kvalitetsarbetet påverkas. Förskollärare A, D, G och I resonerar olika gällande barnantalet som faktor men de kommer fram till samma faktor. Förskollärare A förklarar att de vanligtvis arbetar med små barngrupper men när det kommer till arbetslagsplaneringen eller den individuella planeringen behöver alla samarbeta. Man slår ihop sig till stora barngrupper och “samarbetar över gränserna för att lösa denna problematik”. Därmed går man emot det arbetssätt man vill ska genomsyra verksamheten. Förskollärare I svar är i likhet med A:s, där I menar att “vi får ju springa ut och hjälpa andra där de är 11 på 2 och då är det väldigt svårt att ha tid för annat”. Förskollärare G påpekar att den stora barngruppen i avdelningen gör att även den individuella planeringen skjuts fram vilket gör att resten av arbetet skjuts fram. Förskollärare D belyser att den stora barngruppen är en följd av personalbrist. D lyfter fram att barnantalet och
personalantalet påverkar i sin tur den tid som ska läggas på bland annat kvalitetsarbetet. Därför är “det som behövs är att ge mer tid till planeringen till alla pedagoger oavsett förskollärare eller barnskötare för att sitta och reflektera”.
26
Förskollärare B och E tycker att den personalbrist som uppstår drabbar i sin tur kvalitetsarbetet. Många av de ovannämnda förskollärarna samarbetar med varandra på grund av
personalfrånvaron. Förskollärare B:s arbetslag har bestämda tider till att arbeta med det
systematiska kvalitetsarbetet. Dock är den tid som ges “väldigt kort så tiden är väldig viktig för kvalitetsarbetet”. Detta kan tolkas som att längre tid behövs för att hinna med de viktigaste delarna. Dessutom påpekar D att det inte finns “tid till att planera, utvärdera och dokumentera. Förskollärare E tycker likadant angående tiden i förhållande till de närvarande personalerna.
Det handlar om tidsbrist även när man är inne och planerar i sin egna tid som man fått så blir man avbruten flera gånger eller det händer ofta att man inte kan planera för man måste gå in tillbaka till avdelningen på grund av någon är sjuk och det är för många barn. Så det blir mycket stressigt med att försöka hinna med allt. (E)
Vår tolkning av E:s svar är att förskolläraren inte kan ta den tid som behövs till kvalitetsarbetet. Dessutom förstår vi att förskollärarna på förskolan blir så gott som vid varje tillfälle avbrutna i det systematiska kvalitetsarbetet på grund av faktorer som tidsbrist eller personalbrist. Dock läggs en egen tid till varje förskollärare att använda för kvalitetsarbetet men denna tid används många gånger till annat. Vi förstår att man inte alltid kan ta tillvara på den tid som ges men detta kan i sin tur innebära att förskollärarna får vänta till nästa tillfälle för att arbeta med
kvalitetsarbetet. Den struktur som, i många fall, förskolechefen lagt fram slopas i detta fall.
Förskollärare C pratar om personal men inte om personalbrist, istället om personalens kompetens för att kunna genomföra det systematiska kvalitetsarbetet. Förskollärare H upplever svårigheter med oengagerade personal, även om kompetensen finns. H upplever att vissa personal inte har orken till att utföra sitt arbete vilket drabbar arbetslagets arbete. Förskollärare F diskuterar förskollärarnas kompetens och engagemang men det mer betydelsefulla är utbildningen. “Jag önskar att alla hade samma utbildning, alla samma utbildning inte barnskötare eller förskollärare utan alla har samma utbildning för alla ska ha samma ansvar, ett önskemål”.
27
Vi kan se att flera av de faktorer som tas upp kopplas till tiden och därför har vi kommit fram till att tid är något som inte kan bortses ifrån gällande kvalitetsarbetet. Därav ser vi tid som en ramfaktor som påverkar det systematiska kvalitetsarbetet. Även Lundgren (1989) nämner tid som en faktor vid beskrivning av organisatoriska ramar, och vår tolkning av förskollärarnas svar är att tid har en avgörande påverkan på kvalitetsarbetet. Med andra ord är tid en ramfaktor som
påverkar förskollärarnas möjlighet till att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Huruvida tid, eller andra av de ovanstående faktorerna, påverkar förskollärarnas kvalitetsarbete är dock svårtolkat. Det systematiska kvalitetsarbetet förklaras, från bland annat Skolverket, som det mest centrala och viktiga arbetet för att kunna bidra till kvalitet och verksamhetsutveckling. I de fall där kvalitetsarbetet inte blir genomförbart på grund av exempelvis ovannämnda faktorer, blir kvaliteteten och utvecklingen i sin tur begränsade.
Lundgren (1999) påpekar att ramfaktorer, som tid, både skapar eller förhindrar möjlighet till att utföra en process. Processen i detta fall är att kunna arbeta med kvalitetsarbetet i form av exempelvis planering, utvärdering eller uppföljning. Egentligen är det utrymmet i ramarna som gör processen möjlig men med anledning av ramen i form av tid kan detta, ur ett
ramfaktorteoretiskt tänkande, tolkas som att processen inte tillåts bli möjlig. Samtidigt kan vi se en koppling mellan tid och kompetensutbildning. Hur mycket tid en kompetensutbildning inom kvalitetsarbete får till förfogande kan avgöra hur mycket innehåll som kan vara med i
kompetensutbildningen, vilket visar att faktorerna i sig påverkar varandra. Kompetensutbildning kan möjligtvis motivera förskollärarna till att engagera sig mer i arbetet.
I enlighet med Mårdsjö (2004) och Lundgren (1989) är tid, utbildning, personaltäthet och barnantal ramfaktorer som påverkar förskollärarnas genomförande av det systematiska kvalitetsarbetet, vilket vi kan se utifrån vårt resultat.
28
6 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan komma att påverka förskollärarnas systematiska kvalitetsarbete i förskolan. Diskussionen kommer att behandla studiens resultat och analys i relation till den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten.