Förskollärarens arbetssätt

Eftersom alla de tre pedagogiska inriktningar ska uppnå målen var det betydelsefullt att ta reda på: Hur förskollärarna arbetar med den fysiska inomhusmiljön för att uppnå mål utifrån läroplanens riktlinjer?

I läroplanen (lpfö, 98:3) står det att läroplanen ska styra förskolan och uttrycker därmed vilka krav staten ställer på verksamheten. Den uttrycker också vilka krav och förutsätt- ningar barn och föräldrar kan ha på förskolan. I läroplanen formuleras förskolans värde- grund och uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten. Däremot anger inte läro- planen hur målen ska nås. Detta är en fråga främst för de yrkesmässiga i förskolan. Förskollärarna inom kommunala förskolan berättar att förskolan använder sig av bland annat;

Vi använder oss av lotusdiagram, är ett bra sätt att få grepp om förskolans alla mål och hjälper oss att nå målen vi jobbar med. Vi bygger på hela ti- den. Det tar tid, kan vara svårt ibland när man har stora barngrupper. Bättre att få det nedskrivet, för att man sedan kan reflektera och se vilken utveckling som skett.

(förskollärare, kommunal)

När det gäller arbetet utifrån läroplanen berättar förskollärarna inom kommunala försko- lan att de försöker få med de flesta delar av läroplanen, som till exempel att när de har en aktivitet med barnen, som en sagoberättelse så fyller de ett lotusdiagram. Ett lotusdi- agram är en planering för att nå målen, på så sätt varje gång man har haft ett tema eller aktivitet med barnen, fylls lotusdiagram utifrån läroplanens mål. Det tycker de är ett bra tillvägagångssätt som hjälper de att nå och synliggöra målen dem jobbar med. Det enda som de anser är att det tar tid på grund av stora barngrupper. Under slutet av terminen utvärderar förskollärarna dessa diagram och ser klart och tydligt vad som var bra, dålig och så vidare.

Läroplanen (98:14) tar upp att utveckling och lärande ska dokumenteras och analys- eras, att genom dokumentationen är det möjligt att utvärdera hur man tillgodoser bar- nens möjligheter att utvecklas och lär i enlighet med läroplanens mål och intentioner.

Inom Montessoriförskola har man satt upp egna mål kopplat till läroplanen som de utvärderar varje år och sätter upp nya mål inför kommande året. Läroplanen ställs mot Montessori, förskolans egna mål.

Såsom personalen jobbar här uppfyller vi alla kriterier utan problem. Det är så utarbetat och genomtänkt metod och material, inte bara material utan också aktivitetsmässigt så vi får in teknik, matematik språk, rörelse, musik allt, alla möjliga kategorier.

(förskollärare, Montessori).

Här menar förskolläraren inom Montessoriförskola att de uppfyller alla kraven som ställs i läroplanen och att de får in aktiviteter som teknik, matematik, dans med mera.

Enligt Pramling och Sheridan (1999/2006:89) och Läroplanen (98:7) ska den fysiska inomhusmiljön utformas så barnen kan utvecklas i olika uttrycksformer, vilket vi såg att de använde sig utav när vi var och observerade.

Förskollärare inom Reggio Emilia förskola berättar att de arbetar med en pedagogisk årsklocka som är indelad i olika faser. Förskolan börjar med en uppstartsfas och avslutar med knytsäcken. Därefter går de in i olika reflektionsfaser där de reflekterar över läran-

det och hur de ska gå vidare för att uppnå målen och koppla till läroplanen. Förskolan har även två timmars pedagogiska möten där två olika förskollärare från olika förskolor kommer och besöker deras förskola och där de tillsammans diskuterar kring doku- mentationen och försöker hjälpa varandra framåt och tänka kring det de jobbar med just nu.

Campner och Persson (2000:58) menar att om man reflekterar samt diskuterar till- sammans med sina kollegor så kan man sedan förankra teorin i praktik och på så sätt omsätta läroplanen. Vilket vi anser att förskollärarna gör genom deras utvärderingar och möten tillsammans med andra förskollärare. På vilket sätt man planerar, utvärderar och dokumentera barns lärande framhålls i läroplanen där det står:

För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande be- höver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analysera. (Lpfö, 98:14)

Detta innebär då att förskollärarna ska skapa goda förutsättningar för barns lärande och för att man ska kunna följa deras lärande måste det dokumenteras och analyseras, vilket vi kunde se att alla de tre pedagogiska inriktningarna gör, genom deras olika tillväga- gångssätt.

Förskolläraren inom Reggio Emilia förskola berättar att de har en bok, ”Vi har en be- rättelsebok, som vi jobbar på under året, dokumenterar och skriver och den används som re- flektionsprotokoll. Förskolläraren tar alltså upp att de arbetar med en berättelsebok, som de sedan dokumenterar och skriver i, som de sedan använder som reflektionsprotokoll. Vi fick tillgång till detta dokument och där står bland annat frågor som: Vad har hänt sedan förra planeringen? Barnens tankar och åsikter? Deras och barnens reflektion samt analys kopplat till läroplanen? Vidare tar man upp kunskaps och målområden som vilka mål erbjuds och vilka inte. Dessa mål ses både utifrån individ- och gruppnivå. Som ett avslut har de en paragraf med nya val, hur de går vidare, barnens val och deras plane- ring samt hur de tänker göra framåt i tiden.

5.3.1 Summering av förskollärarens arbetssätt

Samtliga förskollärare i de tre olika pedagogiska inriktningarna anser att de uppnår må- len i den fysiska inomhusmiljön utifrån läroplanens riktlinjer men de använder sig av

olika tillvägagångssätt, som till exempel; kommunal förskola använder ett lotusdiagram som fylls i utifrån aktiviteter de har.

Inom Montessoriförskola har man utarbetat ”egna mål” kopplade till läroplanen och Reggio Emilia arbetar utifrån en ”berättelsebok”, där de dokumenterar i och sedan re- flekterar kring.