Förhållningssätt till flerspråkighet

Claudine kommer från Frankrike och resonerar kring hur viktigt det är att ta tillvara på sitt kulturella arv:

Intervjuare 1 […] när kan det vara bra att kunna franska förutom när man är i Frankrike då? När är det bra för dig?

Claudine För man ska inte glömma sitt land. Intervjuare 1 Nej.

Claudine Och sitt språk för annars glömmer man bort, jag har glömt lite bort. Intervjuare 1 Ja.

Claudine För jag har pratat mycket svenska.

Genom att utveckla både första- och andraspråk samtidigt i en miljö där de värderas lika högt gynnas inlärningen på båda språken (Einarsson, 2009:109). Claudine uttrycker att hon pratat mycket svenska sedan hon kom hit vilket har lett till att hon glömt delar av sitt modersmål. Detta innefattar den kultur hon växt upp med och det verkar som att den är en del av hennes identitet och att kulturen därför är väldigt viktig för henne. Att få fortsätta använda och utveckla sitt modersmål påverkar även processen då barn formar sin identitet (Blackledge & Creese, 2010:31, 36-37). Vi tolkar det som att hon värderar kulturen och modersmålet högt och tycker att de ska få ta en större plats i hennes liv.

Några av flickorna lyfter potentiella möjligheter och svårigheter när det finns en skillnad i språkliga kunskaper:

Intervjuare 1 Vad bra. Ehm, har ni någonsin hört någon annan prata ett språk som ni inte förstår?

Alla Ja.

Intervjuare 1 Hur kändes det då?

Fadilah Det kändes konstigt att man inte fattade. Intervjuare 1 Okej.

Fadilah Jag vill typ bara fatta och svara. Intervjuare 1 Du vill vara med och...?

Fadilah Ja. Intervjuare 1 Okej.

Vangul Som Victoria.

Ajna Det är taskigt, alltså, det var typ lite taskigt för man tror typ att de snackar typ säger typ taskiga grejer om någon annan, typ så.

Dels nämner Fadilah att hon blir nyfiken och vill erövra nya språkliga kunskaper när hon inte förstår. Ajna ser däremot en potentiellt jobbig situation på grund av att man kan tro att någon talar illa om en. I en annan grupp nämndes en annan situation:

Molly En gång när mamma och pappa, när vi var, jag var liten, så pratade mamma och pappa engelska. Jag ville veta!

Josefine Jag vet, det är orättvist!

Evelina Det brukar min mamma och pappa göra. Lisa Ja, jag vill också veta...

Josefine Och så kommer syskon där, och så hänger han på där!

Flickorna beskriver hur orättvist det kändes när vuxna och syskon i deras vardag använt ett språk för att tala över deras huvud. De visar på att de är medvetna om att språk kan ha en negativ effekt om det "missbrukas". Här skapas ett maktförhållande där språkliga kunskaper används för att utesluta individer från konversationer. De uttrycker dock inte att det skulle bero på språket i sig eller faktumet att de vuxna är flerspråkiga, utan helt enkelt på grund av hur det används. Tvärtom minns de att de själva ville lära sig engelska för att kunna förstå och delta i konversationerna och i gemenskapen.

Några av flickorna i en av grupperna reflekterade tillsammans kring om det kan finnas negativa aspekter i att kunna flera språk:

Intervjuare 2 Ehm... Kan det finnas nåt som är dåligt med att prata flera språk? Alla Nä.

Vanessa Det kan bara vara bra. Intervjuare 1 Hur tänker du då?

Vanessa Nej, men det kan ju aldrig vara dåligt om till exempel jag... Jo! Jo, faktiskt - kompisar kan reta en.

Eva För att man inte är bra på det?

Vanessa Eller för att "Öööh, du pratar det språket, öööh!" […]

Intervjuare 1 Hur menar du då att de säger "Öööh"? Med ett språk?

Vanessa Nä, men... "Men, öööh, gud va konstigt att du pratar det språket! Och du pratar inte svenska".

Eva Nu säger jag typ inte att Fadilah är mobbad, men typ om hon skulle varit där så skulle typ andra sagt "Men öööh, du pratar ju det språket, du förstår ju inte svenska, då vill vi inte vara med dig."

Intervjuare 1 Så några kunde varit taskiga mot henne menar du?

Eva Mm.

Vanessa Men det har inte hänt.

Intervjuare 2 Vad tror ni det beror på i så fall? Om man är taskig mot en person som pratar ett annat språk?

Marie Hon kanske är född i det landet då. Intervjuare 2 Men varför tror ni att folk är taskiga? Vanessa Eller så kan det vara avundsjuka. Intervjuare 1 Kanske.

Johanna Eller så gillar de inte språket.

Eva Eller så tycker de att hon ser, alltså, typ att de skäms att de leker med hon. Vissa gör det.

Vanessa Eller att någon ser annorlunda ut. Så därför.

Vanessa ändrar sig och lyfter en negativ aspekt med flerspråkighet. Dock menar hon och de andra inte att problemet skulle ligga hos den flerspråkiga individen utan tvärtemot hos omgivningen. De beskriver att om man skulle prata ett språk som omgivningen anser ha låg status skulle det kunna leda till problem. Individen skulle kunna bli retad på grund av annorlunda språk, utseende och kultur.

Det är vanligt att flerspråkiga barn kopplas med invandring och med detta synsätt kan det bildas ett utanförskap. Termen flerspråkiga barn förknippas ofta med ett behov av en sorts språklig åtgärd, exempelvis modersmålsundervisning (György-Ullholm, 2010:33). I skolan blir det ofta tydligt när en- och flerspråkiga elever särbehandlas på olika sätt eller avskiljs från varandra på grund av språkliga kunskaper och förutsättningar. Detta kan ligga till grund för skapande av utanförskap eller avundsjuka, som flickorna påpekar ovan.