Förskolor med svag profil

Stjärnan och Månens förskolor kan nämnas som förskolor med svag profil (se figur 1). De två förskolor har väldigt olika förutsättningar. Förskolorna ligger i olika stadsdelar som är i kontrast till varandra när det gäller invånarnas bakgrund, etnicitet,

socioekonomisk och utbildningsbakgrund. Stjärnans förskola ligger i ett mångkulturellt område med barn från andra länder som inte har svenska som modersmål. Det finns bara två pedagoger i en avdelning av fem som är intresserad och arbetar Reggio Emilia- inspirerade.

Månens förskola består av två hus, Månen 1 och Månen 2. Förskolan ligger i ett villa område. De flesta av barnen är svensk eller har en förälder som pratar ett annat språk än svenska. Mona arbetar på Månen 1 och Mia arbetar på Månen 2. I hela förskolan är det bara Mia och Mona som är inspirerade av Reggio Emilia-filosofin och försöker arbeta utifrån denna filosofi. De brukar samarbeta med varandra och har gemensamma aktiviteter.

Stjärnans förskola och Månens förskola ligger i två olika stadsdelar som är i motsats till varandra när det gäller invånarnas bakgrund, etnicitet, socioekonomisk och

utbildningsbakgrund. Men ändå har haft ungefär samma hinder för att kunna förverkliga Reggio Emilias filosofi. När jag valde de två förskolor hade jag inte tänkt på att de skulle kunna hamna i samma grupp.

Susan tycker att det behövs personal som alla är intresserade av Reggio Emilia-filosofin för att kunna tillämpa denna filosofi i verksamheten. Hon tycker att det blir lättare om alla har samma förhållningssätt. Då är man inte ensam. Samt att eftersom det finns många barn som inte kan svenska språket på förskolan blir det svårt och tillämpa Reggio Emilia-filosofin helt och hållet. Det behövs föreläsningar som handlar om hur man arbetar Reggio Emilia-inspirerade med invandrar barn. Medan Mona och Mia arbetar med barn som är svensk talande och har ändå fått samma hinder som Susan för att förverkliga Reggio Emilia-filosofin. Mona säger att: Först och främst är det chefen

som inte brinner upp och har inte intresse för Reggio Emilia. Mia tycker att: Det finns inte hinder med själva filosofin men det finns så mycket annat på förskolan. Om alla är med blir man mer inspirerad.

Resultatet tyder på att det finns vissa förutsättningar som underlättar för att kunna arbeta Reggio Emilia-inspirerat. Först och främst är det viktigt att alla pedagoger är

engagerade och är intresserade av att samarbeta. Det som framkommer här kan jag tolka att det spelar ingen roll om man har invandrar barn eller svensk barn.

Det viktiga är att all personal ska ha samma förhållningssätt och vara inspirerade av Reggio Emilia-filosofin. Man måste ha viljan att arbeta på detta sätt. På Solens förskola finns det många invandrar barn men ändå arbetar de utifrån denna filosofi för att alla har samma förhållningssätt och är villiga att göra det. Som Malaguzzi menade när man väljer inriktning är alltid barnen och nutiden som är vägvisarna (Wallin, 1996, s.41).

En annan viktig sak är chefen på de två förskolor som inte visar intresse eller som Mona uttrycker chefen inte ”brinner upp” och har inte intresse för Reggio Emilia-filosofin. När jag jämför chefernas ointresse i förskolorna med svag profil med chefernas intresse i förskolorna med stark profil så tolkar jag detta att chefen har haft stor betydelse för att kunna arbeta med inspiration från Reggio Emilia i de förskolorna med stark profil.

5 Diskussion och kritisk reflektion

Studien har varit väldigt intressant och givande. Under hela processen som studien utvecklades från en tanke till ett examensarbete blev både jag och mina tankar också en del av processen.

Jag fick fördjupa mig i Reggio Emilia-filosofin genom att läsa mycket litteratur och besöka de Reggio Emilia-inspirerade verksamheter samt ta del av Reggio Emilia- inspirerade pedagogers upplevelser och erfarenheter. Jag fick möjlighet att komma ut i verkligheten och se vad som sker där. Allt detta fick mig att inse att en pedagog har en avgörande roll i verksamheten.

Jag har tänkt mycket på hur viktigt det är att först och främst vara medveten om sitt förhållningssätt, dvs. hur man ska förhålla sig till barnen, kollegorna och föräldrarna. Som pedagog är det viktigt att man är medveten om att pedagogiskt arbete är en föränderlig process där pedagogens roll har stor betydelse i processen. En pedagog ska alltid kunna reflektera över sin verksamhet och sitt arbetssätt med andra i arbetslaget.

Man ska vara öppen för nya idéer och synpunkter och tillsammans med arbetslaget skapa en pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i samhällets förändringar och barnens förutsättningar. En pedagog ska vara medveten om att varje barn har sina egna och unika egenskaper, förutsättningar och förmågor och att det alltid finns något man kan satsa på. Olikheter hos barnen, arbetslaget och även föräldrarna ska ses som något positivt, som en tillgång som kan bli en utgångspunkt för det pedagogiska arbetet.

Undersökningen genomfördes med både observationer och intervjuer men huvudfokus för analysen har varit intervjuerna. Jag observerade pedagogerna i verksamheten för att få bättre förståelse för det som pedagogerna talade om under intervjuerna genom att också delta i deras verksamhet. Men eftersom jag huvudsakligen ville undersöka pedagogernas uppfattningar och upplevelser så fokuserade jag mig på intervjuerna. Under observationerna har jag samlat omfattande material som jag skulle kunna arbeta vidare med i en ny undersökning.

Stensmo (2002, s.30) menar att de data som man samlar in för sin undersökning ska vara tillförlitliga och giltiga. Validitet betyder giltighet och innebär att det resultat som man har kommit fram till i studien är giltigt. Patel & Davidsson (2002 , s.106) menar att det i en kvalitativ undersökning kan förekomma stor variation i materialet. Därför är det viktigt att forskaren noga beskriver om hela forskningsprocessen så att läsaren får en bild av det som forskaren har gjort.

Utifrån detta anser jag mig ha beskrivit forskningsprocessen i denna studie noggrant och detaljerat. Dessutom försökte jag när jag analyserade materialet beskriva pedagogernas uppfattningar utan att låta resultatet påverkas av mina egna erfarenheter och

uppfattningar.

Med tanke på studiens syfte och frågeställningar har jag valt kvalitativa intervjuer som jag ansåg vara en relevant metod. En aspekt som kan ha påverkat resultatet är att alla pedagoger som medverkade i studien var personer som själva visade intresse och som jag alltså inte valde ut. Det kan finnas både fördelar och nackdelar med detta, vilket naturligtvis kan påverka studiens tillförlitlighet. En fördel kan vara att de var villiga att berätta mycket och dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser. En nackdel kan vara att resultatet kunde ha blivit annorlunda om jag hade fått möjlighet att själv välja intervjupersonerna.

En annan nackdel kan vara att intervjupersonerna kanske blivit påverkade av

bandspelarens närvaro. Vissa av pedagogerna verkade avslappnade men någon frågade mig om det bara var jag som skulle lyssna på bandet, trots att jag hade lämnat ett informationsbrev till henne innan intervjun. Detta kan också ha påverkat hennes uttalande som i sin tur kan ha påverkat resultatet.

En svaghet i denna studie är att jag inte informerade barnen före observationerna. Eftersom det var pedagogerna och deras verksamhet och inte direkt barnen som var i fokus för undersökningen tänkte jag inte på att jag skulle ha informerat barnen. Dessutom trodde jag att pedagogerna skulle presentera mig för barnen men det gjorde de inte. När några barn sedan kom fram till mig och frågade vem jag var, berättade jag vem jag var, men jag anser att jag var otydlig för barnen.

Detta arbete väckte många tankar och frågor. Susan, en av pedagogerna som medverkade i undersökningen, sa t ex att hon arbetar med tvåspråkiga barn och när barnen börjar på förskolan kan de inte prata svenska. Susan ville därför gå på

föreläsningar som handlar om Reggio Emilia-filosofin och tvåspråkiga barn. Frågan är hur man kan tillämpa Reggio Emilia-filosofin för tvåspråkiga barn. Detta kan vara intressant för vidare forskning.

En annan tanke är att förskolor har olika förutsättningar för att tillämpa Reggio Emilia- filosofin i sin verksamhet beroende på om de har en svag eller stark profil. I förskolorna med stark profil har man haft många möjligheter genom chefernas och personalens engagemang och intresse samt genom det gemensamma förhållningssättet till barnen och deras lärande. Personalen i dessa förskolor samarbetar, reflekterar och utvärderar verksamheten och på detta sätt utvecklar de både sin pedagogroll och förskolans verksamhet.

I förskolorna med svag profil har man haft många hinder när det gäller pedagogrollen och förhållningssättet. Personalen delar inte samma förhållningssätt och arbetar inte gemensamt utifrån Reggio Emilia-filosofin. Detta väckte många frågor. Hur kommer det sig att alla inte har samma syn på samma sätt som i förskolorna med stark profil? Har alla blivit rätt informerade om denna filosofi? Finns det pedagoger som inte vågar lämna den traditionella synen bakom sig och börja på nytt? Är chefens intresse också viktig? Eller kan det finnas andra orsaker?

Jag hade inte möjlighet i denna studie att tala med chefen eller de andra i

personalgruppen, dvs. jag har inte hört deras version. Jag tycker att detta kan vara en intressant fråga för fortsatt forskning.

Referenslista

Barsotti, Anna, (1998) D-Som Robin Hoods Pilbåge-Ett kommunikationsprojekt i Reg-

gio Emilia. Stockholm: HLS Förlag.

Bruner, Jerome S. (1975). The ontogenesis of speech acts. Journal of Child Language 2, 1-19, Apr 75.

Dahlberg, Gunilla (2002). Barnsyn, kunskapssyn och lärande: reflektioner kring barnet och pedagogen som medkonstruktörer av kunskap och kultur, Modern barndom, REI föreläsningsserie, s.7.Stockholm: Reggio Emilia Institutet.

Dahlberg, Gunilla & Åsen, Gunnar (1995). Den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia,

Modern barndom, Nr 2, 6-9.Stockholm: Reggio Emilia Institutet.

Gedin, Marika (2005). Den kompetenta pedagogen, Modern barndom, Nr 10, 11-14. Stockholm: Reggio Emilia Institutet.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2002). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i

Uppsala AB.

Jonstoij, Tove & Tolgraven, Åsa (2001) Hundra sätt att tänka, om Reggio Emilias

pedagogiska filosofi. Stockholm: UR.

Linden, Nora (1992) Stöd för barnsinlärning. Stockholm: Runa Förlag AB.

Lärarförbundet (2004) Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Malaguzzi, Loris (1998). Demokrati och delaktighet, Modern barndom, Nr 5, 12-15. Stockholm: Reggio Emilia Institutet.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2002) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Reggio Emilia Institutet Stockholm, (09.11.2007).

www.reggioemilia.se

Rinaldi, Carlina (2006) In Dialogue with Reggie Emilia, Listening, researching and

Stensmo, Christer (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Sundquist, Gun & Thestrup, Bodil (2004) Reggio Emilia inspiration i förskolan. Examensarbete. Högskolan Kristianstad.

Svedberg, Lars, Zaar, Monica (1998) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.

Trost, Jan (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: studentlitteratur.

Turner, Terri, Krechevsky, Mara (2002). Who are the teachers? Who are the learners?

Educational Leadership, v60 n7 p40-42 Apr 2002

Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b2e260ae28000260/HS_15.pdf

Wallin, Karin (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm: Liber Utbildning.

Wood, David, Bruner, Jerome S., Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and PsychiatryVol. 17 Issue 2, 89-100, April 1976.

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi, (2004). Lyssnandet pedagogik - etik och demo-

Bilaga 1

Intervjuguide (Frågeområdet och tänkbara följdfrågor)

1. _{Pedagogens bakgrund}

2. Hur kom du i kontakt med RE filosofin? - När kom du i kontakt med RE filosofin? - Vad tänkte du då?

3. När du tänker tillbaka vad var det som var mest tilltalande, mest intressant? - Var det något som du inte gillade?

4. Hur tänker du om RE filosofin idag? Hur skulle du vilja beskriva det? 5. Hur RE påverkat ditt arbetssätt?

- Har din pedagogroll förändrats? Hur? - Tänker du annorlunda?

- Gör du annorlunda?

6. Vilka möjligheter finns för dig i ditt verksamhet att tillämpa denna filosofin? - Ledning, organisation, Arbetskamrater, barn, barngrupper, föräldrar. 7. _{Vilka hinder finns för dig i ditt verksamhet att tillämpa denna filosofin?} - _{Ledning, organisation, Arbetskamrater, barn, barngrupper, föräldrar.} 8. _{Hur tolkar du RE filosofin i förhållande till läroplanen för förskola?} 9. _{Något annat du vill lägga till?}

Bilaga 2

Informationsbrev till föräldrar

Jag är student på lärarutbildningen i Malmö och studerar till förskollärare. Jag skriver mitt examensarbete i syftet att undersöka pedagogens uppfattning av sin roll utifrån Reggio Emilias filosofin. Jag ska under dagen besöka förskolan för intervjuer och observationer av pedagoger.

Mitt fokus är pedagogerna men jag vill observera dem i arbetet och kommer då att möta barnen. Barnen kommer dock inte att bli synliga eller diskuteras i uppsatsen.

Jag vill rikta ett stort tack för att ni hjälper mig för att kunna genomföra mitt arbete.

Om ni har frågor eller vill diskutera något med mig är ni välkomna att kontakta mig.

Med vänliga hälsningar Shadi M. Heydari Tel: XXX-XXXXXX

Informationsbrev till personalen

Jag är student på lärarutbildningen i Malmö och studerar till förskollärare. I mitt examensarbete ber jag att få genomföra intervjuer och observera dig i ditt arbete under en dag. Detta för att belysa pedagogens uppfattning av sin roll Reggio Emilia

inspirerade förskolor.

Jag vill tacka dig för att du tar dig tid för intervjun. Jag ber om din tillåtelse att använda diktafon under intervjun. Varken ditt namn eller vilken förskola du arbetar på kommer att nämnas i mitt arbete.

Med vänliga hälsningar Shadi M. Heydari

Välkommen och kontakta mig om du undrar över något. Tel: XXX-XXXXXXX