7. Diskussion
7.2 Yrkesrelevans
Resultatet från denna studie bör ställas i relation till den problematik som uppsatsen inledningsvis redogjorde för, där granskningar visat en samhällskunskapsundervisning som sällan motsvarar styrdokumentens riktlinjer (Skolinspektionen, 2013). Flera aspekter av studiens resultat är av relevans för denna problematik, men särskilt intressant är SAC:s potential att förena skolans demokratiuppdrag med utvecklandet av ämnesspecifika förmågor i samhällskunskap. En ytterligare aspekt av studiens resultat är att SAC kan vara en lämplig metod för att diskutera kontroversiella frågor eller ämnen av känslig karaktär. I relation till Skolinspektionens (2012) granskning som visat att diskussioner där motsatta åsikter möts tenderar att undvikas i undervisningen kan SAC förstås som en möjlig metod för att bemöta och diskutera sådana ämnen.
7.3 Metoddiskussion
Då undersökningen syftar till att utveckla mer kunskap om SAC genom lärares erfarenheter, anser vi att kvalitativ metod generellt och en intervjubaserade fallstudie specifikt varit lämpliga metoder för studiens genomförande. Den rådande pandemin har påverkat antalet medverkande lärare, vilket därför påverkat studiens reliabilitet. Om fler lärare deltagit i studien, provat lektionsupplägget med SAC och delgett sina erfarenheter av metoden hade resultatet varit än mer tillförlitligt och nyanserat. Fler medverkande lärare hade inneburit en större variation inom professionen representeras utifrån aspekter som exempelvis arbetslivserfarenhet, kön och ålder. Utifrån uppsatsens syfte bör undersökningen ändå betraktas som valid då den belyser flera möjliga aspekter av SAC som metod i samhällskunskap och bidrar till ett ökat kunskapsläge om metoden i svensk skolkontext. Valet av metod kan inte enbart betraktas genom undersökningens syfte utan måste också diskuteras utifrån examensarbetets förutsättningar. För att genomföra undersökningen inom angiven tidsram valde vi bort elevperspektivet och fokuserade enbart på lärarnas erfarenheter av SAC. Om studien genomförts i större omfattning
39
hade fokusgrupper med elever bidragit med ett viktigt perspektiv för att få en bredare bild av SAC som metod.
7.4 Framtida forskning
Undersökningen visar att det finns flera möjligheter med SAC kopplat till hur samhällskunskapslärare kan arrangera undervisningen utifrån ett flertal olika syften. Än så länge saknas direkta effektstudier som mäter SAC:s påverkan på elevers kunskaper och klassrumsklimatet, särskilt över tid. För framtida forskning om SAC förespråkar vi därför studier som i större omfattning och under längre tid undersöker metodens effekt på såväl klassrumsklimatet som elevers kunskapsutveckling.
40
Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Liber.
Andersson, K. (2012). Deliberativ undervisning en empirisk studie. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet].
Avery, P., Kundin, D., Sheldon T., & Thompson, J. (2012). The Deliberating in a Democracy
in the Americas (DDA) Project. [Final Report, University of Minnesota].
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (Andra upplagan). Studentlitteratur
Bruen, J., Crosbie, V., Kelly, N., Loftus, M., Maillot, A., Mcgillicuddy, Á., & Péchenart, J. (2016). Teaching Controversial Topics in the Humanities and Social Sciences in Ireland: Using Structured Academic Controversy to Develop Multi-Perspectivity in the Learner.
Journal of Social Science Education, 15(3), 18–25.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Demokratiutredningen. (2000). En uthållig demokrati!: politik för folkstyrelse på 2000-talet: Demokratiutredningens betänkande (SOU 2000:1). Fritzes offentliga publikationer.
Dewey, J. (1916/1999). Demokrati och utbildning. Daidalos.
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. (Fjärde [utök.] upplagan) Natur och kultur.
Englund, T. (2000). Deliberativa samtal som värdegrund - historiska perspektiv och aktuella
förutsättningar. Skolverket.
Englund, T. (Red.). (2007). Utbildning som kommunikation: deliberativa samtal som
41
Forsberg, Å. (2011). Folk tror ju på en om man kan prata - Deliberativt arrangerad
undervisning på gymnasieskolans yrkesprogram. [Licentiatavhandling, Karlstad Universitet].
Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (1979). Conflict in the Classroom:Controversy And Learning. Review of Educational Research, 4(1), 51–70.
Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (1985). Classroom Conflict: Controversy Versus Debate in Learning Groups. American Educational Research Journal, 22(2), 237–256.
Johnson, D. W., & Johnson, R. T. (1993). Creative and Critical Thinking Through Academic Controversy. American Behavioral Scientist, 37(1), 40–53.
Johnson, D. W., Johnson, R. T., & Smith, K. A. (1996). Academic Controversy: Enriching College Instruction through Intellectual Conflict. ASHE-ERIC Higher Education Report,
25(3), 1–147.
Johnson, D. W., Johnson, R. T., & Tiffany, M. (1984). Structuring academic conflicts between majority and minority students: Hindrance or help to integration. Contemporary Educational
Psychology, 9(1). 61–73.
Larsson, K. (2004). Demokratiska dimensioner i skolans samhällsundervisning: en didaktisk
studie. [Licentiatuppsats, Örebro Universitet].
Larsson, K. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet: överväganden kring en
deliberativ didaktik. [Doktorsavhandling, Örebro Universitet].
Liljestrand, J. (2002). Klassrummet som diskussionsarena. [Doktorsavhandling, Örebro Universitet].
Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
42
Lundgren, U.P. (1972). Frame factors and the teaching process: a contribution to curriculum
theory and theory on teaching. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet].
Pettersen, R. C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning: introduktion till problem- och
praktikbaserad didaktik. Studentlitteratur.
Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (2012:9). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2013). Undervisning i SO-ämnen år 7–9 (2013:04). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Reviderad 2019. (Sjätte upplagan) Skolverket.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Vetenskapsrådet.
Intervjubaserade källor:
Informant Marie (personlig kommunikation, 3 december 2020).
Informant Pernilla (personlig kommunikation, 7 december 2020).
43
Bilaga 1
Utskick till medverkande lärare med information om SAC och lektionsupplägget.
Hej!
Vi vill först och främst börja med att tacka dig för att du vill medverka i den studie som kommer att ligga till grund för vårt examensarbete. Du kommer att testa SAC i din samhällskunskapsundervisning, för att sedan i en efterföljande intervju, dela med dig av dina erfarenheter kring att undervisa efter denna modell. Vi uppskattar att SAC kommer att ta en till två lektioner i anspråk. Eftersom att det är metoden SAC som vi är intresserade av att studera, kan du integrera SAC i din befintliga
samhällskunskapsundervisning. Den efterföljande intervjun tar uppskattningsvis drygt en timme.
I detta dokument redogör vi för metoden SAC och presenterar ett lektionsupplägg för hur du ska använda SAC i din undervisning. Detta återfinns längst ner i dokumentet.
Vad är SAC (Structured Academic Controversy)?
SAC är en modell för att strukturera upp samtal och diskussioner kring känsliga/kontroversiella/svåra samhällsfrågor i klassrummet. SAC har beforskats flitigt i en internationell kontext under de senaste 40 åren, men framförallt bland lärare som undervisat på studieförberedande program, universitet och högskolor. Däremot saknas forskning som testar SAC i vår kontext, nämligen i
samhällskunskapsundervisning på högstadiet i Sverige. Det är i denna forskningslucka som vårt examensarbete tar vid.
Genom SAC får elever i olika steg möta en samhällsfråga utifrån flera perspektiv. Utifrån pågående arbetsområde eller en aktuell debatt väljs en passande samhällsfråga ut för diskussion. Ämnet och frågan introduceras och ramas in så att den kan diskuteras utifrån ett tydligt för- och motperspektiv.
Vi har utifrån tidigare forskning tagit fram ett lektionsupplägg där du i din befintliga undervisning kan prova SAC som modell för att diskutera en samhällsfråga. Du väljer själv vilken samhällsfråga som är lämplig att diskutera utifrån SAC, så länge den är relevant för dina elever och din undervisning.
Varför använda SAC?
Det sägs finnas flera fördelar med att använda SAC, vi ska kortfattat nämna tre av dem. Vi är intresserade av era erfarenheter kring SAC som didaktisk metod och hur väl dessa teoretiska antaganden svarar mot era upplevelser efter genomförd undervisning.
44
- Perspektiv och kunskapsinhämtning. Genom att “tvinga” eleverna att både lyssna och argumentera för två motsatta perspektiv så får de enklare att både förstå och problematisera en samhällsfråga.
- Diskussionsstruktur samt utvecklande av samtalsförmågor. Många lärare sägs vilja arbeta med diskussioner i sitt klassrum, men eleverna har kanske inte riktigt lärt sig hur man diskuterar och lyssnar på varandra. Framförallt om det då rör samhällsfrågor som splittrar och engagerar.
- Ökad elevaktivitet och demokratiska arbetsformer. SAC är en metod som syftar till att eleverna själva står i centrum under lärandet och ger på så sätt goda förutsättningar för engagemang och inlärning.
Förberedelser inför din lektion med SAC
Välj ett ämne som är relevant för din undervisning och formulera utifrån det valda ämnet en fråga. Frågan som du väljer att diskutera ska vara av tydlig “för eller emot” - karaktär. Exempel: Borde det i
en demokrati vara obligatoriskt för alla medborgare att rösta?
Förbered material till dina elever, där frågan diskuteras utifrån både för och nackdelar. Det är viktigt att materialet belyser frågan utifrån två motsatta perspektiv. Eleverna ska inte själva leta upp material under lektionen, utan argumentationen ska utgå helt från det material som du tilldelat dem. Exempel på material: tidningsartiklar, filmklipp, läromedel, eller egenproducerat material.
Materialet kan med fördel introduceras för eleverna innan lektionen med SAC, men är inget måste.
Lektionsstrukturen med SAC Del 1 – Genomgång
1. Läraren introducerar ämnet genom att utgå från framtaget material. Frågan med en tydlig “för eller emot”-karaktär presenteras.
2. Klassen delas in i grupper om fyra och varje grupp delas in i par (A och B). Par A och B blir sedan tilldelade motsatta positioner i frågan.
3. Paren läser in sig på tilldelad information om frågan och formulerar argument utifrån sin tilldelade position.
Del 2 – Diskussion
1. I gruppen presenterar par A sina argument. Par B antecknar argumenten och tillåts ställa frågor.
2. Par B presenterar sina argument emot. Par A antecknar och ställer frågor.
45
4. Par A presenterar argument emot, genom att utgå från de argument som par B tidigare lade fram.
5. Par B presenterar argument för, genom att utgå från de argument som par A tidigare lade fram.
6. Paren släpper sina positioner och blir återigen en grupp. Gruppen ska nu försöka enas om argumenten och nå en gemensam kompromiss i frågan.
Del 3 – Debriefing/avslutande reflektioner
1. I helklass presenterar de olika grupperna argument för och emot. 2. I helklass presenterar grupperna sina kompromisser i frågan. 3. I helklass öppnas möjligheten för övriga frågor.
46
Bilaga 2
Intervjuguide med frågor och teman
Vi vill bara börja med att tacka för att du tagit dig tid till att medverka i vår lilla studie. Vi har förberett ett antal frågor som vi vill ställa, men vi tänker att dom snarare är ett slags stöd än en strikt mall, så vi vill bara betona att vi snare önskar snarare ha ett samtal än en strikt intervju. Så med det sagt så trycker vi på record och börjar spela in.
Vi vill gärna börja med att sätta lite kontext, så du får gärna börja med att...
Bakgrund och demokratiuppdraget:
• Berätta lite om din bakgrund som lärare, erfarenhet, vilka ämnen du undervisar i och din ämnesbehörighet.
• För att prata i väldigt generella termer, hur förhåller du dig till demokratiuppdrag som är framskriven i läroplanerna?
• Hur ser du på demokratiuppdraget i ämnet samhällskunskap, jämfört med andra ämnen som du undervisar i, finns det någon skillnad? (Varför/varför inte?)
Innan vi går in på SAC och lektionsuppläget så skulle vi gärna vilja veta lite mer allmänt om..
Klassrumsdiskussioner:
• Hur du ser på olika former av klassrumsdiskussioner i ämnet samhällskunskap på högstadiet?
• Vilka generella möjligheter eller fördelar finns med diskussionerna?
• Vilka generella utmaningar eller problem finns med klassrumsdiskussioner? (Är tiden en sådan faktor?)
• Hur ser det ut i dina nuvarande klasser? (Klassrumsklimat/kultur?)
• Vilken typ av frågor eller ämnen har en tendens att vara kontroversiella eller känsliga i ditt klassrum?
• Vilka ämnen eller samhällsfrågor tenderar du att undvika diskutera i helklass? (Beror det på elevsammansättningen?)
Hur väl skulle du säga att ditt egna förhållningssätt gällande klassrumsdiskussioner speglar den allmänna eller generella uppfattningen bland lärare på skolan?
Okej över till lektionsupplägget.
Lektionsupplägget och genomförandet:
47
• Har du använt dig av liknande metoder eller tillvägagångssätt tidigare? Berätta mer om likheter och olikheter jämfört med SAC.
• Berätta om processen och valet av samhällsfråga som skulle diskuteras.
• Vilken typ av förväntningar hade du inför lektionen?
• I stort, hur upplevde du lektionen?
• Vilka utmaningar eller problem uppfattade du med SAC för eleverna? För dig som lärare?
• Vilka möjligheter och fördelar uppfattade du med metoden?
Reflektioner för framtiden:
• Vilka är de främsta utmaningarna eller hindren för att använda SAC i klassrummet?
• Vid mer frekvent användning eller träning av metoden, hade det förändrat något av de problemen eller utmaningar som finns?
• Vilka möjligheter eller fördelar ser du med metoden efter genomförandet?
• Hur väl tycker du metoden svarar mot samhällskunskapens syfte och läroplanernas demokratiska ambitioner?
• Hur troligt är det att du skulle använda metoden någon gång igen eller rekommendera den till en kollega?