Värdering av olika språk

För att försöka ta reda på vad eleverna tyckte om olika språk och hur de värdesatte dessa, formulerade vi frågorna Är alla språk lika bra? Finns det språk som är bättre än

andra? Majoriteten ansåg att alla språk var lika mycket värda (vi återkommer till detta

senare i texten). En del lyfte engelska som särskilt viktigt: Intervjuare 1 Är alla språk lika viktiga?

Fredrik Ja.

Jakob Mm... Engelska är ju världsspråk, det pratar de ju överallt. Fredrik Ja, Australien allihop.

Jakob Mm.

Fredrik Ja så det är nog mest det. Intervjuare 1 Okej.

Intervjuare 2 Det är det ni känner är viktigast? Markus Det är ju det mesta som finns...

Fredrik Lär man sig det så kan man åka till många fler länder än att bara lära sig franska bara kan åka till Frankrike.

Vanessa tyckte exempelvis att det viktigaste språket var "engelska, för det är huvudspråket". Marie konstaterade att " Man kan åka till nästan, man kan åka till väldigt många länder för att prata engelska ju. För de flesta länderna lär sig engelska". Detta stämmer överens med Otterups (2005:82-84) resultat, där engelska var det högst värderade språket.

De flesta eleverna i vår studie värderar alltså engelska högt och vi tolkar det som att de förstått att det uppfattas som ett viktigt språk på grund av skolans förhållningssätt (se Otterup, 2005 samt Evaldsson, 2000 med flera). Enligt eleverna är engelska (förutom svenska) det enda språket som får ta plats i klassrummet (se 5.2.3) och därmed är det logiskt att eleverna värderar detta språk över andra.

Några elever påpekade även att de var intresserade av spanska: Fredrik Jag vill lära mig spanska.

Jakob Ja, det är coolt spanska.

Fredrik Ja, spanska är ett fint språk och ett roligt språk. Jakob Ja, det är roligt.

Fredrik Kan man åka till vad heter det nu, åka och kolla på "Barca"!

Även Engla och Jarek var nyfikna på just spanska. Det var intressant att så många valde att nämna spanska i sammanhanget. Fredrik associerar språket till fotboll och ser potentiella fördelar i att kunna prata spanska utifrån det. De så kallade "moderna språken" (tyska, franska och spanska) har traditionellt lyfts i skolan i form av främmandespråksundervisning (Otterup, 2005:172). Marie berättade att "...vi har ju engelska här i skolan och sen så går min syster på spanska så jag har lärt mig av hon". Tack vare sin syster har Marie redan sett att spanska är ett språk som värderas högt inom skolans värld. Även Sofija uttryckte att hon insett att man förväntas lära sig vissa främmande språk i skolan: ”Ja, om man ska åka till andra länder, och sen kommer man i gymnasiet och då lär man sig andra språk [...]”.

Jarek Hm, jag tycker faktiskt polska är, tycker jag lite mer om polska än vad jag gillar svenska. Och serbiska och så.

Intervjuare 2 Mm. Intervjuare 1 Okej.

Pontus Jag kan ju mest bara svenska så jag tycker ju svenska då. Intervjuare 1 Mm.

Intervjuare 2 Du tycker den är viktigast? Pontus Ja.

I många västerländska länder anses majoritetsspråket vara det enda accepterade språket i institutionella sammanhang och minoritetsspråk får inte ta stor plats (Blackledge & Creese, 2010:27). Trots detta hade modersmålen en relativt hög plats på listan i Otterups studie (2005:82-84), troligtvis på grund av att 90% av eleverna hade invandrarbakgrund och minoritetsspråk därmed hade blivit något normalt och legitimt. Som vi nämnt har lite mer än hälften av eleverna i vår studie enbart svenska som modersmål och resterande har andra hemspråk. Oavsett vilket modersmål eleverna hade så var det en väldigt liten del som lyfte sitt modersmål som särskilt viktigt. Det var bara Jarek och Pontus (i citatet ovan) som resonerade om polska respektive svenska som viktiga språk. Det är intressant att majoritetsspråket svenska inte nämns av någon annan, trots att det är språket som används i huvuddelen av undervisningen. En möjlig tolkning kan vara att eleverna tar språket för givet och ser det som självklart att man kan prata svenska. De flesta eleverna uttryckte att alla språk var lika viktiga, vilket är intressant då vi inte kunnat hitta stöd för det i forskningen. Där beskrivs det ofta hur det finns ett maktförhållande mellan olika språk där minoritetsspråk värderas lägre i samhället. Genom våra intervjuer får vi dock andra åsikter från eleverna:

Intervjuare 1 Okej. Eh... Men är alla språk lika bra då eller finns det språk som är viktigare än andra, hur tänker ni?

Sofija Språk är lika bra. Intervjuare 2 Mm.

Alexandra Mm.

Sofija Det betyder inte om man... språk är, språk är mycket bra för att man ska lära sig om man ska åka till länder om vi skulle inte, om vi skulle

bara ha ett språk och de andra länderna hade inga något språk då var det helt kaos, så kan man inte. Nej, det kan man inte!

Intervjuare 1 (skrattar) Du tycker vi behöver många språk? Sofija Ja, faktiskt.

I den här klassen verkar eleverna generellt se positiva aspekter kring olika språk. Sofija (tillsammans med många andra) uttrycker att alla språk är lika bra, men hon går ett steg längre och anser att vi faktiskt behöver många språk. Hon ser möjligheter med att kunna många språk eftersom det innebär att hon kan kommunicera med andra människor. Även Fredrik ser potential med att kunna flera språk, i hans fall för att kunna göra sig förstådd på nätet och när man spelar TV- och datorspel:

Fredrik Nä men jag känner en golfkompis som brukar sitta där hemma och spela spel med engelskmän och franskmän och prata engelska och sånt eller franska.

Intervjuare 1 Tv-spel? Fredrik Ja.

Magdalena visar också att hon insett att språk är olika mycket värda beroende på var i världen man befinner sig:

Intervjuare 1 Är alla språk lika bra, eller finns det språk som är mer viktiga än andra språk?

Magdalena Det beror på vilket land man åker till.

Vår tolkning är att de flesta eleverna är positivt inställda till mångfald och ser en potential med att flera olika kulturer och språk kan gynna varandra. I princip alla elever såg det som positivt att kunna flera språk, med motiveringen att man kan resa till andra länder, eller som Fredrik uttryckte det " Kan man åka [...] och kolla på 'Barca'!".