I valet av metod utgick vi ifrån syftet med studien där vi hade som ambition att få en fördjupad förståelse för förskollärarnas upplevelser om vilka faktorer som kan påverka det systematiska kvalitetsarbetet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades samt en fältanteckning. Denna intervjuform valdes för att ge informanterna utrymme att göra utförliga beskrivningar med egna ord. Detta sätt uppfattas som framgångsrikt på så vis att informanterna talade fritt och till synes obesvärat (Denscombe, 2016). Dessutom skulle förskollärarna ges möjligheten att uttrycka sina uppfattningar, vilket enligt Stukát (2011) möjliggörs av intervju som metod. Utifrån ett kritiskt förhållningssätt hade intervjufrågorna med fördel kunnat vara mer konkreta, detta hade kunnat medföra att informanternas svar fokuserades mer på det område som vi hade intresse av att undersöka. Öppna frågor användes vilket ledde till att informanternas svar stundtals inte fokuserade på det vi hade för avsikt att undersöka. Det insamlade materialet blev därför omfattande och relativt tidskrävande att arbeta med och analysera. Det empiriska materialet har varit utgångspunkten i undersökningen då studien baseras på en induktiv ansats. Det bör påpekas att det är utvalda delar av det omfattande
materialet som presenteras. Förståelse har varit vårt ledord under arbetets gång och för att kunna skapa en förståelse för förskollärarnas erfarenheter och upplevelser, har vårt teoretiska perspektiv varit till hjälp.
35
Utfallet av studien hade eventuellt varit annorlunda om vår studie hade haft ett annat tillvägagångssätt, exempelvis enkäter eller observationer. Dock ansåg vi att intervjuer som tillvägagångssätt var lämpligast i förhållande till studiens syfte. Vi, som forskare, blev en del av undersökningsmetoden eftersom vi utformade intervjufrågorna och därmed tolkade
informanternas svar under analysen. På grund av detta kan vi ha påverkat studiens resultat. En annan forskning som utförts med samma villkor kan inte alltid garantera ett liknande resultat (Bell, 2006). Dock kan vårt resultat sättas i jämförelse med den tidigare forskningen, vilket därmed kan konstatera att resultatet som framkommit kan tolkas som trovärdigt eftersom att det fanns likheter till annan forskning inom området.
Vi upplevde dock en osäkerhet, under intervjuerna, kring de frågor som ställdes för att informanterna inte fick se dessa i förväg. I efterhand har vi diskuterat om att ge ut
intervjufrågorna i förhand till informanterna, då informanterna även uttryckte önskemål att de hade velat se intervjufrågorna innan intervjun ägde rum. Motiveringen till att inte visa
intervjufrågorna innan var vårt antagande om att vi då skulle kunna ha fått inövade svar, samt att vi ville att det skulle förekomma en större variation kring svaren. I efterhand diskuterades också den valda metoden intervjuer. Studien hade kunnat bestå av observationer för att se hur
informanterna arbetade med kvalitetsarbetet i praktiken. Dessutom kan forskare försäkra sig om att resultatet har en bra validitet om man använder flera redskap under en och samma studie (Khilström, 2007). Observationerna hade också kunnat komplettera intervjuerna. Det hade varit intressant med en sammanslagning av två metoder för att ta reda på hur medvetna informanterna är kring sitt arbete. Dessa tankar som har väckts under arbetets gång vill vi föreslå till vidare forskning. Det bör även påpekas att vi har försökt inta ett objektivt förhållningssätt i den mån detta är möjligt.
36
Källförteckning
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Alnervik, Karin (2012). Pedagogisk dokumentation som dokumentationspraktik i systematiskt utvärderingsarbete. Halmstad: muntlig föreläsning
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan R (2007). Beyond quality in early childhood education and care: languages of evaluation. 2. ed. London: Routledge
Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom Samhällsvetenskaperna. 3. rev uppl. Lund: Studentlitteratur
Ekström, Kenneth (2007). Förskolans pedagogiska praktik – Ett verksamhetsperspektiv. Avhandling för doktorsexamen vid Umeå Universitet
Håkansson, Jan (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Eva (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Skolverket
Kilhström, Sonja (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I J. Dimenäs (red.) Lära till Lärare – att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningsätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Kumlin, Ola & Olsson, Mathias (2006: 112). En undersökning utifrån den ramfaktorteoretiska modellen av tre folkbiblioteks förutsättningar att vara en resurs för högskolestudenter
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Lager, Karin (2010). Att organisera för kvalitet. En studie om kvalitetsarbete i kommunen och förskolan. Licentiatuppsats. Tillgänglig på Internet:
37
Lepičnik Vodopivec, Jurka & Hmelak, Maja (2015). The Importance of Recognizing Roles in Teams for Higher-Quality Work in Preschools and Schools. Procedia- Social and Behavioral Sciences. Tillgänglig på Internet:
file:///C:/Users/ADMIN/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdge_8wekyb3d8bbwe/T
empState/Downloads/1-s2.0-S1877042815023149-main%20(2).pdf hämtad 2019-05-07
Linnér, Susanne (2005). Värden och villkor: pedagogers samtal om ett yrkesetiskt dokument. Diss. Växjö: Växjö universitet
Lundgren, Ulf P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. 4. uppl. Stockholm: Utbildningsförlag på uppdrag av Gymnasieutredningen
Lundgren, Ulf (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige
Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 hämtad 2019-04-05
Löfdahl, Annica & Pérez Prieto, Hector (2009). Between control and resistance: planning and evaluation texts in the Swedish preschool. Journal of Education Policy
Mårdsjö, Ann-Charlotte (2004). Kvalité i förskolan relaterat till strukturella förutsättningar. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber förlag
Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket
Persson, Sven (2012). Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Tillgänglig på Internet:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/17398/Förskolans%20betydelse%20för%20barns%20 utveckling%2c%20lärande%20och%20hälsa.pdf?sequence=2&isAllowed=y hämtad 2019-04-04
Renblad, Karin & Brodin, Jane (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande- Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Tillgänglig på Internet:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
38
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Sheridan, Sonja; Williams, Pia & Sandberg Anette (2013). Systematic Quality Work in Preschool. International Journal of Early Childhood
Skolverket (2018). Läroplanen för förskolan. Lpfö 98: reviderad 2018. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012) Systematiskt kvalitetsarbete: för skolväsendet. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2901 hämtad 2019-04-05
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation. Stödmaterial om pedagogisk dokumentation. Stockholm: Fritzes
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Uppl. 2:2. Lund Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikationer. Stockholm: vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: https://publikationer.vr.se/wp-
content/uploads/2015/07/En-likvaerdig-foerskola_webb.pdf hämtad 2019-03-18hämtad 201904- 07
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Tillgängligt på internet:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf hämtad 2019-04-11
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Finns på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf hämtad 2019-04-22
39
Bilaga 1
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Vi är två studenter, Samiye Tayoun och Zehra Albagdadi, som studerar till förskollärare på Malmö Universitet. Vi har en termin kvar och ska därför påbörja vårt examensarbete. Vi har valt att göra en studie om vilka faktorer som påverkar verksamhetens utveckling, vilket i detta fall behandlar pedagogers individuella planering, grupplanering, dokumentation, utvärdering och uppföljning. Vi hoppas därför att Du vill vara med i vår studie och delta i en intervju.
Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av utrustning från Malmö Universitet. Inga privata mobiltelefoner kommer att användas, dessutom kommer materialinsamlingen ske utifrån GDPR. Det insamlade materialet kommer endast vi, handledaren och examinatorn att ha tillgång till. Allt insamlat material, personuppgifter och samtyckesblanketter förvaras oåtkomligt på Malmö Universitet.
Vi kommer givetvis att utgå från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket innebär att
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad
Vi vill gärna att Ni medverkar och svarar på våra frågor i en intervju gällande det systematiska kvalitetsarbetet.
……… Studentens underskrift och namnförtydligande
40