Förståelse av översiktsplanens intentioner kring boendesegregation

Redogörelsen nedan kommer att delas in i fyra delar. Två av delarna rör arbetet med detalj-planer och innefattar förståelsen av översiktsplanens intentioner hos tjänstemännen och politikerna på byggnadskontoret/nämnden. De två resterande delarna rör arbetet med exploaterings- och markanvisningsavtal och innefattar förståelsen av översiktsplanens intentioner hos tjänstemännen och politikerna på fastighetskontoret/nämnden.

4.4.1.1 Tjänstemännen på byggnadskontoret och deras förståelse av översiktsplanens intentioner kring boendesegregation

För att tjänstemännen på byggnadskontoret ska kunna förstå översiktsplanens intentioner kring boendeintegration är det viktigt att de först och främst är medvetna om hur dessa formuleringar lyder. På frågan om han uppfattar de nuvarande formuleringarna om segregationen som tillräckliga svarar den intervjuade tjänstemannen följande:

Jag kommer knappt ihåg formuleringarna. Det skulle kunna utvecklas mer, för det är ju viktigt hur de formuleringarna ser ut. Det är viktigt att de politiska direktiven är tydliga så att vi vet vilka mål vi ska arbeta mot. (Tjänsteman på byggnadskontoret 060626)

Som synes kan tjänstemannen inte dra sig till minnes hur formuleringarna ser ut och detta torde ses som ett tydligt tecken på att den rådande översiktsplanens mål- och problem-beskrivningar kring boendesegregationen inte är tillräckligt tydliga för att kunna hänvisas till i beredandet av detaljplaner. Översiktsplanens formuleringar kring segregationen är uppenbarligen så vaga att det föreligger problem med att förstå dem. Denna bild stärks också av tjänstemannens fortsatta resonemang som tydligt visar på varför han anser att översikts-planen är otydlig. Han upplever nämligen attöversiktsplanen har ett för torftigt och otydligt innehåll vad gäller sociala frågor överlag, så som boendesegregationen. Framför allt vill han se en tydligare konkretisering kring vad kommunen har för avsikt kring sociala möten. Han beskriver att den nuvarande översiktsplanen har en alltför traditionell prägel med tonvikt på mer tekniska frågor, och att det inte finns ett ”tänk” kring vad man egentligen vill med sin stad. Istället vill tjänstemannen se en mer modern plan som verkligen kan fungera som ett utvecklingsdokument för kommunen som helhet, och detta kan man få genom att väva in sociala frågor. Kommunen behöver ett dokument som slår fast hur man vill att utvecklingen ska se ut, och vad det gäller de sociala frågorna måste kommunens visioner i översiktsplanen bli tydligare (Tjänsteman på byggnadskontor 060626).

Tjänstemannen förklarar att man tror att avsaknaden av en ”social” vision beror på att kommunstyrelsen i synnerhet och Halmstads kommun i allmänhet inte har funderat över segregationen i staden när det kommer till planeringsfrågor, och att detta kan förklara varför inte problematiken är så tydligt angripen i översiktsplanen och varför den i sin tur inte finns med i arbetet med detaljplaner:

Jag ser väl en viss diskrepans mellan det strategiska tankesättet och det mer operativa. Vi håller på med ett nytt projekt ute vid Nyhems torg, där man ska utföra stadsförnyelse, och där tror jag inte att man har diskuterat när man lagt fram det uppdraget att man gör en satsning för att bryta segregationen. Jag tror inte att segregationen har uppfattats som en större problematik för Halmstad egentligen. Jag tror inte att man per automatik tänker på sociala frågor när det gäller stadsplanering. (Tjänsteman på byggnadskontoret 060626).

Ovan synes tydligt att man på byggnadskontoret har en vag förståelse av planens intentioner vad det gäller boendesegregationen i staden. Som synes upplever man också att det finns en viss diskrepans mellan det strategiska tankesättet i översiktsplaneringen och det mer operativa sättet att arbeta på ute i förvaltningarna när det kommer till segregation. Otydligheten till trots, tjänstemannen upplever ändå att det är väsentligt att föra in ett integrationsperspektiv i planarbetet, såväl i översiktsplanen som i detaljplanerna. Han menar att det yttersta uppdraget för stadsplaneringen är att skapa en hållbar stadsutveckling och där ingår även segregations-problematiken precis som andra frågor som påverkar stadens utveckling, t.ex. ekonomiska frågor och miljöfrågor (Tjänsteman på byggnadskontor 060626).

Det framgår således med tydlighet att tjänstemännen på byggnadskontoret har svårt att förstå översiktsplanens formuleringar till följd av att man anser att planen saknar en klar vision kring vad man vill med de sociala mötena i staden.

4.4.1.2 Politikerna i byggnadsnämnden och deras förståelse av översiktsplanens intentioner kring boendesegregation

Hur väl förstår då politikerna i byggnadsnämnden, som ska ge byggnadskontoret uppdrag till detaljplaner och sedermera fatta beslut utifrån översiktsplanen, de intentioner om boende-integration som finns i översiktsplanen?

Med samma tydlighet som tjänstemännen på byggnadskontoret uttryckte också politikerna i byggnadsnämnden att de upplevde översiktsplanens formuleringar om segregation som vaga och svårförståliga. Även här upplevde man att det i översiktsplanen saknades en tydlig vision kring hur man ville arbeta med integration i stadsrummet, och att detta försvårade arbetet med detaljplaner. Till följd av de oklara visionerna upplevdes det svårt att förverkliga översikts-planens intentioner om att motverka boendesegregationen i upprättandet av detaljplaner (Byggnadsnämndens ordföranden 060619). Man ansåg att kommunstyrelsen behöver sätta ned foten och visa hur man vill hantera segregationen:

Detta är en politiskt viktig fråga... Vi måste samla oss, alla måste vara med på vagnen. Många delar berörs, t.ex. skolor m.m. Det skulle nog behövas en större samordning, men riktigt hur det skulle gå till vet jag inte. Man måste därför ha en vision som alla sedan kan sträva efter. (Byggnadsnämndens ordföranden 060619)

Politikerna i byggnadsnämnden menar att det största ansvaret i detta avseende ligger hos kommunstyrelsen genom dess stora delaktighet i översiktsplaneringen. Man anser att det är kommunstyrelsen som ska försöka se till ett helhetsperspektiv för staden och att man måste vara tydligare i sina formuleringar i översiktsplanen. Hade planen tydligare betonat segregationsproblematiken, om den hade lyft upp vilka stadsdelar och befolkningskategorier som är uppdelade från varandra och hur problematiken skulle hanteras hade också byggnads-nämnden hänvisat till dessa direktiv i en större utsträckning när man upprättar detaljplaner säger politikerna i byggnadsnämnden (Byggnadsnämndens ordföranden 060619).

Trots att byggnadsnämndens politiker ansåg att det saknades en tydlig vision i översiktsplanen om hur kommunen vill arbeta med integration så ansåg man samtidigt, i likhet med byggnads-kontorets tjänstemän, att det vore relevant att föra in ett integrationsperspektiv i översikts-planeringen. Man anser således att segregationen är en fråga som bör finnas med i det lång-siktiga planerandet av Halmstad (Byggnadsnämndens ordföranden 060619 och byggnads-nämnden vice ordföranden 060615).

Byggnadsnämndens företrädare anser således att segregationsproblematiken bör finnas med i översiktsplaneringen, men att frågan hittills inte har fått den uppmärksamhet som krävs i planen. Planens formuleringar är i detta avseende inte kopplade till en vision och man upplever dem därför som svårförståeliga när man ska förverkliga översiktsplanens direktiv genom upprättandet av detaljplaner.

4.4.1.3 Tjänstemännen på fastighetskontoret och deras förståelse av översiktsplanens intentioner kring boendesegregation

Förståelsen av översiktsplanens formuleringar hos fastighetskontorets tjänstemän är låg. Inte heller här uppfattar man översiktsplanens intentioner som tydliga och enkla att förverkliga i sitt arbete med exploaterings- och markanvisningsavtal. Man ser främst översiktsplanen som ett dokument som anvisar hur man ska förvärva mark på ett strategiskt och långsiktigt hållbart sätt. Däremot ser man inte planen som en tydligt manifesterad viljeriktning vad det gäller integration (Tjänsteman på fastighetskontoret 060825). I linje med översiktsplanen ligger också den vision som fastighetskontoret tagit fram. Visionen fastställdes av fastighets-nämnden 2004 och lyder:

Arbetet med mark- och exploateringsfrågorna ska kännetecknas av ett samarbete mellan olika aktörer. Genom framsynta och strategiska förvärv ska tillgången på mark långsiktigt säkras. Fastighetsnämnden ska aktivt följa samhällsutvecklingen och förändringar i omvärlden. Behovet av en väl fungerande infrastruktur ska tillgodoses. Halmstads kommun ska vara en attraktiv kommun att leva i. (Tjänste-man på fastighetskontoret 060825)

Som synes sker här ingen hänvisning till mer mjukare värden, så som integration, utan andra mer traditionella värden som t.ex. infrastruktur får åter en mer framskjuten position. Under intervjun uppger man att det främst är denna vision och dess värden som man försöker förhålla arbetet med exploaterings- och markanvisningsavtal till. Översiktsplanen har däremot en mer undanskymd visionär position. Till följd av denna undanskymda roll är förståelsen av hur översiktsplanens formuleringar ska relateras till arbetet med exploateringsavtal i syfte att motverka segregationen i staden låg.

4.4.1.4 Politikerna i fastighetsnämnden och deras förståelse av översiktsplanens intentioner kring boendesegregation

Politikerna i fastighetsnämnden har en ganska klar bild över hur de uppfattar översiktsplanen, och hur den relateras till deras arbete med exploaterings- och markanvisningsavtal. Man uppfattar inte översiktsplanen som en tydlig viljeinriktning vad gäller integration, och man känner inte att planen ger någon vägledning i detta avseende. Man säger sig inte använda översiktsplanen för att kunna vidta olika satsningar för att därigenom skapa förutsättningar till integration i stadsrummet, t.ex. skriva in i avtalen vilken upplåtelseform som ska byggas eller hur man på andra sätt kan arbeta för att skapa en mer etniskt och socioekonomiskt sammanhållen stad. Översiktsplanen används istället av fastighetsnämnden som ett ram-dokument som exploaterings- och markanvisningsavtalen jämförs med.

I alla planer som dyker upp jämför man då mot översiktsplanen och stämmer exploateringstanken med översiktsplanen så blir det mindre diskussion kring olika utvecklings- och exploateringsprojekt. Stämmer de inte med översiktsplanen så får vi ju ha en djupare diskussion och kanske diskutera med andra instanser inom kommunen också. Man kan säga att översiktsplanen nästan aldrig anger vilken direkt typ av bostäder som ska byggas. (Fastighetsnämndens vice ordförande 060901)

Översiktsplanen betraktas således som ett dokument som endast reglerar markanvändningens ramar, det vill säga som ett dokument som anger om en tomt ska användas till fritidsområde, industri, handel eller bostäder. Vilka bostäder som sedan ska byggas, och framför allt varför,

upplever man inte att översiktsplanens reglerar. Den specifika upplåtelseformen arbetar fastighetskontoret och exploatören fram i avtalsskedet, men kommunens vilja och önskemål i avtalssituationen hämtas inte från översiktsplanen. Att politikerna i fastighetsnämnden inte förstår översiktsplanen som en tydlig viljeinriktning för integration är därmed uppenbart (Fastighetsnämndens ordförande 060829 och fastighetsnämndens vice ordförande 060901).

Planens knappa formuleringar kring integrationen har överhuvudtaget inte uppmärksammats av nämndens ledamöter. Det för bostadssektorn specifika målet att motverka segregation kan man inte på något sätt referera till i sitt arbete. På frågan hur han uppfattar målet svarar nämndens vice ordförande följande:

Man kan inte säga att det finns en sådan diskussion. Översiktsplanen innehåller inte sådana uppgifter, utan det är en form av total uppstyrning vi pratar om. Översiktsplanen anger att här ska det vara fritids-område, här ska det vara industrier, här ska det vara bostäder eller annat. (Fastighetsnämndens vice ordförande 060901)

Att nämndens vice ordförande till och med menar att målet att motverka segregation inom bostadssektorn inte existerar i översiktsplanen visar tydligt på att nämnden inte har förstått planens intentioner. Att man därför får svårt att inkorporera dem i sitt arbete är givet. Som vi ska se i ett senare stycke så har nämnden ändå viljan att jobba för integration, men man hämtar detta mandat från annat håll än översiktsplanen.