Metoddiskussion

Den föreliggande studien har haft som mål att intervjua missbrukshandläggare inom olika kommuners socialtjänst. Författarna ville undersöka de yrkesverksammas upplevelser av att arbeta med klienter som har IF i kombination med alkoholmissbruk. Styrkan i att använda sig av en kvalitativ metod är att det ger en fördjupad information om respondenternas upplevelser och förklaringar om ämnet till skillnad från en kvantitativ metod. Tidigt i processen

kontaktades de tilltänkta kommunerna över telefon. De sex respondenter som slutligen deltog i föreliggande studie var personer som författarna fått direktkontakt med. Kommunerna som hänvisade till växel och kundservice för att få kontakt med missbrukshandläggare gav inget gensvar. En styrka för studien var att författarna tidigt i processen fick klart med

respondenter. Det underlättade för dem att i ett tidigt skede få möjlighet att boka in intervjuer.

Tack vare det fick författarna även tid till att arbeta igenom en lyckad intervjuguide.

I rådande pandemi utfördes intervjuerna över telefon. Det kan upplevas som både för- och nackdelar. Fördelarna var att det sparade tid för författarna då de inte behövde åka ut till respondenterna, då kommunerna var flera och utspridda. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att en fördel med telefonintervju är möjligheten till att intervjua personer som bor geografiskt sett långt bort. Detta kan även ha underlättat för respondenterna att delta då en del av dem arbetade hemifrån och inte befann sig på arbetsplatsen. Nackdelarna var framför allt att det fysiska mötet uteblev, att kunna se och tolka varandras kroppsspråk och mimik har många fördelar. Det uppstod ibland problem för intervjuaren att veta när respondenten pratat klart.

Emellanåt hände det att intervjuaren pratade i mun på respondenten samt av misstag avbröts respondenten mitt i en mening. Då författarna inte hade någon relation till respondenterna upplevdes det vara svårt att få den rätta känslan och flytet under intervjuerna, då författarna inte hade den intervjuade framför sig.

Bryman (2018) skriver att nackdelar med att göra kvalitativa intervjuer över telefon är bland annat att det inte går att se hur respondenten reagerar på en fråga. Kroppsspråk som gester och minspel är viktigt för intervjuaren då det ger information om obehag, oro och förvirring.

Samtidigt anser författarna att detta även kan ses som en fördel för respondenterna då de inte blir påverkade av författarna som person, för dem är de enbart anonyma studenter. Det kan ha underlättat för respondenterna att ge mer öppna och ärliga svar. Författarna upplevde även att telefonintervjuerna skapade vissa problem vid transkribering av materialet, då det stundtals kunde vara svårt att höra vad respondenterna sa, då en del av respondenternas telefontäckning

44

var bristfällig. Bryman (2018) menar att det kan uppstå tekniska problem när det handlar om att spela in intervjuerna, då det alltid finns en risk för “störningar på linjen”.

Intervjuguiden som användes i föreliggande studie har framställts gemensamt av författarna och godkänts av handledaren. Det för att säkerställa att respondenterna svarar på samma frågor och att frågorna ställs på ett likvärdigt sätt. Båda författarna har deltagit vid samtliga intervjutillfällen och det har upplevts som positivt. Författaren som genomförde den aktuella intervjun fick möjlighet att lägga allt fokus och all koncentration på intervjun, samtidigt som den andra kunde agera som aktiv lyssnare och föra en del skriftliga anteckningar. Det sågs det också som en fördel då de tillsammans kunde diskutera och reflektera tolkningarna av

materialet. Vid analys- och resultatsammanställning har författarna arbetat tillsammans, det för att i största möjliga grad undvika bias. Det gav också en större tillförlitlighet i resultatet då författarna på grund av tidsbrist inte kunde ge respondenterna möjlighet att bekräfta eller dementera resultatet.

Svagheten med en kvalitativ metod är att det är svårt att göra den replikerbar och generaliserbar. I föreliggande studie är urvalet målstyrt och bygger på sex

missbrukshandläggares erfarenheter och upplevelser. Det gör att det inte går att säga att resultaten är en allmän sanning som kan generaliseras till en större population. Bryman (2018) skriver att det är svårt att upprepa en kvalitativ studie eftersom den anses vara subjektiv, ostrukturerad och beroende av forskarens tolkningar. Ett målstyrt urval går heller inte att generalisera till en större population eftersom det inte handlar om ett sannolikhetsurval.

Författarna menar dock att tanken med studien inte är att generalisera till andra miljöer utan att få en skildring av respondenternas erfarenheter av arbetet med målgruppen. I föreliggande studie är det endast missbrukshandläggare från mindre kommuner som har deltagit, det kan också utgöra en svaghet i studien då det kan ha påverkat resultatet.

En annan svaghet i föreliggande studie är att det finns lite forskning om personer som har IF ur ett missbruksvårdsperspektiv. Till den föreliggande studien hittades ingen svensk forskning som var relevant, den närmsta forskningen är inhämtad från en norsk studie. Det kan gett missvisande resultat då studierna skiljer sig från det svenska socialtjänstsystemet och dess uppbyggnad. Det skapar svårigheter för studiens resultat att erhålla generellt stöd från tidigare forskning. Trots detta hoppas författarna att den föreliggande studien kan motivera forskare till att undersöka målgruppen djupare.

45

En styrka i föreliggande studie är att det finns flera liknande utmaningar och problem i respondenternas upplevelser av att arbeta med målgruppen. En annan styrka är att

respondenterna representerar olika kommuner som kan ha bidragit till en större variation av svaren och kan ha ökat överförbarheten. Respondenterna har varit väldigt positivt inställda till att författarna undersöker målgruppen närmare då de menar att denna målgrupp inte får den uppmärksamhet som den förtjänar. Respondenterna upplever att det bara är ”toppen av ett isberg” som synliggörs inom socialtjänstens missbruksvård och att det krävs mer kunskap om denna problematik.

Författarna anser att det metodval som de använt sig av i föreliggande studie var ett bra beslut med tanke på att syftet och de frågeställningar som de ville ha svar på besvarades.

46