Miljöns möjligheter och begränsningar

Tre av förskollärarna menar att storleken på lokalerna i förskolan kan begränsa barnens fysiska aktiviteter. Det finns dock en förskollärare som menar att storleken på lokalerna inte begränsar barnens fysiska aktivitet eftersom det finns många rum på avdelningen. Det kan liknas med det Eriksson Bergström (2013) skriver, att rum med stora ytor kan locka barn till att utöva mer fysisk aktivitet. En förskollärare berättar att de möblerar lokalerna för att motverka spring. En annan förskollärare berättar att de inte har så mycket möbler i ett rum för att lätt kunna flytta dem när fysiska aktiviteter ska utföras i rummet. Detta är exempel på det Gibson menar med olika sorters objekt som ger olika handlingserbjudanden (Gibson 1986). Miljöns utformning kan alltså både ge möjligheter och begränsningar. Den avdelning med ett rum med möbler som går att flytta på ger större möjlighet till rörelse, än vad den avdelningen ger som är utformad för att specifikt dämpa den fysiska aktiviteten. Två förskollärare berättar att det finns material på avdelningarna som kan stimulera barnen till fysisk aktivitet bland annat kryptunnlar, rockringar och ärtpåsar men att dessa material inte alltid finns tillgängliga. Det framkommer också från förskollärarna att det finns material som kuddar, madrasser och filtar som alltid finns tillgängligt. Utifrån Reunamo et al. (2013) studie framkommer det att fysisk aktivitet kan öka om det finns material tillgängligt som till exempel bollar och racket. Det stämmer också överens med det Osnes, Skaug och Kaarby (2012) skriver om utifrån DST syn på miljöconstraints, att människans möjlighet till fysisk aktivitet påverkas av de yttre faktorerna som finns i miljön till exempel leksaker, underlag och andra människor. Det står även i förskolans läroplan att barnen ska få möjlighet att utveckla “nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära” (Skolverket 2018). Detta gör att vi anser att en stimulerande miljö för fysisk aktivitet bör innehålla ett varierande utbud av material för att tillgodose barnens rörelsebehov.

35

Bruce Goldstein (1981) skriver att beroende på vilka erfarenheter en människa har av ett objekt menar Gibson att ett objekt kan användas på olika sätt. Det menar två förskollärare att de sett att barnen gör genom att berätta att barnen kan leka med det tillgängliga materialet och använda materialen på ett fantasifullt sätt, till exempel genom att bygga koja med filtar och kuddar och att klättra på kuddar. Eriksson Bergström (2013) resultat visar istället att rum med specifika teman, till exempel dockrummet och material som förekommer i förskolans miljö, styr barnens skapande av aktiviteter. Rummets fysiska utformning och utbudet av material kan därför både stimulera och styra barnens fysiska aktivitet, vilket kan ses som problematiskt om inte pedagogerna reflekterar över de möjligheter och begränsningar som finns i miljön för fysisk aktivitet.

8.4 Metoddiskussion

Vi valde att använda oss av kvalitativ intervju som metod. Kvale och Brinkmann (2014) skriver att i kvalitativa intervjuer är fokus på att få reda på nyanserade resonemang och inte på kvantifiering. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur fyra förskollärare förhåller sig till barns fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt om och i så fall hur de anser att inomhusmiljön kan stimulera barns fysiska aktivitet. Därför valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att vi ansåg att kvalitativa intervjuer skulle ge oss en mer nyanserad förståelse genom de fyra förskollärares resonemang om vårt ämne. Men även för att vi genom kvalitativa intervjuer får möjlighet att ställa följdfrågor, vilket enkäter inte skulle gett oss möjlighet till. Vi använde oss av halvstrukturerade intervjufrågor med ett färdigt syfte och öppna intervjufrågor som gav oss möjlighet att bygga vidare på intervjun utefter respondentens svar (Kvale och Brinkmann 2014). Under hela arbetets gång med våra intervjuer har vi tagit hänsyn till de forskningsetiska aspekterna utifrån rekommendationerna från (Vetenskapsrådet 2002, 2017).

Vi intervjuade två förskollärare var, varav tre av dem sedan tidigare var kända för oss och det kan ha påverkat intervjuerna då de vet att vi sedan tidigare har en inblick i verksamheterna. Det gjorde att vi behövde använda oss av flera följdfrågor för att förtydliga svaren. En intervju är dock inte som ett vanligt samtal (Kvale och Brinkmann 2014). Vi kan instämma i det då vår upplevelse var att det inte liknade tidigare samtal vi haft med de redan kända respondenterna. Tre av intervjuerna

36

skedde i avskilda rum på respektive förskola. En intervju genomfördes över telefon på grund av att respondenten meddelat förhinder vid den tänkta tiden. Möjligen kan telefonintervjun ha påverkat resultatet på så sätt att kroppsspråket uteblev och det gav en annan typ av samtalsform än de resterande intervjuerna.

Att spela in intervjuerna tycker vi var en bra metod för det gav oss möjlighet att fokusera på samtalet under intervjun och den inspelade datan gjorde också att vi kunde få fram nya aspekter som vi inte reflekterade över under intervjuerna. Kvale och Brinkmann (2014) menar att inspelade intervjuer ger intervjuaren möjlighet att lyssna på intervjun flera gånger för att reflektera över det som sagts. Vi valde att inte använda oss av observation som metod på grund av tidsbrist och för att vi ansåg att intervjuer skulle ge mer data än vad observationer hade gett oss. Däremot tror vi att både intervju och observation hade kunnat ge oss ett bredare perspektiv på hur förskollärarna resonerar och handlar i verkligheten.

Innan vi utförde våra intervjuer gjorde vi inte några provintervjuer på grund av tidsbrist. Under vår utbildning har vi gjort några mindre intervjuer som gett oss en inblick i hur en intervju kan genomföras. Vi tyckte dock att den andra intervjun gick bättre än den första och det kan bero på att vi efter den första intervjun såg vilka frågeställningar som skulle kunna behöva följas upp med följdfrågor. Kihlström (2007) menar att det är betydelsefullt att öva på intervjuer innan de riktiga intervjuerna utförs. Vårt val av respondenter grundades i att vi ville ha svar som bygger på erfarenhet och kunskap, vilket vi ansåg att verksamma förskollärare kunde ge oss. Vi tycker att valet att intervjua endast fyra förskollärare var lagom, på grund av den tid som finns till att skriva detta arbete.

Eftersom studien är av kvalitativ karaktär går vårt resultat inte att generaliseras. Det var dock inte heller vår avsikt, utan vi vill med detta arbete synliggöra hur fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö kan utövas.

9. Slutsatser

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fyra förskollärare förhåller sig till barns fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt om och i så fall hur de anser att inomhusmiljön kan stimulera barns fysiska aktivitet. I förskolans läroplan

37

står det att barnen ska få möjlighet att uppleva rörelseglädje för att få ett ökat intresse för fysisk aktivitet (Skolverket 2018). Vi kan dra slutsatsen att alla förskollärare på ett lustfyllt sätt vill ge barnen möjlighet att vara fysiskt aktiva i inomhusmiljön. Barns fysiska aktivitet inomhus kan dock begränsas beroende på storleken på lokalerna enligt förskollärarna. För att motverka spring föredrar förskollärarna därför att den största delen av fysisk aktivitet inomhus sker under kontrollerade former genom lärarledda aktiviteter. Detta kan delvis styrka våra tidigare tankar om att i inomhusmiljön ska företrädesvis lugna aktiviteter utövas. Genom våra intervjuer kan vi även se att förskollärarna har ett reflekterande och problematiserande förhållningssätt till fysisk aktivitet för att ge barnen möjlighet till fysisk aktivitet även i inomhusmiljön. Detta är betydelsefullt eftersom det kan öka barnens möjlighet till att få vara fysiskt aktiva i förskolans inomhusmiljö.

Förskollärarna är också medvetna om att förskolans miljö och tillgång till material påverkar de handlingserbjudanden som ges barnen, vilket även har stöd i tidigare forskning (Reunamo et.al 2013). Forskning visar även att barn behöver få förutsättningar till rörelse som anpassas efter personen, miljön och de rörelseuppgifter barnen får (Osnes, Skaug och Kaarby 2012). Vi kan av resultatet se att det är något som några förskollärare också ger uttryck för. Det är positivt att några av förskollärarna påpekar att fysisk aktivitet behöver anpassas efter alla barns behov, eftersom barn har olika förutsättningar att röra sig. Det är även positivt att förskollärarna är medvetna om att materialet som finns på avdelningarna påverkar barnens förutsättningar till fysisk aktivitet, eftersom det kan ge barnen större möjligheter att vara fysiskt aktiva inomhus.

Utifrån vår studie kan vi fastslå att barnen kan få möjlighet att vara fysiskt aktiva i inomhusmiljön utifrån förskollärarnas resonemang, vilket är positivt för barnens framtida hälsa. Denna studie kan även vara aktuell för andra verksamma pedagoger då den kan bidra med förståelse för den fysiska aktivitetens betydelse i förskolans inomhusmiljö.

38

10. Vidare forskning

För att få en djupare förståelse för fysisk aktivitet i inomhusmiljön skulle vi som fortsättning på denna studie kunna gå vidare genom att göra observationer. På så sätt kan vi få en inblick i hur pedagogerna och miljön i förskolan kan stimulera barnens fysiska aktivitet. Vilka aktiviteter använder förskollärarna för att stimulera barnen till fysisk aktivitet? Vilka fysiska aktiviteter får barnen tillgång till i den fria leken? Hur väl ser förskollärarna till barnens intressen i utformningen av fysiska aktiviteter?

39

11. Källförteckning

1177. (2017) Tabell: När barnet lär sig olika rörelser.

https://www.1177.se/Gotland/barn--gravid/sa-vaxer-och-utvecklas-barn/barnets- utveckling/tabell-nar-barnet-lar-sig-olika-rorelser/ (Hämtad: 2019-04-15).

Brewer, H. (2011) An examination of the effectiveness of an eight- month health and

fitness based preschool curriculum. Pennsylvania: Indiana University of

Pennsylvania. file:///C:/Users/hnord/Downloads/8-m%C3%A5naders-studie.pdf (Hämtad: 2019-04-10).

Dalen, M. (2015) Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Ericsson, I. (2013) Hälsofrämjande fysisk aktivitet för barn och unga. I: Bramhagen, A-C & Carlsson, A. (red.) (2013) Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. s.173–187.

Ericsson, I. (2003) Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer en

interventionsstudie i skolår 1–3. Enskede: TPB.

Eriksson Bergström, S. (2013) Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och

begränsningar i förskolans fysiska miljö. Umeå: Umeå Universitet.

file:///C:/Users/hnord/Downloads/rum-pedagoger-och-barn.pdf (Hämtad: 2019-04- 05).

Eriksson Bergström, S. (2017) Rum, barn och pedagoger om möjligheter och

begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Johanneshov: MTM.

Faskunger, J. (2013) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (2019) De flesta skolelever rör sig för lite.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och

press/nyhetsarkiv/2019/januari/de-flesta-skolelever-ror-sig-for-lite/ (Hämtad 2019- 04-25).

40

Gibson, E J. (2003) The world is so full of a numbers of things: On specification and

perceptual learning. Ecological Psychology.

Gibson, J J. (1986) The ecological approach to visual perception. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.

Goldstein, B. (1981) The Ecology of J. J. Gibson's Perception. Pergamon Press Ltd. https://www.jstor.org/stable/pdf/1574269.pdf (Hämtad: 2019-04-05).

Gustafsson Kubista, M. (2017) Kraftig ökning av fetma bland barn i världen.

https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/kraftig-okning-av-fetma-bland- barn-i-varlden.cid1521791 (Hämtad: 2019-04-02).

Hammar, L & Johansson, I. (2013). Visst kan ALLA vara med!: i idrott, lek och spel. Örebro: Varsam.

Kihlström, S. (2007) Intervju som redskap. I: Dimenäs, J (red.) (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig

metodik. Stockholm: Liber AB. s.47–69.

Kihlström, S. (2007) Uppsatsen -examensarbete. I: Dimenäs, J (red.) (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig

metodik. Stockholm: Liber AB. s.226–246.

Kvale, S & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lund: Studentlitteratur AB.

Lpfö. (1998) Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Osnes, H, Skaug, H N & Kaarby, K M E. (2012) Kropp, rörelse och hälsa i

förskolan. Johanneshov: TPB.

Pagels, P. & Raustorp, A. (2013) Att studera förskolebarns fysiska aktivitet. Stockholm: Karolinska institutet. file:///C:/Users/hnord/Downloads/1023-2438-2- PB%20(1).pdf (Hämtad: 2019-01-05).

41

Psykologiguiden. (2019) Psykologilexikon. Natur och Kultur.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=ekologiskt%20perspe ktiv (Hämtad: 2019-05-06).

Reunamo, J et al. (2013) Children’s physical activity in day care and preschool. United Stades: Routleage Taylor & Francis group. https://www-tandfonline- com.www.bibproxy.du.se/doi/pdf/10.1080/09575146.2013.843507?needAccess=tr ue (Hämtad: 2019-04-09).

Roos, C. (2014) Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. I: Löfdahl, Annica., Hjalmarsson, Maria, & Franzén, Karin. (red.) (2014).

Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB. s.46–57.

Rydqvist, L-G & Winroth, J. (2003) Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Enskede: TPB.

Samuelsson, F. (2018) Rapport: Vart fjärde barn under ett år använder internet. Metro. https://www.metro.se/artikel/rapport-vart-fj%C3%A4rde-

sp%C3%A4dbarn-anv%C3%A4nder-internet (Hämtad: 2019-04-02).

Sigmundsson, H & Pedersen, A-V. (2004) Motorisk utveckling: nyare perspektiv på

barns motorik. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017) PM - Barn och personal i förskolan 2017. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-

statistik/2018/pm---barn-och-personal-i-forskolan-2017?id=3949 Hämtad: (2019- 06-07).

42

Vetenskapsrådet. (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

YFA. (2016) Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. http://www.yfa.se/wp-content/uploads/2017/06/Rekommendationerna-barn-

43

Bilaga 1. Informationsbrev