förskollärarna i form av att tolka och konkretisera målens innebörd för att sedan arbeta efter dessa. Det är grundläggande och av betydelse att varje förskola har en tydlig målbild för sin förskoleverksamhet för att det blir ett sätt att påvisa vilka reella behov förskoleverksamheten har. Håkansson (2017) konstaterar att i en förskoleverksamhet där förskollärarna har konkretiserat och förtydligat målen för kvalitetsarbetet, har arbetet fått en bättre genomslagskraft och en högre måluppfyllelse. Det är viktigt att arbetslaget och enskilda förskollärare vet vart de är på väg i sitt arbete trots att vägen dit kan se olika ut. I vår undersökning framkommer att det idag finns rutiner för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat nämnde förskollärarna slingan. De olika rutinerna, som slingan, placeras in i ett årshjul för att synliggöra att dessa är återkommande och systematiska. Kompetens och personaltäthet kan därmed uppfattas som två ramfaktorer som, enligt förskollärarna, påverkar deras systematiska kvalitetsarbete. Ett större personalantal kan komma att minska arbetsbelastningen beträffande exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet men samtidigt behöver förskollärare ha tillräcklig kompetens för att kunna analysera och tolka utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Genom att erbjuda kompetensutbildning kan kvaliteten på förskolan höjas, vilket kan ha en stark påverkan på att förändra förskollärarnas kunskaper. Hur kvalificerad bedömningen eller analysen kommer att bli beror på underlagen som ligger till grund, därför är det viktigt att den kompetensutbildning som erbjuds inte bromsas av ekonomiska eller andra skäl.
För att kunna utvecklas och bidra med sitt engagemang och sin kompetens behöver förskollärare få avsatt tid för arbetslagsreflektion, både kring genomfört arbete och vidareutveckling. Som arbetslag behöver man diskutera sig fram i frågor som berör bland annat utvecklingen av
verksamheten. Förlusten av denna gemensamma reflektionstid är något som förskollärarna anser hämma kvalitetsutvecklingen i förskoleverksamheten. Genom att få tid till att sitta i arbetslaget kan man se över gjorda eller kommande planeringar utifrån de observationer som gjorts i barngruppen och sedan ha möjlighet att arbeta med ett större projekt som är ämnad att utveckla barnens kunskaper och lärande. Regelbunden tid i arbetslaget kan därmed bidra till att det genomförs en analys på exempelvis projektet och därpå en utvärdering. Dessutom konstaterar
31
Alnervik (2012) att tid i arbetslaget behövs för att kunna arbeta och analysera. Det pedagogiska arbetet kan i arbetslaget förstås utifrån flera olika synvinklar, därför är det viktigt att arbetet bearbetas i ett gemensamt reflektionsarbete. Förskollärarna nämner en svårighet med att hitta denna tid men det framkommer inte att ledningen är medvetna om denna brist. Därmed lyfts det inte upp ifall de agerar för att åtgärda tidsproblemet. Dock påpekar en förskollärare att detta ligger hos politikerna, vilket får oss att fundera kring varför politiker inte satsar mer på att ge förskollärare bättre förutsättningar i form av tid. Är det förskollärarnas ansvar att se till att få bland annat sin viktiga reflektionstid? Många frågor uppstår men ansvaret för att förskollärarna får de rätta förutsättningarna för att genomföra sitt arbete ligger, enligt Johansson (2011), på verksamhetscheferna. Därmed anser vi att det vilar på verksamhetscheferna att möjliggöra bland annat reflektionstid.
6.3.1 Kompetens, tid och barngruppsstorlek - viktiga faktorer i det systematiska
kvalitetsarbetet
Jane Brodin och Karin Renblad (2012) påpekar att utöver kompetens framkommer bland annat tid som ramfaktor. De uppger att de svårigheter som uppstår i kvalitetsarbetet består av bristande resurser i form av tid, stora barngrupper, bristande kompetens hos förskollärare etcetera. Detta överensstämmer med resultatet av vår studie. Förskollärarna i studien uppger liknande orsaker till svårigheterna som uppstår i kvalitetsarbetet, vilket gäller tidsbrist, kompetensbrist,
personaltäthet, stora barngrupper etcetera. Kumlins och Olssons (2006) indelning av
ramfaktorerna: ramar, processer, resultat visar att de processer som blir möjliga är kopplade till ramarna. Utifrån förskollärarnas svar innebär detta att ramfaktorer som tid eller barnantal bestämmer om kvalitetsarbetet (processen) genomförs. Följaktligen blir resultatet påverkat av ramfaktorerna och processen. I detta fall är det systematiska kvalitetsarbetet resultatet, som påverkas av tidsbrist, barngruppsstorlek och personalbrist. Vår tolkning är att det systematiska kvalitetsarbetet begränsas av ramfaktorer som tidigare nämnts. Flera förskollärare tar upp samma ramfaktorer, bland dessa är tid, kompetens, personaltäthet men tid kan tolkas som den mest begränsade faktorn för kvalitetsarbetet. Således resulterar bland annat tidsbristen i att
förskollärarnas ambition gällande kvalitetsarbetet är högre i tanken mot vad som sker i praktiken. Tidsbristen som förskollärarna talar om kan vara en anledning till att förekomsten av
32
kvalitetsarbetet skiljer sig åt från förskola till förskola. Tidsramen begränsar även arbetssättet men Elisabeth Nordin-Hultman (2004) menar att tid är en faktor som den pedagogiska verksamheten måste förhålla sig till. Resultatet pekar på att förskollärarna känner en viss osäkerhet inför det systematiska kvalitetsarbetet. Kunskap kring arbetet och även avsaknad av resurser, efterfrågas. Dessa resurser skulle kunna utveckla arbetet vidare och ge möjligheter till ett mer nyanserat kvalitetsarbete. Om Kumlin och Olssons (2006) indelning av ramarna skulle appliceras på studieresultatet kan vi se hur första ramen (kunskap) påverkar processen
(kvalitetsarbetet), vilket således begränsar resultatet som är det systematiska kvalitetsarbetet. Problemet omfattar inte endast vilka faktorer som påverkar förskollärarnas systematiska kvalitetsarbete, utan även hur dessa faktorer i sin tur påverkar kvalitetsarbetet. På grund av de nämnda faktorerna, som tid eller kompetens, utvecklas kvaliteten i förskoleverksamheten mer eller mindre. Förskolor strävar efter kvalité i form av god utveckling, förbättring, förhållningssätt etcetera, och när det inte går att uppnå strävansmålen kan detta leda till motsatt effekt. Därför är det oerhört viktigt att möjliggöra och ta tillvara faktorer som bland annat tid och kompetens.
Det som var utmärkande för undersökningen var hur stor påverkan engagemang, eller brist på detta, hade för förskollärarnas upplevelser av det systematiska kvalitetsarbetet. Flera
förskollärarna upplevde att kollegor inte agerade på ett sätt som förskollärarna förväntade sig. Jurka Lepičnik Vodopivec och Maja Hmelak (2015) lyfter upp lagarbetet som en betydelsefull faktor för att motiveras i exempelvis det systematiska kvalitetsarbetet.