Förmågan hos politikerna i byggnadsnämnden att genomföra översiktsplanens intentioner kring

Hur ser då byggnadsnämnden på sina möjligheter att inkorporera översiktsplanens intentioner om boendeintegration? Generellt anser politikerna i nämnden att de har tillräckligt med resurser för att kunna föra in perspektivet på ett bra sätt. De ekonomiska resurserna finns för att kunna tillsätta fler handläggare, och därmed kunna göra mer grundliga utredningar. Man uppger dock att det i dagsläget skulle krävas nyanställningar på byggnadskontoret för att klara utav den arbetsbelastning som tjänstemännen har med handläggningen av bygglov m.m.:

Jag anser att vi har möjlighet att anställa ytterligare personal för att kunna korta handläggningstiderna och för att säkra kvaliteten. Min uppfattning är att tjänstemännen har rätt mycket att göra.

Nämnden saknar således inte de ekonomiska resurserna för att i detaljplanerna kunna göra konsekvensbedömningar utifrån ett segregationsperspektiv, men däremot vittnar man som synes om att det krävs nyanställningar för att klara utav detta.

Vad det gäller nämndens kunskapsnivå har både majoriteten och minoriteten svårt att se hur man ska kunna relatera detaljplanearbetet till ett integrationsperspektiv. Detta är att betrakta som en oförmåga att förverkliga översiktsplanens intentioner. Man har svårt att ge exempel på vad byggnadsnämnden skulle kunna göra för att bidra till en förändring av de nuvarande boendemönstren. Detta har fått till följd att frågan väldigt sällan diskuteras i nämnden, även om det uteblivna mandatet från översiktsplanen självfallet också spelar in i detta avseende. Det svaga mandatet till trots, så är både ordföranden och vice ordföranden osäkra på hur man skulle kunna hantera frågan i detaljplanearbetet.

Vi har inte uppe den frågan på agendan, vi har inte med den på dagordningen. Den frågan knäcks före på något sätt va? Det är svårt. Frågan är hur man löser det här på ett bra sätt. Jag har inget bra svar. Hur ska man styra upp det, om man nu ska styra upp det? Det borde man kanske göra… Nej det perspektivet borde drivas i andra forum än i detaljplaneringen. Jag vet inte riktigt när, eller vart man skulle föra in den frågan. För några år sedan hade vi en diskussion om kategoriboende, och det var ingen rolig diskussion. Jag kan inte driva den här frågan som ordförande i byggnadsnämnden. Det får ske i ett mer politiskt tänk. (Byggnadsnämndens ordförande 060619)

Även om han vill, är också den vice ordföranden osäker kring hur han skulle kunna föra in perspektivet:

Vår roll i planprocessen är styrd av Plan- och Bygglagen. Den lagen sätter möjligheterna vad det gäller tillgänglighet, säkerhet, utformning och arkitektur. Det är det som vi har till uppgift att bevaka som facknämnd … Du kan ju alltså inte styra upplåtelseformerna i detaljplanen, det strider mot rådande lagstiftning. Det tydligaste sättet att hantera problematiken är att i exploateringsskedet styra så att alla tre upplåtelseformerna finns med. (Byggnadsnämndens vice ordförande 060615)

Det är således inom denna lagstiftning man måste försöka navigera sitt arbete för att försöka bidra till att lösa segregationsproblematiken i staden. Här såg, som visades tidigare, tjänste-männen på fastighetskontoret en möjlighet till integrationsfrämjande arbete genom detalj-planeringen. De ansåg att man genom detaljplanerna kan styra husens utformning på ett sådant sätt att man ökar vissa delområdens attraktivitet, och därmed höja deras status relativt andra bostadsområden i Halmstad. På sikt skulle detta kunna generera att nya grupper av

människor söker sig till, låt oss säga Andersberg eller Vallås. På så sätt kan detaljplanerna användas för att skapa en mer integrerad stad (Tjänsteman på fastighetskontoret 060825). Detta tänk genomsyrar dock inte byggnadsnämnden.

Eftersom politikerna i byggnadsnämnden ser vissa svårigheter med att integrera ett integrationsperspektiv i detaljplanerna hade det varit än viktigare att översiktsplanen gav vägledning i denna fråga. Som ovan sagts upplever man dock inte att planen ger denna vägledning i dagsläget, och detta i kombination med att man inte upplever sig veta vad man ska göra leder till att översiktsplanens vagt formulerade vilja att förändra de rådande boende-mönstren inte kommer till uttryck i detaljplanearbetet. Även om man anser sig ha de tillräckliga ekonomiska resurserna finns det således i byggnadsnämnden vissa problem vad det gäller sakkunskapen om segregationsproblematiken.

Vad det gäller samarbetet med tjänstemännen på byggnadskontoret anser politikerna att det fungerar bra och att man arbetar efter samma linje. Nämndens förmåga att genomdriva översiktsplanens intentioner hämmas således inte av att samarbetet med tjänstemännen fungerar dåligt. Man anser också att byggnadskontoret har tillräckligt med kompetens för att kunna väga in perspektivet, men att det nuvarande planförfarandet kan försvåra för dem att inhämta den kunskap från allmänheten som kanske krävs för att integrationsperspektivet ska komma med än tydligare i detaljplanerna.

En stor kommun som Halmstad borde väl ha den typ av resurser och kunskap redan, men om man inte har det får man väl gå ut och lyssna av. Det är dock inget vi har ett handikapp av. Jag undrar om inte den möjligheten finns redan i andra förvaltningar, t.ex. socialförvaltningen. Tekniska kontoret har väl också kontakt med olika invandrarföreningar... Tyvärr är det så att när vi har öppna möten [när detalj-planer ställs ut för allmänheten] så kommer inte så många, ur alla befolkningskategorier. Men människorna som bor i de här områdena har ju många åsikter och frågor, såväl positiva som negativa. Frågor som politiker och tjänstemän inte alltid har att göra med eller som vi inte har tänkt på. Dessa frågor kan ur ett helhetsperspektiv vara till synes betydelselösa, men är oerhört betydelsefulla för människor som bor där. (Byggnadsnämndens vice ordförande 060615)

Av citatet ovan följer framför allt två viktiga konstateranden. För det första att man upplever det nuvarande planförfarandet som bristfälligt eftersom det inte lyckas få allmänheten tillräckligt intresserad. För det andra uttrycker nämndens ordförande här att varken politikerna eller tjänstemännen besitter full kunskap om de specifika förhållanden som råder i varje

del-område och att det därför är viktigt att komma i kontakt med människorna som bor där för att säkerställa kvaliteten i detaljplanerna. Man vill värna den kompetens som finns hos allmänheten på ett bättre sätt än idag, men riktigt hur detta ska gå till kan man inte precisera. Detta kan tillsammans med det hårda handläggningstrycket på tjänstemännen och den allmänna osäkerheten kring vad man inom detaljplanearbetet kan göra för att motverka segregation leda till att översiktsplanens intentioner om integration blir svårare att genomföra.

4.4.3.3 Förmågan hos tjänstemännen på fastighetskontoret att genomföra