresse i stället för att gå på djupet. Utifrån Läroplan 62 ska den historiska kontexten beröras i ämnet historia i stället för samhällskunskapen.
När det kommer till läroboken Världen, Sverige och vi utgavs den under samma tidsperiod som Läroplan 65 för gymnasieskolan. En intresseväckande fråga blir hur kopplat är materialet i boken till den värdegrund som Läroplan 65 för gymnasieskolan påpekar att skolan ska förmedla. Som belyst tidigare lyfter Läroplan 65 att alla människor skall behandlas lika i samhället oberoende på kön och klass (ibid). Vid analysering av detta område i boken Världen,
Sverige och vi är det tydligt att boken faktiskt speglar det som Skolöverstyrelsen skriver ska
undervisas inom svensk gymnasieskola. Exempel på detta är i boken när författarna beskriver invandrare generellt som något positivt som kan bidra stort till det svenska samhället. Vid jämförelse av innehållet i Exposé Samhällskunskap kurs A kopplat till Lpf 94 finns det delar av läroplanen som reflekteras i bokens innehåll. Exempel på detta är hur det mångkulturella samhällets påverkan på Sverige framhävs. Som nämns tidigare påpekar Andersson och Andersson de positiva aspekterna när det kommer till förändring av primärt
35
matkultur, men även andra kulturella aspekter såsom idrott. Dock exempel på när Lpf 94 inte överensstämmer helt med Exposé Samhällskunskap kurs A finns i detta citat ur kursplanen:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell (Skolverket, 1994:3)
En del av det som nämns i citatet berör bokens avsnitt om människolivets okränkbarhet och lika värde. Dock belyser författarna inte hur dessa normer är explicit kristna eller västerländska, som Skolverket påpekar. Genom detta citat blir kursplanen Lpf94 problematisk ur ett postkolonialt perspektiv. Said påpekar problematiken med framförande som fastställer normer såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och människors lika värde som exklusivt västerländska idéer (Said, 1977). Eftersom detta tenderar att resultera i tillskrivande av motsatta normer till Orienten (ibid).
Arena 123 är den senaste publicerade boken och används under läroplanen gy11. Gy11 lägger
stor fokus på att lärandet i skolan ska rikta sig åt att skapa förståelse. Det internationella perspektivet och att vi lever i en mer global och sammankopplad värld läggs stor betoning på. Skolan ska främja förståelse mellan olika grupper och skapa ett klimat där alla känner sig välkomna och inkluderade.
Det fokus på förstående ses tydligt i Arena 123 då de går igenom begrepp och förklarar hur etniska grupper skapas. Författarna förklarar också att trots att det kan vara svårt från utsidan att se skillnader mellan olika etniska grupper så ska de fortfarande respekteras som separata. Deras definition av etnicitet utgår också ifrån en själv och hur individer själva identifierar sig. Författarna lyfter också bilden av hur svenskhet förändrats med tiden för att försöka skapa förståelse bland eleverna för den svenska mångfalden. Boken agerar i att ge eleverna insyn och flera perspektiv vid diskussion av samhällsfrågor. Exempel på detta är när de förklarar och försöker skapa förståelse i hur segregation har tillkommit och hur etnicitet och klass kan påverka människor.
36
Däremot förekommer samma problematiska koppling mellan idéer om människors lika värde och jämställdhet i Gy11 som i Lpf 94. Arena 123 innehåller precis som den tidigare boken Exposé Samhällskunskap kurs A dessa problematiska formuleringar. Gy 11 säger följande:
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. (Skolverket, 2011:5)
Detta är samma ord som finns i den tidigare kursplanen Lpf 94 och medför sig samma kultur kolonialistiska kritik av Said (1977).