SAC inom ramen för framtida undervisning

Detta delkapitel kommer fokusera på lärarnas uppfattning om möjligheter, utmaningar och problem gällande en mer frekvent och återkommande användning av SAC i undervisningen.

6.5.1 Tid & organisatoriska förutsättningar

Marie menade att det var enkelt att hitta ett ämne inom arbetsområdet att tillämpa SAC på. Hon tror att SAC borde kunna appliceras ganska enkelt på de flesta arbetsområden inom samhällskunskap och ger exempel på framtida potentiella ämnen, t.ex. rösträttsålder. Marie uppger att det eventuellt kan vara en utmaning att konstruera en bra och tydlig fråga av ja/nej karaktär i vissa sammanhang. Även Pernilla poängterar vikten av frågans karaktär:

Pernilla: Det är klart att man skulle kunna använda den i andra typer av diskussioner också, det har jag inte funderat så mycket på, det är mest att det ska vara frågor som är lätt att hitta två tydliga läger i frågan, annars är det svårt att använda den och då är det oftast den typen av kontroversiella frågor. Som sagt där det ändå finns två legitima åsikter på något sätt, inte när den ena åsikten kränker den andra om ni förstår hur jag menar. Det blir ju ett sätt att utreda något tillsammans.

Marie upplevde inte att det tog lång tid att förbereda materialet och inte heller att genomförandet var särskilt tidskrävande i jämförelse med andra diskussionsmetoder. Att eleverna byter perspektiv gör att det tar några minuter extra i lektionstid, men är värd den tiden då det gör att eleverna får en djupare förståelse för frågan och en mer nyanserad bild. Marie menar att hon förvisso kanske önskat mer tid i genomförandet men landar i att lärare sällan har den tiden och att resultatet blev väldigt bra ändå. Tiden är en yttre faktor som ofta betraktas som begränsande av lärarens didaktiska handlingsutrymme, vilket Marie också bekräftar. Att SAC inte tar mer tid än andra diskussionsmodeller bör därför betraktas som en möjlighet, då Marie dessutom beskriver att metoden har potential att utveckla ämnesspecifika förmågor. Pernilla synliggör dock en annan aspekt av SAC kopplat till tid, nämligen att den kräver mycket planeringstid. Pernilla tyckte att det var utmanande och tidskrävande att ta fram tillräckligt bra och balanserat material till eleverna, vilket hon inte var förberedd på. Hon menar dock att det var positivt att

34

eleverna fick ta del av ett färdigt material och resonerar liksom Marie, att det innebar att eleverna därmed fick mer likartade förutsättningar. Tiden är ett dilemma och även om SAC inte tar mer tid att genomföra, kan metoden potentiellt ta mer tid att förbereda.

Marie uttrycker att hon egentligen hade kort om tid för att pröva nya metoder men var så pass nyfiken på SAC att hon trots det ville testa metoden. Hon upplever en viss problematik mellan att å ena sidan hinna med hela det centrala innehållet och å andra sidan utveckla ämnesspecifika förmågor. Hennes ambition är att få ihop båda delar, men motiverar sin nyfikenhet på SAC i ett försök att framförallt utveckla förmågor. Marie menar att SAC skulle kunna möjliggöra flera ämnesövergripande diskussioner. Exempelvis i svenska när eleverna ska skriva en argumenterande text och fått förkunskaper och perspektiv från samhällskunskapen tack vare SAC. Att SAC kan appliceras på ett ämnesövergripande undervisningsområde skulle kunna vara ett sätt att hantera bristen på planerings och undervisningstid.

Pernilla valde att dela upp lektionen i två delar med en förberedande del och en diskussionsdel. Hon menar att hon helst velat ha en längre lektion, men bedömde att ingen av hennes lektioner var tillräckligt långa. Pernilla såg inte det som något negativt att använda sig av två lektioner för att genomföra SAC, inte minst för att det behövdes tid för att genomförandet skulle bli bra i hennes klass. Då sjukfrånvaron var hög blev det lite rörigt i upplägget mellan lektionerna, men eftersom eleverna fått förbereda sig från samma material så gick det att ordna ganska enkelt. För att eleverna skulle få bättre förutsättningar att koncentrera sig, valde Pernilla att dela upp grupperna i olika rum under diskussionen. Även om det möjliggjorde ett bättre samtalsklimat för eleverna innebar det också begränsade möjligheter för Pernilla att närvara och lyssna på samtliga diskussionen. Pernilla valde att lägga till en skrivuppgift till efterkommande lektion, vilket hon ansåg som ett bra komplement i detta fall för att kunna bedöma varje elev på ett rättvist sätt. Sammanfattningsvis lyfter de båda flera utmaningar med SAC kopplat till yttre faktorer men betonar delvis olika delar. För Pernilla framstår planeringstid och bedömning som konkreta utmaningar och problem, medan Marie betonar bristen på undervisningstid kopplat till det centrala innehållet.

6.5.2 Kontroversiella frågor

I enlighet med styrdokumentens riktlinjer om att undervisningen ska beröra etiska och aktuella samhällsfrågor och med hänsyn till att lärarna bekräftat att det finns ämnen som är känsliga och

35

kontroversiella i deras klassrum, frågade vi om SAC kan vara en lämplig metod för att diskutera dessa frågor.

Marie: Jo det tror jag absolut, just eftersom man byter roller och perspektiv och då blir det inte lika känsligt, det blir lättare att enas. Det blir inte lika mycket friktion kring att enas, det blir inte längre ditt eller ditt argument eller perspektiv som ska enas, båda är involverade.

Marie menar att en del av den laddning som finns i kontroversiella frågor reduceras genom SAC och att det skapas gemensamma nämnare på grund av perspektivskiftet. Att SAC kan bidra till en ökad gemenskap och samförstånd visar på en stor potential med metoden. Även Pernilla menar att SAC skulle kunna vara en lämplig metod för kontroversiella frågor, t.ex. för att diskutera invandringsfrågor som hon tidigare nämnt som känsliga.

Pernilla: Just den här klassen som jag provade detta i har en del kontroversiella åsikter och har en tendens att kunna säga saker som är lite kränkande, en del elever säger rätt kränkande saker till andra. Och då är det kanske ännu bättre att faktiskt våga ta upp saker och prata om dem så att det inte blir deras fria diskussion på något sätt.

Att den styrda diskussionen potentiellt minskar risken för kränkande kommentarer och möjliggör diskussioner om svåra ämnen får betraktas som en stor fördel. Inte minst i de klasser där läraren känner sig osäker på klassens förmåga att se till den andres bästa. Båda säger att de kommer att använda SAC igen och rekommenderar metoden till sina kollegor. Marie främst på grund av perspektivskiftet, då den gav en mer nyanserad hållning i frågan och Pernilla främst för att eleverna blev bättre lyssnare.