• No results found

7. Resultat och analys

7.3 Förskollärarnas resonemang om inomhusmiljöns erbjudanden till fysisk aktivitet

Samtliga förskollärare vill erbjuda barnen fysisk aktivitet i inomhusmiljön men Elin, Eva och Klara menar att ytan som inomhusmiljön erbjuder kan begränsa barnens möjligheter till fysisk aktivitet.

Elin: Det är svårt eftersom vi inte har så stora lokaler, men man får göra det man kan. Vi har ett rum som vi kallar samlingsrummet. Där inne kan vi ha organiserad dans, spring och rörelselek och ibland bygger vi hinderbana i stora rummet.

Sofia däremot uttrycker att barnen har goda möjligheter att vara fysiskt aktiva på hennes avdelning, då det finns flera rum. Samtliga förskollärare berättar också att när lärarstyrda fysiska aktiviteter utövas används främst de rum med öppna ytor på avdelningarna. Vidare anser förskollärarna att lärarstyrda fysiska aktiviteter behövs i inomhusmiljön för att strukturera aktiviteterna så de sker under kontrollerade former för att motverka spring. Miljöconstraints i det här fallet blir de öppna ytor som finns för barnen att utöva fysisk aktivitet på. Det kan också tolkas som att

29

förskollärarna menar att miljöns handlingserbjudanden för barnen att vara fysiskt aktiva påverkas av storleken på lokalerna.

Innan lärarstyrda fysiska aktiviteter utövas belyser Sofia att det är bra att det finns rum med möbler som går att flytta på för att kunna ge plats till att utöva fysisk aktivitet.

Sofia: Vi har ganska mycket plats i rummen, vi kan dela upp barnen speciellt i två rum, med två stora mattor. Vi tänker på att det ska finnas plats för rörelse och att det inte ska finnas för mycket möbler att flytta på, så blir det för omständligt om vi ska göra rörelselekar.

Möjligheterna att använda olika föremål påverkas enligt teorin om affordance, av om föremål går att flytta på eller inte. Det kan tolkas som att Sofia här menar att det är betydelsefullt med föremål i ett rum som ger olika handlingserbjudanden genom att de går att flytta på för att ge barnen möjlighet att utöva fysiska aktiviteter. När det gäller möblering av inomhusmiljön berättar Eva däremot att hennes arbetslag har i åtanke att inte skapa för öppna ytor eftersom det lockar barnen till spring.

Eva: Vi har många gånger tänkt om i miljön då öppna ytor lockar till spring. Vi möblerar så att långa sträckor inomhus minskas.

Det kan tolkas som att barnens handlingserbjudanden att vara fysiskt aktiva inomhus påverkas av lokalernas möblering.

7.3.1 Materialets tillgänglighet

När det gäller tillgång till material berättar Elin och Sofia att det finns material på deras avdelningar som kan stimulera till fysisk aktivitet så som kryptunnlar, rockringar och ärtpåsar, men dessa material är dock inte alltid tillgängliga för barnen utan behöver plockas fram av pedagoger. Eva menar istället att det finns tillgängligt material på hennes avdelning som kuddar och balansbana som ökar barnens möjlighet till utövande av fysisk aktivitet. Även Sofia berättar att det finns bollar, kuddar och madrasser, filtar och stolar tillgängligt hela tiden för barnen. Barnens fysiska aktivitet påverkas av miljöns olika handlingserbjudanden, eftersom material som kan öka den fysiska aktiviteten inte hela tiden finns tillgängligt. Utifrån DST

30

kan det tolkas som att Eva och Sofia skapar goda miljöcontraints eftersom det finns tillgängligt material som kan stimulera barnen till rörelse. Å andra sidan kan brist på tillgång till material som Elin och Sofia nämner, tolkas som hämmande

miljöconstraints för fysisk aktivitet.

Sofia menar att barnen just nu är väldigt intresserade av kojbygge och att de brukar använda madrasser, kuddar och stolar för att bygga sina kojor. Även Eva berättar att barnen kan använda kuddar på varierande sätt.

Sofia: ... mycket kojbygge just nu med madrasser och kuddar och stolar som de gör bon med.

Eva: … kuddar finns tillgängliga för barnen att klättra på.

I de här situationerna använder barnen materialen till något annat än vad det är tänkt för. Utifrån affordance teorin kan det tolkas som att materialen ger flera olika

handlingserbjudanden och att materialen kan användas på olika sätt.

7.4 Sammanfattning

Förskollärarna menar att barnen ska få möjlighet att utöva fysisk aktivitet inomhus men att de ofta vill att fysisk aktivitet i inomhusmiljön ska ske genom kontrollerade former genom lärarledda aktiviteter för att motverka spring.

Förskollärarna strävar efter att göra de fysiska aktiviteterna lustfyllda. En förskollärare anser också att det kan vara betydelsefullt att själv delta i fysisk aktivitet för att få barnen engagerade. Förskollärarna påpekar att de barn som av olika anledningar behöver extra stimulans till fysisk aktivitet ska ges förutsättningar till det. Samtliga förskollärare berättar att det inte finns något bestämt schema för när barnen specifikt ska utöva fysiska aktiviteter kontinuerligt.

Tre förskollärare problematiserar möjligheten till fysisk aktivitet inomhus eftersom lokalerna är små. Några förskollärare påtalar även att en viss möblering behövs för att motverka spring inomhus. Det framkommer att det finns material på avdelningarna som kan stimulera barnen till att vara fysiskt aktiva till exempel kuddar, stolar, filtar och madrasser. Dessa material ger barnen olika möjligheter till att vara fysiskt aktiva, eftersom barnen använder materialen på andra sätt än vad

31

materialen är tänkta för. Några förskollärare berättar att det även finns material som kan stimulera barnens fysiska aktivitet som dock inte alltid finns tillgängligt. När fysiska aktiviteter ska utövas menar samtliga förskollärare att de största rummen är att föredra.

8. Diskussion

I kommande avsnitt diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning, teoretiskt perspektiv samt till litteratur som presenterats under bakgrundsavsnittet. Utifrån resultatet har tre rubriker identifierats för diskussionen: Förskollärarnas syn

på barns fysiska aktivitet i förskolan, Förskollärarens förhållningssätt till fysisk aktivitet och Miljöns möjligheter och begränsningar. Därefter kommer en

metoddiskussion där vi diskuterar intervju som metod.

Related documents