Förklaringar till förutsättningar

Förklaringar till förutsättningar beskriver de möjligheter och de faktorer som

missbrukshandläggare upplever som viktiga för att kunna anpassa sitt arbete efter klienter som har IF i kombination med alkoholmissbruk. Under detta huvudtema kommer tre subteman att presenteras, egna erfarenheter och kunskaper, egna lösningar och systemets betydelse.

6.3.1 Egna erfarenheter och kunskaper

De flesta respondenter framhöll att det hänger på missbrukshandläggare själv och hens tidigare individuella erfarenheter och kunskaper när det kommer till att kunna möta

målgruppen. Många av respondenterna ansåg att de saknar både erfarenhet och kunskap om målgruppen och hur olika funktionsnedsättningar kan ta sig uttryck samt att det är upp till dem själva att införskaffa den kunskapen, då det inom deras verksamhet inte är någonting som kommer på automatik.

Jag tycker att det varierar väldigt mycket från handläggare till handläggare beroende på vad man har för erfarenheter av kanske tidigare arbeten [...] men inte att vi har gått någon specifik utbildning eller att vi ska ha någon kunskap så. [...] Vi gör ju mycket och har mycket tankar som vi kanske inte har belägg för alltid tänker jag. Vi går på

35

vår erfarenhet av att ha mött personer med liknande problematik och så försöker man se vad som har funkat. Kan vi ta det vidare till den här personen också, alltså liknande.

(Respondent 1)

Bristen på kunskap gör att respondenterna ofta är tvungna att chansa fram lösningar i arbetet med målgruppen. Samtidigt framkom också att detta handlingsutrymme att kunna skapa egna lösningar kan ses som positivt. Några av respondenterna beskrev exempelvis att deras arbete är tillåtande, självständigt och öppet. De upplever att deras handlingsutrymme är relativt stort.

[...] Men det är ju också mycket gissning tänker jag och det är ju klar betydelse att få en kunskap. Jag tänker framför allt det här med om man har IF och ett beroende att kunna få mer insikt i hur pass kan den här personen ta till sig utav en behandling. För där känner jag, vare sig den är på behandlingshem eller på hemmaplan, tänker

beroendebehandling. Vad kan personen ta till sig och hur skulle en sådan behandling behöva se ut för att kunna anpassas? Jag tänker att det är klart att de också kan ta till sig men att man kanske behöver jobba på ett helt annat vis. Det är mer som en känsla än vad jag vet men det är ändå liksom känslan utifrån erfarenheterna. (Respondent 1) 6.3.2 Egna lösningar

Eftersom samtliga respondenter upplever brist på kunskap och stöd riktat till målgruppen konstaterade de att mycket av arbetet handlar om att kunna skapa egna individuella lösningar.

Respondenterna beskrev att detta kan ske på olika sätt, bland annat att de använder sig av ett språk som är tydligt och förståeligt, en del använder sig av whiteboard som underlag,

bildspråk, rita teckningar och gubbar på papper. De kan även ställa fler och tydliga kontrollfrågor, slutna frågor, flera täta samtal samt att de också förklarar utrednings- och behandlingsprocesser mer begripligt och utförligt. En av respondenterna beskrev att hen ibland bokar in ett möte där de tillsammans med klienten kan diskutera och gå igenom utredningen i stället för att skicka hem den för kommunicering. Respondenterna menade att de får uppfinna hjulet efter varje individ.

[...] du behöver vara tydlig, konkret och rak med de här personerna på ett fint sätt utan att bli otrevlig och dum. Du behöver vara väldigt tydlig med vad som händer. Du behöver vara väldigt fyrkantig, du behöver vara väldigt kortsiktig i dina planeringar, det får inte bli några långa utsvävningar. Det ska vara så fyrkantigt så att du sticker dig på hörnen som jag brukar säga. (Respondent 3)

36

För att vara säkra på att klienterna förstår vad som bestämts under mötena så ansåg

respondenterna att det är viktigt att be klienterna återberätta vad de har kommit överens om.

Respondenterna menade även att de kan behöva hjälpa klienterna att skapa en tydlighet i det som ska ske.

Man kanske påminner om att man ska ha några stödanteckningar eller ha med sig någonting som man kan gå tillbaka till efteråt för att påminna sig om vad samtalet handlade om. Jag brukar ofta när jag talar i telefonen med personen att jag alltid checkar av att de skrivit upp datum och så där, datum som vi kommit överens om annars blir det mycket ovisshet i de processerna. [...] vissa frågor måste man prata längre kring, förtydliga eller att man har extra tid i återkopplingsintervjuer eller så där, [...] man måste kanske ändå klä av abstrakta begrepp litegrann och göra dem lite konkreta. (Respondent 4)

Respondenterna menade att missbrukshandläggare bör ha en öppenhet inför målgruppen och kurage att gå utanför ramarna när behov finns, att våga prova något nytt i behandlingsväg och inte bara gå efter de traditionella metoderna.

[...] vi skräddarsyr egna material vi klipper och klistrar och hittar på själva. Det blir MI, det blir lite KBT, lite hitten och ditten av allt möjligt, det blir lite bilder och en liten filmsnutt emellanåt. Ja det får bli vad vi känner att det här behöver vi ta just nu.

[...] Man måste ha modet att kunna skräddarsy en behandling, en placering en öppenvård. Det går inte att ha ett utgångsläge där man säger att alla som går i vår öppenvård, där använder vi oss bara av 12-stegsmetoden. För det passar inte alla. Så jag tror att man måste vara modig för att våga säga att det här fungerar inte men också flexibel nog att säga att vi måste hitta vår egen väg, vi måste hitta det som passar just nu. (Respondent 5)

6.3.3 Systemets betydelse

Respondenterna beskrev att det är viktigt att se personen i sin helhet och att arbeta med hela systemet som klienten befinner sig i. Det är viktigt att inkludera anhöriga och nätverk i behandlingsarbete och det kan vara extra viktigt för klienter som har IF. Respondenterna menade att de alltid försöker arbeta utifrån att få ett samtycke från klienten att prata med och göra de anhöriga så delaktiga som möjligt. Respondenterna menade att de befinner sig i klientens liv under en begränsad tid och har en ganska liten roll. Det är därför viktigt att

37

arbeta med de anhöriga som har funnits innan, under och efter behandlingstiden och kan vara ett stort stöd för personen. Att se till individens hela system som den befinner sig i anses därmed vara viktigt i arbetet. En svårighet är dock att en del av klienterna saknar anhöriga.

[...] sen är det ju så olika, alltså några har inga anhöriga kvar, de har bränt alla sina relationer, någon vill liksom mörka för sin omgivning och någon vill ha stöd av anhöriga så det är väldigt olika. Men det är klart att det är en stor resurs om man kan få till det. (Respondent 4)

Respondenterna påtalade att de behöver överväga risk- och skyddsfaktorer när de planerar för behandling. Finns det skyddsfaktorer kan det göra att respondenterna hellre väljer en

behandling på hemmaplan framför ett behandlingshem.

Det kan ju skilja väldigt mycket om man kanske har en äldre man med

alkoholproblem eller om man har en 20-åring med blandmissbruk i kriminella kretsar liksom. [...] är det så att vi behöver lyfta personen ur miljön för att få en förändring eller är det faktiskt så att det finns en miljö som stöttar? Det är ju samma saker som vanligt att ta ställning till förstås men det blir svårare när det finns en intellektuell funktionsnedsättning, det blir det. (Respondent 4)

I intervjuerna framkom att det måste finnas en öppenhet från förvaltningen och

organisationen. Respondenterna behöver alltid motivera väl varför en person behöver placeras på ett behandlingshem och gör grundliga planeringar för att styrka behovet. För många

personer inom målgruppen kan det vara svårt att följa en vårdplan och då kan det vara svårt att nå målen. Respondenterna menade att har en person varit på flera liknande behandlingar som inte givit något resultat så måste det finnas en öppenhet från ledningen för att kunna bevilja det igen. Samtidigt som varje kommun har en budget att förhålla sig till och att missbrukshandläggare behöver vara noga med att säkerställa att man får det man betalar för.

Du vet här får ingenting kosta men allt sådant här kostar. Många av de här personerna behöver ju kanske lite längre tid i behandlingsplaceringar för att bli nyktra och

drogfria över tid. [...] då måste du ha ett anpassat hem och kanske behöver ha en lång placering dessutom [...] och då rinner ju pengarna ganska snabbt i väg. Då kräver det att du är välplanerad och att du verkligen kan styrka att det här är behovet och du ska kunna styrka inför varje förlängning att det verkligen händer saker i din placering så att den du köper tjänsten av gör rätt saker. (Respondent 3)

38