Två förskollärare hade ganska skilda uppfattningar av begreppet undervisning och dess betydelse i praktiken. Karin påstår att “undervisning kan vara i vad som helst”, medan Sara menar att “alla situationer är inte undervisning, även om man upplever det som sådant”. Mot bakgrund av dessa ganska så skilda uppfattningar är det intressant att få veta mer om vad som kännetecknar undervisning av hög kvalité. Vad krävs egentligen för en bra undervisning?
33
De intervjuade förskollärarna är överens om att en undervisning av hög kvalité förutsätter att alla som genomför undervisning är väl insatta i läroplanen för förskolan och dess mål för barns utveckling och lärande. Det är viktigt att veta vad läroplanen säger om barns utveckling och lärande och vad barn har rätt till lära sig. Vidare beskriver förskollärarna en bra
undervisning genom att påpeka vikten av att det finns ett tydligt syfte med
undervisningssituationen och att den på något sätt utmanar och gynnar barns lärande. Å andra sidan behöver den som genomför undervisningen vara flexibel och kunna bemöta barns intressen som dyker upp i stunden.
Karin: [...] “Vi har även pratat väldigt mycket om att det kan vara lätt att - åå nu vill
jag göra det här för det verkar kul, men jag har egentligen ingen aning mot vilket mål i läroplanen jag jobbar emot [...] men sen så många saker man kan göra kan man sätta sig i efterhand och titta i läroplanen och se att - ja men det här passar ju men även det osv, det går ju, men då kanske det inte blir lika hög kvalité egentligen, utan det ideala är att man vet innan varför man gör någonting.”
Britt: [...] “Har du en planerad undervisning då behöver du vara liksom tydlig med
dig själv, vad är det jag tänkt att man ska göra, vad är det du ska träna på just nu och varför, kolla läroplanen innan.”
Samtliga förskollärare påpekar vikten av planerings- och reflektionstiden. Att planera och därefter reflektera över sitt arbete, gör att de kan utvecklas både som individer och arbetslag, menar förskollärarna. Variationen mellan yrkestitlar upplevs som något positivt där
förskollärarnas och barnskötarnas olika kunskaper och kompetenser kompletterar varandra.
Emilia: [...] “Vi planerar alltid tillsammans och utvärderar alltid tillsammans så man
hjälper alltid varandra i att komma vidare. Alla har olika erfarenheter och kompletterar varandra och det är det jag tycker är så härligt med att jobba i förskolan att man är just i ett arbetslag och så nära varandra, man får utbyte av varandra [...] - Man lär av varandra.”
Vidare visar resultatet att flera kompetenser upplevs av förskollärarna vara väsentliga för att undervisning ska vara av hög kvalité. Det framgår av förskollärarna att kompetensen att
34
kunna planera, utvärdera och reflektera är viktig, eftersom den gör att både individer och arbetslaget utvecklas vilket i sin tur påverkar undervisningens kvalité. Samtliga förskollärare uttrycker att förskollärarutbildningen är viktig, eftersom den ger nödvändiga kunskaper i arbete med barn på förskolan. Förskollärarutbildningen gör att man får en större insyn i olika teorier om barns utveckling och lärande, men den bidrar även till utvecklingen av ens
professionella förhållningssätt, på så sätt att förskollärarna vet hur de ska genomföra uppdraget, men också varför de gör på det sättet.
Barbro: “Jag tycker att det är viktigt att det ska finnas kompetensutbildning. Det ska
finnas utbildad personal, en medvetenhet, flexibilitet också, att ha ramar men samtidigt vara flexibel inom det, se vad man har för möjligheter och fånga tillfällen. Också viktigt att ha kreativitet, god organisation och tid för planering, det är
grundläggande.”
Emilia: [...] “Engagerade pedagoger är jätteviktigt, nyfikenhet, intresse av barnens
tankar och teorier, ställa öppna frågor och utmana vidare men också kompetens om barnens lärprocesser och hur de lär sig [...] Vidare skulle jag även säga kunskap om läroplanen, förhållningssätt om det kompetenta barnet, kunskap om
undervisningsmetoder, ämneskunskaper beroende med vad man jobbar med, kunskap i didaktiska frågor [...].”
Jasmine: [...] “att ha tydliga syften och mål med undervisningen och att lärarna är
kompetenta, engagerade och nyfikna på barnens tankar och idéer och funderar och att ställa öppna frågor, att verkligen få fram vad det är barnen är nyfikna på och funderar kring och att vi utifrån det kan fortsätta utmana de i deras tankar.”
Utöver utbildningen, anser förskollärarna att vissa egenskaper uppskattas särskilt mycket när de undervisar för förskolebarn. Öppenhet, nyfikenhet, vilja att lära sig tillsammans med barnen och förmågan att se det kompetenta barnet kan göra undervisningen till en positiv upplevelse för barnen. En undervisning av hög kvalité innebär inte att pedagogerna ska besitta kunskap i allting, snarare handlar det om att kunna lära tillsammans med barnen och inte vara rädd för att inte ha svar på allt eller göra fel.
35
Jasmine: [...] “att ha tydliga syften och mål med undervisningen och att lärarna är
kompetenta, engagerade och nyfikna på barnens tankar och idéer och funderar och att ställa öppna frågor, att verkligen få fram vad det är barnen är nyfikna på och funderar kring och att vi utifrån det kan fortsätta utmana de i deras tankar.”
Karin: “Det är inte konstigt att säga till en femåring att - nej men det vet jag inte, men
vi kan ta fram ipaden eller datorn eller en bok så kan vi leta rätt på svaret [...] Det är bra för de (barnen) också att få lära sig om hur man kan få reda på saker.”
Gemensamt för förskollärarna i intervjun är medvetenhet om barns roll i undervisningen. Samtliga förskollärare påpekar vikten av att lyssna in barnen och ta vara på deras tankar och idéer i planeringen av undervisningssituationer. Förskolläraren Sara uttrycker att en bra undervisning kännetecknas av engagerade och intresserade barn. Hon menar vidare att barns delaktighet i undervisning är en förutsättning för deras lärande. I linje med Sara, håller övriga förskollärare med om att barns intressen ska vara grunden för undervisningen och att en undervisning av hög kvalité har strukturerats och anpassats utifrån de barn- och gruppbehov som finns i barngruppen.
Att vara insatt i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 upplevs av samtliga förskollärare vara grunden för att kunna bedriva undervisningen. Läroplanen anger mål för barns utveckling och lärande och genom att ha kunskap i dessa mål, kan förskollärarna genom undervisning
vägleda barnen mot dessa. För att bedriva undervisningen behöver förskollärarna ha goda ämnes- och didaktiska kunskaper. Vidare anser förskollärarna att ämneskunskaper behövs för att de ska kunna möta barns intressen och frågor och med didaktiska kunskaper kan
förskollärarna utforma och anpassa undervisningen efter de individ- och gruppbehov som finns. Förskollärarnas ansvar avspeglas även i deras ledarskaps-kompetens där förskollärarna upplever att de har ansvar att leda övriga i arbetslaget för att arbetet med undervisning ska bedrivas utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Detta kan ofta upplevas som självklart av förskollärarna, trots att det inte står nedskrivet hur förskollärna ska utöva sitt ledarskap i arbetslaget. Att vara flexibel är ytterligare en viktig kompetens eftersom barns intressen uppstår och ändras oftast spontant, vilket ställer krav på förskollärarna att kunna ändra fokus och möta barnen i stunden. Vidare upplevs det av förskollärarna vara viktigt att ha viljan att
36
lära sig tillsammans med barnen, vara kreativ, nyfiken, öppen och ha förmågan att se och tro på det kompetenta barnet.
37
Diskussion
I detta avsnitt kommer vi att diskutera studiens resultat i förhållande till resultatet i tidigare forskning, våra frågeställningar samt den litteratur som har använts i studien. Studiens
frågeställningar är: Hur bedriver förskollärare undervisning i förskolan? och Vilka kunskaper
och kompetenser upplever förskollärarna som viktiga för att undervisa förskolebarnen?
Resultatdiskussion delas in i tre rubriker som på olika sätt berör och problematiserar studiens resultat. Dessa rubriker är: Undervisning som en del av förskolans uppdrag,
Lärande i undervisande verksamhet och Pedagogiska överväganden i förskolans
undervisning. Därefter följer en slutsats och avslutningsvis ger vi förslag på fortsatt forskning
i området.