Viljan hos politikerna i byggnadsnämnden att genomföra översiktsplanens intentioner kring

I likhet med tjänstemännen på byggnadskontoret har även politikerna i byggnadsnämnden en klar vilja att införa översiktsplanens intentioner om integration, men även här upplever man det svårt att omvandla viljan till konkret handling till följd av översiktsplanens otydliga formuleringar. Man har alltså viljan att förändra de rådande boendemönstren, men man finner inte samma vilja i översiktsplanen, och därmed försvåras möjligheterna att förverkliga den egna förändringsviljan (Byggnadsnämndens ordföranden 060619 och byggnadsnämnden vice ordföranden 060615). Översiktsplanens svaga vägledning vad gäller stadsplaneringens sociala dimension får således åter inverkan på arbetet ute i nämnderna. Som tidigare sagts så sker utarbetandet av detaljplaner utifrån de direktiv som kommunstyrelsen ger i översiktsplanen, och ordföranden i byggnadsnämnden betonar att dessa direktiv är ytterst viktiga att följa. Avsteg från den större planeringen måste vara väl motiverade, och intentionen är att en detalj-plan inte bör gå emot översiktsdetalj-planen om inte detta går att motivera på ett bra sätt. Denna bild styrks också av tjänstemännen på byggnadskontoret som uppfattar detaljplanearbetet på samma sätt (Tjänsteman på byggnadskontoret 060626).

Om kommunstyrelsen på ett tydligare sätt hade gett direktiv om att motverka boende-segregationen och att detaljplanerna ska ha en tydligare konsekvensbedömning utifrån social frågor, så hade också byggnadsnämnden beslutat om detaljplaner utifrån dessa direktiv. Idag

upplever man dock inte att det finns några sådana direktiv, och därför hamnar integrations-perspektivet (och andra liknande perspektiv) i skymundan i detaljplanearbetet (Byggnads-nämndens ordföranden 060619 och byggnadsnämnden vice ordföranden 060615). I likhet med tjänstemännens upplevelse av detaljplanearbetet, anser man även i byggnadsnämnden att det är andra perspektiv som dominerar i planarbetet. I planerna försöker man framför allt se till att det finns grönytor och parker, att området är tillgängligt, att gammal bebyggelse bevaras m.m. Vanligt är också att man åberopar översiktsplanens intentioner om säkerhet och valfrihet. Även miljö och hälsa vägs in, men inte hur planen förhåller sig till målet att motverka segregation (Byggnadsnämndens ordföranden 060619 och byggnadsnämnden vice ordföranden 060615).

Att politikerna i byggnadsnämnden har viljan att införa integrationsperspektivet i detalj-planearbetet framgår med tydlighet om man tar del av deras resonemang om hur de uppfattar segregationen i staden. Till skillnad från vad som uttrycks i översiktsplanen har både minoriteten och majoritet i byggnadsnämnden en klar bild över hur den rådande boende-segregationen ser ut, både vad gäller vilka delområden och vilka befolkningskategorier som är uppdelade från varandra. Den socialdemokratiske ordföranden i nämnden beskriver att Halmstad är uppdelat mellan öst och väst, och att det är fråga om etnisk boendesegregation där de flest svenska hushåll har valt att söka sig till väster och medan de utländska hushållen i större utsträckning bor i stadens östra stadsdelar.

Jag anser att Halmstad är etniskt segregerad stad, det har du ju själv pekat på. Svenskar och invandrare är uppdelade från varandra… Andersberg är ju Andersberg. Det är ju som vi brukar säga, östra sidan om Nissan skiljer sig från den västra. Har man bott på den västra sidan vill man ju bo kvar där, sär är det ju. Det är bara så. De flesta människor söker sig till väst, men det är inte konsekvent. Det finns ju de som omvänt vill bo på öster om du har bott där och gått i skolan där, även bland svenskar.

(Byggnadsnämndens ordföranden 060619)

Det är som synes det etniska perspektivet som beskrivs, och ordföranden upplever att byggnadsnämnden som helhet har viljan att förändra dessa mönster, men att man inte har drivit frågan:

Ja, det är klart att man skulle vilja förändra de rådande boendemönstren. Få till ett boende där alla har möjlighet att finnas, men det är svårt eftersom staden är gammal. … Jag känner att nu är det på gång att hända något, att man också vill förändra boendemönstren … Men vi diskuterar ju inte dessa frågor,

de finns ju inte. Jag kan ju inte heller skryta med att jag själv försökt förändra dessa boendemönster. Men jag för ju ett resonemang här och nu. (Byggnadsnämndens ordföranden 060619)

Även den moderate vice ordföranden för ett liknande resonemang, men hans beskrivning är inte lika tydlig vad det gäller den etniska dimensionen. På frågan om han anser att Halmstad är en etniskt segregerad stad svarar han:

Vi har förbättringsmöjligheter. Att kalla det för en etniskt segregerad stad tycker jag är ett väl starkt uttryck. På Andersberg, som är det område med högst andel invandrare, finns det trots allt en stor andel människor som är födda i Sverige sedan flera generationer tillbaka. Då anser jag inte att det är en segregerad stad. Men att vi har förbättringsmöjligheter, svar ja. (Byggnadsnämnden vice ordföranden 060615).

Som synes är han inte helt övertygad om att staden är etniskt segregerad, men han uppger samtidigt att detta är något han vill arbeta med, något han vill förbättra. Tyvärr finns dock inte de anvisningar som krävs i översiktsplanen för att kunna göra detta. Återigen, den egna viljan stämmer inte överens med översiktsplanens intentioner. Vice ordföranden ger också uttryck för att han anser Halmstad vara en socioekonomiskt uppdelad stad, och även detta är ett problem som han vill lösa:

Jag har en ambition att bygga bort den mentaliteten som är väldigt väl ingjuten i Halmstad. Mentaliteten som utgår ifrån tanken om det östra och västra Halmstad, där de välbesuttna bor i väster och de fattiga i öster… Jag vill gräva ner järnvägen, få bort den barriären, och skapa mer dynamik och rörelse mellan områdena. (Byggnadsnämnden vice ordföranden 060615)

Utöver tanken om att bygga bort barriärer ger vice ordföranden också en rad andra förslag på vad som kan göras, förslag som endast kan initieras av kommunstyrelsen men som inte ryms inom detaljplaneförfarandet. Han ger utförsäljning av allmännyttans lägenheter i öster som ett exempel på detta. Oavsett om denna åtgärd faktiskt skulle gynna integrationen eller ej är den ett uttryck för viljan att förändra de rådande boendemönstren (Byggnadsnämnden vice ordföranden 060615). Här ser man tydligt hur översiktsplanens knappa målformuleringar, och kommunstyrelsens bristande vägledning gällande boendesegregationens utbredning blockerar byggnadsnämndens vilja att förändra de rådande boendemönstren i staden. Viljan finns men inte mandatet. En tydligare koppling mellan de sociala konsekvenserna och det upprättade detaljplanerna hade därför varit önskvärd anser man. Idag dominerar fortfarande mer

traditionella perspektiv i planerna. Det råder dock i övrigt en stor osäkerhet om hur man skulle kunna omsätta sin vilja till konkret handling genom upprättandet av detaljplaner, så även i detta avseende behövs det en tydligare vägledning.

4.4.2.3 Viljan hos tjänstemännen på fastighetskontoret att genomföra översiktsplanens