Fortsatt forskning - Undervisning i förskolan : En studie om förskollärares uppfattningar av un

Efter att ha genomfört denna studie, har vi fått intryck av att en del förskollärare inte begriper undervisningsbegreppet helt, vilket gör att de inte riktigt känner sig bekväma med hur de ska bedriva undervisningen. Viktigt att ha i åtanke att förskollärarna trots allt har genomgått en universitetsutbildning men har fortfarande svårt för arbetet med undervisningen. Vi ställer oss frågan hur barnskötarna, som har en annan utbildning, uppfattar undervisningsbegreppet. Till en större studie skulle det vara intressant att studera hur både barnskötarna och förskollärarna resonerar kring undervisningsbegreppet, men även hur det uppfattas av förskolerektorer, som har ansvar för att leda all personal på förskolan och skapa förutsättningar för att

Litteraturförteckning

David, Matthew., & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Eidevald, Christian., & Engdahl, Ingrid. (2018a). Utbildning och undervisning i förskolan -

omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber.

Eidevald, Christian., & Engdahl, Ingrid. (2018b). Introduktion till temanummer om

undervisning i förskolan. Barn - Forskning om barn og barndom i norden. Vol 36, Nr 3-4. 5- 19. Norsk senter for barneforskning 3-4. doi:

https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/article/view/2905

Engdahl, Ingrid., & Ärlemalm-Hagsér, Eva. (2020). Att bli förskollärare - Mångfacetterad

komplexitet. Stockholm: Liber.

Havnes, Tarjei., & Mogstad, Magne. (2009). No child left behind. Universal child care and children´s long-run outcomes. Statistics Norway, Research Department, 582 , 1-45. doi:

https://www.ssb.no/a/publikasjoner/pdf/DP/dp582.pdf

Johansson, Jan-Erik. (2017). Förskolans pedagogiska tradition och barns utveckling med exempel från förskolans barndom. I Anne-Li. Lindgren, Niklas. Pramling, & Roger. Säljö (Red.), Förskolan och barns utveckling. Grundbok för förskollärare. Malmö: Gleerups.

Jonsson, Agneta, Williams, Pia., & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2017).

Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om

undervisning och lärande. 2017:1(5), 90–109. doi:

https://forskul.se/ffiles/00518CC7/ForskULvol5_nr1_s90-109.pdf

Kullti, Anne., & Pramling Niklas. (2015). Limes and Lemons: Teaching and Learning in

Preschool as the Coordination of Perspectives and Sensory Modalities. 105-117. doi:

Kvale, Steinar., & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Anne-Li., & Söderlind, Ingrid. (2019). Förskolans historia. Förskolepolitik, barn

och barndom. Malmö: Gleerups.

Löfdahl, Annica. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A, Löfdahl. M, Hjalmarsson. K, Franzén. (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.

Melker, K., Mellgren Elisabet., & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2018). Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och att skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning

och lärande 2018: 1 vol. 6. 64-86. doi:

https://www.forskul.se/ffiles/002FA69B/ForskUL_vol6nr1_2018_s64-86.pdf

Nilsson, Marco. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I Mikael, Hjerm. Simon, Lindgren. Marco, Nilsson. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups.

Olsson, Åsa. (2019). Finns det några kompetenta barn här? Pedagogers gemensamma föreställningar om barn i pedagogisk dokumentation. Tidsskrift för nordisk

barnehageforskning, vol. 18 (2), p 1-12. doi: 3089-Artikkelen-11696-1-10-20190226.pdf

Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur & Kultur.

Pramling Samuelsson, Ingrid. (2020). Barndom och pedagogik- omsorg, uppfostran och lärande i förskolan. I Ulf P. Lundgren, Roger. Säljö, & Caroline, Liberg (Red.), Lärande,

skola, bildning: grundbok för lärare (s. 173-197). Stockholm: Natur & kultur.

Pramling Samuelsson, Ingrid., & Pia Williams. (2020). Varför barns perspektiv är viktiga i yrkesprofessionen. I Ingrid. Engdahl, & Eva. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare -

Pramling Samuelsson, Ingrid., & Sonja Sheridan. (2016). Lärandets grogrund: perspektiv

och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, Lotte., Stray Jørgensen, Peter. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.

Schleicher, Andreas. (2018). Early learning matters. The Organisation for Economic Co- operation and Development, OECD. Hämtad från:

https://www.oecd.org/education/school/Early-Learning-Matters-Project-Brochure.pdf

Schmerse, Daniel. (2020). Preschool Quality Effects on Learning Behavior and Later Achievement in Germany: Moderation by Socioeconomic Status. Child Development. Volume 91, Number 6. 2237–2254. doi: https://srcd-onlinelibrary-wiley-

com.db.ub.oru.se/doi/epdf/10.1111/cdev.13357

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sheridan, Sonja., Williams, Pia., & Sandberg, Anette. (2015). Förskollärarkompetens i

förändring. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2017). Stöttning på olika nivåer. Hämtad från:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/033_nyanlandas- sprakutveckling/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M33_7-9-

gy_02A_stottning_ny.docx

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan 2018. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18- for-forskolan

Skolverket. (2021a). Guide och webbinarium om förändringarna i Lpfö 18. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide-och- webbinarium-om-forandringarna.

Skolverket. (2021b). Förskolans styrs av skollagen och läroplanen. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/forskolan-styrs-av- skollagen-och-laroplanen

Svedberg, Susanne. (2019). Professionell i förskolan. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Tallberg Broman, Ingegerd. (2017). Svensk förskola i kontinuitet och förändring. I Bim. Riddersporre & Sven. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

The Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD. (2007).

Qualification Systems: Bridges to lifelong learning. Hämtad från:

https://www.oecd.org/education/skills-beyond-school/38465471.Pdf

Thulin, Susanne., & Jonsson, Agneta. (2018). Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag. Barn - Forskning om barn og barndom

i norden. 95-108. Norsk senter for barneforskning. doi: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1280767/FULLTEXT01.pdf

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur.

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2016). What May Characterise Teaching in Preschool? The Written Descriptions of Swedish Preschool Teachers and Managers in 2016. Scandinavian

journal of educational Research. 2-21. doi: https://doi.org/10.1080/00313831.2018.1479301

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: God forskningssed (vr.se).

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. (2016). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Wikipedia. (2021). Barnarbete i Sverige. Hämtad den 2021.05.20 från:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Barnarbete_i_Sverige

Wilén, Anna. (2019). Fortsatt brist på lärare. Statistiska centralbyrån SCB.

https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/analyser-och- prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/analyser-om-utbildning-och-

arbetsmarknad/produktrelaterat/narliggande-information/fortsatt-brist-pa-larare/

Williams, Pia., & Sheridan, Sonja. (2018). Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn - Forskning om barn og barndom i norden. Vol 36, Nr 3-4. 127-146. Norsk senter for barneforskning 3-4.

doi: https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/article/view/2901

Yin, Robert K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur. Åkerblom, Therese. (2019). Det lärande barnet i förskolans utbildning och undervisning. I Malin Andersson & Therese Åkerblom (Red.), Utmana och stötta - undervisning i förskolan. Stockholm: Lärarförlaget.

Özdemir Adak, Atiye., & Beceren Özdemir, Burcu. (2018). The role of the professional characteristics of teachers in the context of the general qualifications of the teaching profession. Educational Policy Analysis and Strategic Research, 13(4), 70-90. doi:

Bilaga 1 – Informationsbrev

Örebro universitet

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet

Information om intervjustudie i samband med C-uppsats (Förskolepedagogik V, Självständigt arbete) VT 2021

Vi är två studenter på förskollärarprogrammet vid Örebro universitet som ska genomföra denna studie tillsammans. Våra namn är Fatima Kasic och Nathalie Popa. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare bedriver undervisning i förskolan samt vilken kunskap/kompetens de uppfattar som viktiga för att undervisa i förskolan. Detta är en intervjustudie där förskolläraren får svara utifrån egna erfarenheter och tolkningar.

Intervjusvaren kommer att användas i C-uppsatsen där vi, Fatima Kasic och Nathalie Popa analyserar dem och försöker få svar på vår undersökningsfråga.

På grund av de rådande omständigheter och mot bakgrund av Folkhälsomyndighetens restriktioner, har vi valt att genomföra intervjun via telefon. Intervjun kommer att ta ca 30 minuter och vid förskollärarens godkännande kommer intervjusvaren att spelas in för att sedan kunna transkriberas. Vi vill informera om att deltagande är helt frivillig och att du som intervjuas kan avbryta när som helst, utan att ange orsak. Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket innebär att all information och material behandlas konfidentiellt. Du garanteras anonymitet på så sätt att vi inte avslöjar några namn gällande förskollärare och förskolan i intervjustudien. Inga obehöriga kommer att ta del av

intervjusvaren och allt material kommer att förvaras säkert för att sedan, efter godkänt arbete förstöras av oss. Ni får gärna ta del av arbetet om så önskas.

För att kunna utföra studien behöver vi ert samtycke. Om du delger ditt samtycke till denna studie, vänligen kontakta oss via våra mejladresser nedan.

Kontaktinformation:

Fatima Kasic – fatima-kasic@live.se Nathalie Popa – nattydenise@yahoo.se

Bilaga 2 – Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat som förskollärare? 2. När tog du förskollärarexamen?

3. Vilken avdelning arbetar du på? (vilken åldersgrupp) 4. Hur skulle du beskriva ditt uppdrag som förskollärare? 5. Hur tolkar du begreppet undervisning?

6. Hur arbetar ni med undervisningen på er förskola?

7. Upplever ni att undervisningen sker både spontant och planerat och i sådant fall i vilka situationer sker det?

8. Vilka genomför undervisningen på er förskola?

9. Vilka faktorer anser du som väsentliga för att ha en hög kvalité i undervisningen? 10. Hur går ni tillväga med planeringen, genomförandet och utvärderingen av

undervisningstillfällen? Hur ser ansvarsfördelningen ut?

11. Vilken kunskap/kompetens anser du krävs för att undervisa i förskolan?

12. Finns det enligt dig något positivt och negativt med undervisningen i förskolan? 13. Vad innebär undervisningen för barnen?

In document Undervisning i förskolan : En studie om förskollärares uppfattningar av undervisning i förskolan och de kunskaper och kompetenser som krävs för att undervisa förskolebarn (Page 46-53)