Förmågan att lyssna och kompromissa

Ett av syftena med detta arbete är att utreda om SAC kan svara mot några av de övergripande mål och riktlinjer som finns inom ramen för demokratiuppdraget på högstadiet. Detta delkapitel kommer fokusera på de samtalsförmågor som elever förväntas utveckla i linje med demokrati- uppdraget i den svenska läroplanen.

Pernilla betonar strukturen och den tydliga ordningen på samtalet som den allra största fördelen med metoden i hennes klass då det innebar att eleverna lyssnade bättre på varandra.

Pernilla: Den största fördelen med att ha så tydlig struktur på samtalet var att när man presenterade sina argument så skulle dem andra vara tysta. För det upplever jag att när man har diskussioner så är dem dåliga på att lyssna. De är så, de går in i diskussionerna med inställningen att de ska övertyga den andre och väldigt liksom aggressiva ibland och inte att försöka förstå dem andra. Det tycker jag var stor skillnad denna gången att det var en form som gjorde att de lyssnade på varandra, jag tycker helt klart att det var den största vinsten. Och det tyckte eleverna också, att de kände att man fick ju prata till punkt liksom, det hade dom inte varit med om det förut.

Flera elever har upplevt problem med att få prata till punkt i tidigare diskussioner och uppskattade därför ordningen på diskussionen. SAC bidrar till en tydligare förväntan och ett samförstånd för vilka regler som gäller i samtalet. Pernilla betonade att alla elever hon talade med efteråt var positiva och de ville använda metoden igen, då de lärde sig att lyssna bättre och att de fick tänka ur flera perspektiv. Pernilla menar också att strukturen på diskussionen gjorde att eleverna kunde slappna av och inte ta det så personligt. Hon menar också att det är en tydlig skillnad mellan att debattera och samtala, något hon menar att vi alla borde öva på.

Pernilla: Det finns en del elever i den här klassen som är lite tävlingsinriktade, jag ska vinna den här diskussionen. Det är klart man går in i en diskussion för att vinna. För dom var det nog ganska skönt att kunna släppa den positionen och bara gå in och veta att jag tycker inte såhär egentligen men jag ska tycka såhär nu i min roll på något sätt…

32

Om man jämför med att bara ha en diskussion utifrån vad folk redan tycker så är det ju självklart en fördel att tvingas sätta sig in i andra perspektiv än det man själv tycker, det är en klar fördel. Sen också att byta perspektiv i mitten som man gjorde och pratade utifrån dom andra, det var både bra för att man faktiskt visade att man hade lyssnat på dom andra, men också för att man...asså det blir mer som en diskussion där man själv tänker tror jag, än att man bara går in för att övertyga jag tycker det är en stor, en viktig skillnad det där med att diskutera för att förstå varandra och diskutera för att övertyga varandra. För det är nästan alltid diskutera för att övertyga den andre man gör, även som vuxen. Och egentligen är ju det, något vi alla borde träna på, bli bättre på att diskutera för att förstå varandra.

SAC bidrog till att diskussionen förflyttades från något som liknar en tävling till ett samtalsklimat som präglas av förståelse. SAC kan på så sätt bidra till ett förändrat klassrumsklimat som i högre utsträckning präglas av den samhällsanda Dewey förespråkar i sitt idealsamhälle, där ett korporativistiskt synsätt driver samhället framåt med samförstånd, intressegemenskap som slutmål och kommunikation och interaktion som medel. Även Marie menar att SAC blir en konkret metod i linje med läroplanens riktlinjer och ambitioner eftersom de förmågor som eleverna förväntas besitta enligt läroplanen tränas genom SAC. Hon betonar särskilt förmågan att kunna acceptera oliktänkande och att kunna kompromissa.

Marie: Och det handlar också om att respektera varandra där att det finns olika åsikter och det är inte alltid som vi kommer överens. Men man måste ändå på något sätt kompromissa, det är lite det som är demokrati. Det är väldigt få grupper som tycker lika. Men däremot måste man diskutera att man tycker olika, men vi kompromissar och sen följer vi det.

Eleverna får genom SAC inte bara teoretiskt möta olika perspektiv utan i handling också försöka komma fram till en gemensam lösning eller hållning vilket är ett typexempel på intelligent action, att få lösa konkreta samhällsproblem tillsammans med andra. Även Pernilla ser flera olika ingångar i metoden och menar att alla metoder som får eleverna att komma till tals och bilda sig en uppfattning i möte med andra perspektiv svarar mot demokratiuppdraget. Hon betonar flera gånger att eleverna blev bättre lyssnare genom metoden.

Pernilla: Men sen finns det säkert andra metoder som är lika bra på det. Men jag har verkligen gått och tänkt på det sen vi hade den lektionen att jag tycker att den största behållningen var att dom lyssnade bättre. Och det vet jag att dom var flera som sa efteråt också.

33

Pernillas svar är en viktig iakttagelse och ett grundfundament för att överhuvudtaget kunna kommunicera på ett vettigt sätt, särskilt om målet är att skapa en intressegemenskap och en demokratisk skola. Utan förmågan att kunna lyssna och förstå sin granne finns det inga förutsättningar för att samtala demokratiskt.