Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Pedagogrollen i förskolan utifrån
inspiration från Reggio Emilia
The teachers role in pre-school on the basis of inspiration
from Reggio Emilia
Shademan Morid Heydari
Lärarexamen 210hp
Barn och Ungdomsvetenskap 2007-01-17
Examinator:
Ingegerd Tallberg Broman Handledare: Siv Benn
Abstract
Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi?
De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ”scaffoldning” eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget.
Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger. Dessutom har ett samtal med en femte pedagog som arbetar med inspiration från Reggio Emilia i en av de utvalda förskolorna använts som empirisk data.
Materialet analyserades och följande kategorier formulerades: ”Intresse för Reggio Emilia”, ”Det kompetenta barnet”, ” Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier”, ”Miljö, den tredje pedagogen”, ”Dokumentation”, ”Att forska fram till svaret”, ”Möjligheter” samt ”Lpfö98”. Lpfö98 diskuteras också i samband med syfte och frågeställningar.
Resultatet i studien visar också att de förskolor som deltagit i undersökningen kan delas in i två grupper:
- Förskolor med stark profil där alla pedagoger arbetar Reggio Emilia-inspirerade med en gemensam värdegrund.
- Förskolor med svag profil där det bara finns två pedagoger som försöker tillämpa Reggio Emilia-filosofin i sina verksamheter.
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Siv Benn. Hon har varit ett oerhört stöd under hela arbetet.
Jag vill tacka alla som tog sig tid och medverkade i studien; utan deras hjälp och medverkan skulle jag inte kunnat genomföra arbetet.
Jag vill tacka min familj, min man och mina barn för att de stöttade mig, inte bara under detta arbete utan under hela utbildningen.
Jag vill också tacka mina vänner, speciellt min bästa vän, Maryam, för allt stöd och all uppmuntran som jag fick under arbetets gång.
Shadi M. Heydari ”december 2007”
Innehållsförteckning
1. Inledning... 9
1.1 Introduktion ... 9
1.2 Syfte och frågeställningar... 11
2 Teoretiska utgångspunkter... 12
2.1 Historik- Reggio Emilia ... 12
2.1.1 Loris Malaguzzi (1921-1994)... 12
2.2 Några aspekter av Reggio Emilia-filosofin ... 13
2.2.1 Synen på barnet ... 14
2.2.2 Kunskapssyn... 14
2.2.3 Ett barn har hundra språk ... 14
2.2.4 Arbetssätt... 15
2.2.5 Miljö, den tredje pedagogen ... 15
2.2.6 Pedagogisk dokumentation... 16
2.3 Reggio Emilia och pedagogens roll... 17
2.3.1 De tre rättigheterna och pedagogens roll... 17
2.3.2 Förmedlare av värderingar... 18
2.3.3 Barnsyn och pedagogens roll... 19
2.3.4 Den forskande pedagogen ... 19
2.3.5 Den kompetenta pedagogen ... 20
2.3.6 Pedagogrollen och förskolans miljö ... 20
2.3.7 Pedagogisk dokumentation... 21
2.4 ”Scaffold – stötta” ... 21
2.5 Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) i sammandrag ... 23
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie... 25
3.1 Fenomenologisk ansats... 25
3.2 Metod... 25
3.2.1 Metodval och metoddiskussion ... 26
3.2.2 Kvalitativa intervjuer... 27 3.2.3 Observationer ... 27 3.3 Urval ... 27 3.3.1 Solens förskola ... 29 3.3.2 Månens förskola ... 29 3.3.3 Stjärnans förskola ... 30 3.3.4 Regnbågens förskola... 30 3.4 Genomförande ... 31 3.4.1 Intervjuer ... 32 3.4.2 Observationer ... 33 3.5 Forskningsetiska övervägande... 34 3.6 Analysbeskrivning... 35 4 Analys... 37
4.1 Pedagogernas uppfattning av sin roll ... 37
4.1.1 Intresse för Reggio Emilia... 37
4.1.2 Det kompetenta barnet... 38
4.1.3 Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier... 39
4.1.4 Miljö, den tredje pedagogen ... 41
4.1.5 Dokumentation ... 42
4.1.6 Att forska fram till svaret ... 44
4.1.8 Lpfö98 ... 46
4.2 Pedagogrollen i Reggio Emilia i förhållande till lpfö98 ... 47
4.3 Reggio Emilia-inspirerade förskolor ... 49
4.3.1 Förskolor med stark profil ... 51
4.3.2 Förskolor med svag profil... 52
5 Diskussion och kritisk reflektion... 54
Referenslista ... 57 Bilaga 1
1. Inledning
1.1 Introduktion
En pedagogisk filosofi som har väckt stort intresse på senare tid i Sverige är de tankar och arbetssätt som vuxit fram i staden Reggio Emilia i norra Italien. Mitt intresse för Reggio Emilia växte fram när jag kom i kontakt med ”ett forskande arbetssätt” under min lärarutbildning vid Malmö högskola. Jag märkte att det fanns många pedagoger som hade börjat intressera sig för Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Med detta arbete vill jag fördjupa mig i Reggio Emilia-filosofin samt undersöka pedagogers uppfattning av sin roll på olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Undersökningen har
genomförts vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne.
Reggio Emilia är en stad i norra Italien. Där, efter andra världskriget, utvecklades en pedagogisk filosofi som bygger på demokrati och delaktighet med en syn på barnen som kompetenta och rika kunskapssökare från början. Barnen har rätt till att bli respekterade, vara självständiga och vara delaktiga i sin vardag. Verksamheten utgår från barnens intressen och förutsättningar.
Under min verksamhetsförlagda tid har jag praktiserat på olika platser och där mötte jag olika rutiner, arbetssätt och olika syn på barn. Jag fick erfarenheter av det traditionella arbetssättet, där pedagoger bestämmer och barnen inte får vara delaktiga i sin vardag. Ett exempel är en förskola där femåringarna blir serverade vid matbordet och ett annat är en förskola där tvååringar klarar att servera maten själva, be någon skicka bröd och tackar för maten. Genom att jämföra de olika förskolorna får jag uppfattningen att pedagogernas bemötande av barn är beroende av deras syn och förhållningssätt till dem. Frågan är hur man ser på barn. Med vilket perspektiv bemöter man barnen och vilken syn på barn är förutsättningen för verksamheten?
I förskolans läroplan (Lärarförbundet, 2004, s.26) står det att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god och trygg pedagogisk verksamhet, där omsorg, lärande och fostran bildar en helhet. Detta ingår i förskolans uppdrag och här är pedagogernas roll avgörande. Det är i deras bemötande av barnen och deras utformning av verksamheten som barnen får uppfattningar om sig själv och
sin omvärld. Det var därför jag valde att undersöka om inspirationen från Reggio Emilia kan bidra till förståelse av och ökad utveckling av pedagogrollen i förskolor.
Jag hoppas att denna studie ska kunna tillföra ny kunskap genom att ge pedagogerna nya synvinklar när det gäller pedagogers syn på sin roll, barn, kunskap, arbetssätt, kollegor och hela sin verksamhet. Pedagogiskt arbete är en process där man hela tiden behöver tillägna sig nya kunskaper.
När jag började min undersökning insåg jag att det finns många förskolor i Sverige som sägs arbeta utifrån Reggio Emilia-filosofin. Det är lätt att hamna på listan som en Reggio inspirerad förskola. Man kan välja ett område inom Reggio Emilia-pedagogiken och inspireras att arbeta på detta sätt. Det är ett fritt och öppet arbetssätt och vem som helst kan kalla sig Reggio Emilia-inspirerad. Å andra sidan finns det också förskolor som har samma förhållningssätt som Reggio Emilia men ändå inte benämner sig som en sådan.
Jag började undersökningen genom att leta efter tidigare forskning på nätet. Jag hittade en uppsats som är skriven vid högskolan i Kristianstad år 2004 (Sundquist & Thestrup, 2004). Författarna till denna uppsats hade som syfte att undersöka pedagogers
uppfattningar om ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt. Genom intervjuer med fyra pedagoger ville de se vilken betydelse denna inspiration har haft för utvecklingen i deras verksamhet. Till skillnad från denna studie handlar min undersökning om pedagogernas uppfattning om sin roll i Reggio Emilia-inspirerade förskolor. När jag läste uppsatsen insåg jag att författarna har använt en intressant metod för dataanalys. Jag har bestämt mig att använda deras analysmetod som inspiration för min
undersökning.
Studien är en kvalitativ forskning (Trost, 1997,s.15-18) och genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som säger sig arbeta med inspiration från Reggio Emilia-filosofin. Under observationerna träffade jag även en femte pedagog på en av förskolorna som är inspirerad av Reggio Emilia-filosofin. Vi hade ett kort samtal där hon talade om sina tankar om Reggio Emilia-filosofin. Hennes uttalande ingår också i materialet och har nyttjats vid analysen.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta arbete var att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. Jag ville se vad de uppfattar som viktigt och vilka möjligheter och hinder de anser kan förekomma i arbetet. Samtidigt ville jag ta reda på hur dessa pedagoger tolkar sin roll i förhållande till läroplanen för förskolan (Lpfö98) utifrån Reggio Emilia-inspirationen.
De frågeställningar som behandlas i denna studie är:
• Hur uppfattar Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin pedagogroll i arbetet med barnen?
• Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma när det gäller att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i arbetet?
2 Teoretiska utgångspunkter
I följande kapitel introduceras de teoretiska grundvalar som jag har funnit vara belysande för denna studie. De teorier som jag har funnit användbara för studien är Reggio Emilias filosofi med betoning på pedagogens roll samt begreppet stötta av Bruner med anknytning till Vygotskijs proximala utvecklingszon och pedagogens roll i dessa sammanhang. Jag presenterar också pedagogens roll utifrån läroplanen för
förskolan (Lpfö98) som ligger till grund för den pedagogiska verksamheten i förskolan.
2.1 Historik- Reggio Emilia
Reggio Emilia är en stad som ligger i landskapet Emilia i norra Italien. Andra
världskrigets slut, 1945, var slutet även på den fascistiska perioden och inbördeskriget i Italien. Då strävade invånarna efter att bygga en bättre värld. Invånarna var överens om att det viktigaste för demokratin och framtiden var att bygga daghem för barnen. Barnen är de viktigaste för att de ska bygga framtidens samhälle. Målet var att ge barnen
kunskap och styrka för att kunna stå för sina ideal och undgå det som invånarna själva upplevt under kriget och under fascismens tid. Då satte invånarna igång att arbeta frivilligt på lördagar och söndagar för att bygga ett daghem för barnen. Det tog åtta månader innan daghemmet blev klart. Men det var inte bara miljön som byggdes upp utan även ett nytänkande som utvecklades bland invånaren när det gällde synen på barnen. Dessa sågs som subjekt och viktiga. Man ville låta dem själva börja tänka. På detta sätt ville invånarna lägga grunden för ett demokratiskt samhälle. Det var här som den Reggio Emilia-pedagogiska filosofin började och som sen dess har haft stor inverkan på flera länder runt i världen (Wallin, 1996, s.11,12).
2.1.1 Loris Malaguzzi (1921-1994)
Den stora inspiratören för det nya tänkandet var professor Loris Malaguzzi (1921-1994). Han var folkskollärare och en av Italiens första psykologer. Han blev tagen av
människornas beteende och nya tankesätt när han kom till daghemmet. Då insåg han att ingenting är omöjligt (Wallin, 1996, s.12,12). Under andra världskriget hade han lärt sig att ”lydiga människor är farliga” (Svedberg & Zaar, 1998, s.187) och denna erfarenhet blev grunden för en pedagogik som byggde på demokratiska grunder och som medförde en syn på barnet som ”det kompetenta barnet”, dvs. ett barn som kan tänka och handla
själv.Reggio Emilia-filosofin präglas av en djup respekt för barnets rättigheter och förmågor. Malaguzzi utvecklade en filosofi som bygger på reflektion, dialog och lärandesamtal, utforskande arbetssätt och delaktighet.
År 1962 öppnades det första kommunala daghemmet i Reggio Emilia och efter en kort tid övertog kommunen de föräldrakooperativa förskolor som byggdes upp efter kriget. Malaguzzi blev kommunal barnomsorgschef. Han fick uppdraget att bedriva och vidareutveckla den kommunala barnomsorgsverksamheten, ett arbete som pågick fram till hans död och som fortfarande pågår i både Italien och även i många andra länder i världen.
2.2 Några aspekter av Reggio Emilia-filosofin
Jag har valt några aspekter av Reggio Emilia-filosofin som jag ser som framträdande och som viktiga för undersökningen. Dessa ska presenteras i detta avsnitt.
Reggio Emilia är ingen metod utan en förhållningssätt, en filosofi som är förankrad i en djupt humanistisk människosyn. Denna lägger tonvikten på människans möjligheter, en respekt för barnet samt en stark tilltro till att alla barn föds kompetenta och begåvade, med en medfödd drivkraft att utforska världen.Pedagogen har en tro att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förvandla världen i en mer demokratisk riktning. Det är en pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas med barnens förutsättningar som utgångsläge och i takt med det moderna samhällets snabba förändringar (Reggio Emilia Institut, 09.11.2007).
Reggio Emilia är inte en pedagogisk metod efter en färdig mall som kan kopieras. Man kan i stället inspireras av grundsynen och filosofin för att utveckla den i sitt eget
sammanhang, med utgångspunkt i sina egna förutsättningar. Malaguzzi ville inte lämna något skrivet material efter sig därför att han ansåg att pedagogik är föränderliga processer i olika föränderliga samhällen. Han menade att när man väljer inriktning är det alltid barnen och nutiden som är vägvisarna (Wallin, 1996, s.41).
2.2.1 Synen på barnet
I Reggio Emilia talar man om ”det rika barnet”. Det är en bild av ett vaket barn som föds med inneboende drivkrafter, är aktivt, resursrikt och kompetent från början. Ett barn som vill växa, lära sig och utvecklas hela tiden. Barn är intelligenta och rika på möjligheter. Ett barn vill kommunicera med omvärlden och skapa sin egen kunskap i samspel med vuxna och andra barn i sin omgivning. Att se barnet som kompetent med lust och vilja att utforska och lära sig nya saker innebär en syn som bygger på en djup respekt för barnet. Ett barn som utvecklas som människa i samspel med sin omgivning (Dahlberg, 2002, s.7- Jonstoij & Tolgraven, 2001, s.25).
2.2.2 Kunskapssyn
Grundtankarna om demokrati och delaktighet samt synen på barnen som medborgare, leder till att man ser på kunskap ur ett aktivt kommunikativt perspektiv. Man ser barnet som en individ med kommunikationsförmåga från början och kommunikationen är väsentlig i barnets lärande. Barn ses som aktiva individer som hela tiden söker efter kunskap och vill växa och utvecklas. De ska få möjligheter till att kunna utveckla sitt tänkande och arbeta utifrån sina intressen. Man ska låta barnen komma med teorier och sedan prövar dem. På detta sätt får de uppleva nya saker och skapar sin egen kunskap (Barsotti, 1998, s.24).
Inom Reggio Emilia menar man att kunskap är socialt konstruerad och lärande ses som en medkonstruerande process där barnet tillsammans med vuxna och andra barn skapar sin kunskap och sin kultur och får förståelse för sin omvärld (Dahlberg, 2002, s.7). I ett socialkonstruktivistiskt synsätt på kunskap och lärande är kunskap en process som kräver ett aktivt samspel med omvärlden. Det betyder att vi ingår i sammanhang med andra och vi lever i en interaktion mellan barn och vuxna, barn och barn och även liv och skapande (a.a.).
2.2.3 Ett barn har hundra språk
I Reggio Emilia talar man om ”ett barn har hundra språk”. Med det menade Malaguzzi att vi föds med många möjligheter och förmågor som alla är beroende av varandra. Barn ska stimuleras att handla på egen hand och tillsammans med andra. På detta sätt blir de delaktiga i sitt eget kunskapande och sina läroprocesser. Det är viktigt att ge barnen
möjlighet till ett utforskande och problemlösande arbete så att de ska kunna utveckla sitt eget tänkande. Man ska vara öppen och lyssna till barnens tankar och teorier och ge dem möjligheter att pröva sina hypoteser (Svedberg & Zaar, 1998, s.191-194).
De hundra språken är ett uttryck för de många uttryckssätt som ett barn besitter för att kunna förstå och tolka sig själv och sin omgivning. För att stimulera barnens många språk ska verksamheten bjuda på en mångfald av bilder, berättelser, skulpturer, konstruktioner osv. Det här blir ett sätt för barnen att kommunicera med sin omvärld (Jonstoij & Tolgraven, 2001, s.25-26).
2.2.4 Arbetssätt
Projekt och temaarbete används i Reggio Emilia. Man väljer ett ämne som har
anknytning till barnens vardag, ett ämne som de är fascinerade av. Ett temaarbete kan pågå under en längre tid eller kortare tid. Man försöker hela tiden att gå på djupet. Utmaningen med detta arbetssätt är att pedagogen tillsammans med barnen ska utforska och skaffa sig nya erfarenheter och kunskaper. En grund för både vuxna och barn under temats gång är att kunna göra egna val, argumentera för sina val och lära sig att gå från en sak till en annan, dvs. avsluta något och börja på något annat. Under arbetet ska barnen använda olika sinnen, dvs. sina olika hundra språk, i bild, tal och skrift, rörelse, musik, matematik osv. Barnen ska pröva sina hypoteser om olika saker, så att de får en tilltro till sin egen förmåga att välja, skapa och lära (Dahlberg & Åsen, 1995, s.8).
2.2.5 Miljö, den tredje pedagogen
I Reggio Emilia-förskolor betonar man vikten av förskolans miljö, som den tredje pedagogen. Man vill skapa en miljö som väcker barnens fantasi och nyfikenhet. Miljön som den tredje pedagogen ger barn möjligheter till inlärning och utveckling. Genom att skapa en inspirerande miljö ger man barnen möjlighet till ett aktivt utforskande,
skapande och lärande (Svedberg & Zaar, 1998, s.197).Man vill skapa en pedagogisk miljö anpassad efter barns behov. Därför är det viktigt att miljön ska vara föränderlig.
I Reggio Emilia-förskolor finns även en ”ateljé” där en bildpedagog eller en ”atelierista” arbetar med barnen. Atelieristan tar hand om det skapande som är ett av barnens hundra språk. Barnen arbetar med bilder och blir duktiga på att undersöka, observera och kunna kommunicera med bilder. I skapandet får barnen bearbeta sina erfarenheter och få
inblick i sitt kunskapsskapande. Barns skapande hjälper vuxna att förstå barnens utveckling och tänkande. Skapandet är en del i kunskapsprocessen (Barsotti, 1998, s.24).
2.2.6 Pedagogisk dokumentation
I Reggio Emilia är pedagogisk dokumentation ett viktigt redskap och till stor hjälp för att synliggöra både barnens och pedagogens arbete. Dokumentation utgör en viktig del av pedagogernas arbete. Genom dokumentation synliggör man barnens lärande. Man ger barnen möjlighet att se och reflektera över sitt eget lärande. Dokumentation används också för att föräldrarna får insikt och blir delaktiga i barnens vardag. Man
dokumenterar även för att utveckla sig själv som pedagog.
Wallin (1996, s.126) menar att genom dokumentation får man dela med sig av sina erfarenheter till sina kollegor så att alla ska kunna vara delaktiga och medverka i diskussionerna och utvecklingsarbetet. Genom att dokumentera de pedagogiska arbetena av barnens vardagsarbete blir man medveten om konsekvenserna av sitt handlande och får underlag för att kunna förändra och utveckla det vardagliga arbetet. På detta sätt blir dokumentationen en läroprocess som kan vara en betydelsefull grund för utvärdering och fortbildning.
Turner och Krechevsky (2002, s.2)menar att i Reggio Emilia är dokumentation viktigt för att förstå barnens lärandeprocesser både för barnen och för pedagogen. Man har kommit fram till att den tidiga barndomen är början av ett formellt lärande i grupp för många barn. Denna tid är perfekt för att barnen ska förstå hur man kan lära sig i samspel med andra i omgivningen och därför är dokumentation till stor hjälp. Man har utvecklat några av dokumentationens funktioner på följande sätt:
• En ledande fråga. Att ställa en välformulerad fråga med fokus på hur barn skapar sin kunskap kan fungera som vägvisare till en dokumentationsprocess och anknyta det till barnens inlärning.
• Ord och bilder. Genom att använda olika former av dokumentation med olika media, fördjupas förståelsen av barnens erfarenheter och upplevelser. Bilder är speciell effektiva för att fånga den emotionella eller sociala dimensionen, och barnens reflektioner och vuxnas analys innebär nya ställningstaganden.
• Mångfaldigt perspektiv. Samarbete med kollegor förstärker analysprocessen, tolkning och utvärdering av dokumentation och reducerar subjektiviteten av en enskild persons analys och tolkning.
• Allmän delaktighet. Att ta del av dokumentationen överför lärandet från individen till allmänheten och låter barn och vuxna reflektera över den, utvärdera och skapa förkunskaper med utgångspunkt i sitt arbete och idéer.
• En levnadsbeskrivning. Analys och tolkning blir inte bara tillbakablickande utan underlättar planering för framtiden. Det hjälper pedagoger att hålla sig nära barnens lärande.
I denna studie (a.a.) har man sett hur pedagogerna, i ett Reggio Emilia-daghem i Italien, ställer barnen inför ett problem och med ledande frågor försöker hjälpa barnen att kunna diskutera sina teorier. Allt detta är grunden för en pedagogisk dokumentation som sker med hjälp av olika redskap som t ex digitalbilder, video, barnens teckningar eller ord och m.m. Samt hur dokumentationen används och hjälper pedagogerna för det fortsatta arbetet.
2.3 Reggio Emilia och pedagogens roll
Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar ska i detta avsnitt presenteras pedagogens roll i en Reggio Emilia-inspirerad verksamhet utifrån den teoretiska bakgrunden som presenterades i föregående avsnitt.
2.3.1 De tre rättigheterna och pedagogens roll
Ett testamente som Malaguzzi (1998, s.12) lämnade efter sig är barnens, föräldrarnas och pedagogernas rättigheter. De rättigheterna är viktiga och varje pedagog ska fundera och utgå från dem i sitt arbete.
Han ansåg att ett barn har rätt att vara subjekt och vara delaktigt i sitt eget liv. Alla barn föds rika med enorma förmågor och möjligheter att aktivt utveckla sig i relation med andra i omgivningen. Det är vuxnas uppgift att utifrån sina kunskaper och erfarenheter hjälpa och stödja barnens utveckling. En annan viktig uppgift för pedagoger är att styra verksamheten utifrån barnens behov och intresse.
Pedagogers rättigheter innebär att alla pedagoger har rätt till att vara delaktiga av utformandet av verksamheten. Detta sker bäst genom många diskussioner i arbetslag. Man ska ta till vara allas kunskaper och förmågor. Man ska hela tiden reflektera, ifrågasätta och utvärdera allas arbeten. Det är på detta sätt som man kan utveckla sin verksamhet.
Föräldrarnas rättigheter innebär att de har rätt att vara delaktiga i barnens vardag och barnens utveckling.
2.3.2 Förmedlare av värderingar
Carlina Rinaldi (2006, kapitel 12) beskriver pedagogens roll och menar att personlighet och professionell utveckling liksom undervisning inte ska ses som en oföränderlig kvalité som man åstadkommer en gång för alla utan snarare som en process, en pågående väg som man följer från födseln igenom hela livet.
Personlighet, professionell utveckling och undervisning är något vi konstruerar och skapar i samspel med andra som i högre grad beror på de värderingarna vi väljer att dela med varandra. Hon anser att undervisa betyder att utveckla de verkliga värderingarna hos varje individ, dvs. att göra deras värderingar synliga så att de blir medvetna om dem. Hon menar att värderingar definierar kulturen och varje samhälle delar sina egna värderingar. Det är vi människor som väljer våra värderingar, bekräftar dem och håller dem vid liv.
Men det är alltså samhället och dess allmänna platser som bildar värderingar, framhäver och överför dem. Hon påpekar att förskolan och skolan är en av de platser där
värderingar diskuteras, skapas och överförs. Detta är ett stort ansvar som
förskolan/skolan har, anser hon. Pedagogerna måste vara medvetna om det viktiga uppdraget och känna ett djupt ansvar för detta. Subjektivitet, konstruktion av de individuella subjekten, är en av de viktigaste värderingarna som man måste ta hänsyn till. I alla metodikvalen i Reggio Emilia försöker pedagogerna se varje barn och vuxen som subjekt som ska växa fram och utvecklas i samspelet med varandra.
2.3.3 Barnsyn och pedagogens roll
Malaguzzi (Svedberg & Zaar, 1998, s.190) talade om det rika barnet, med både förmåga och resurser i sig självt. Det betyder ett kompetent och rikt barn som med en drivkraft vill utforska världen, skapa sin egen kunskap, lära sig nya saker och växa, ett barn med hundra språk. Carlina Rinaldi (Wallin, 1996, s.105) betonar att med det rika barnet menar man inte att barnet har all kunskap, kan allt från början och allt skapas av sig själv utan med ett rikt barn menar man i Reggio Emilia ett barn med inneboende kraft och vilja att växa.
Det här barnet behöver en vuxen att bygga upp världen tillsammans med. Det behövs en vuxen som ser det och kan lyssna till barnet, är närvarande och föra dialog med för att uppmuntra och handleda barnen i sina kunskapsskapanden. I Reggio Emilia ser man på barnet med de hundra språken som ett barn som kan uttrycka sig på hundra olika sätt och ett demokratiskt arbetssätt innebär att man ska lyssna till de hundra språken. Att se barnet som subjekt, rikt och kompetent, kräver pedagoger som har förståelse för barnet som aktiva individer med lust och drivkraft att lära och växa redan från början. Det här barnet behöver vuxna som ser det, lyssnar på det och utmanar det att komma vidare i sitt tänkande. Att se barnet som rikt är att se barnet som vill tänka, handla och älskar
utmaningar och att lösa problem på egen hand. Det finns en glädje i att få övervinna svårigheter (Wallin, 1996, s.105).
2.3.4 Den forskande pedagogen
Inom Reggio Emilia talar man om ”det forskande barnet” och ”den forskande
pedagogen”(Dahlberg & Åsen, 1995, s.8). Med detta menar man att de vuxna också ska ge sig i väg och tillsammans med barnen utforska omvärlden. Pedagogerna ska förhålla sig forskande i den pedagogiska situationen, vara öppna för att lära om barnen, om sig själva, och om de företeelser man studerar tillsammans med barnen. Malaguzzi menade att det utforskande är den naturliga situationen för vår hjärna. Han talade om att
pedagogiskt arbete handlar om att ”pedagogen tillsammans med barnet går in i ett rum och tar det i besittning”(a.a. s.8).
Under temaarbete ska pedagogen bevara barnens nyfikenhet genom att låta sig inspireras av deras frågor och hålla dem vid liv. Det är viktigt att kunna förstå hur
barnen söker svar på sina frågor, kunna lyssna, lär sig frågandets konst samt inte ge barnen svaren när de ställer frågor. Med ett utforskande arbetssätt ska man pröva sig fram till svaren. Pedagogen skall handleda och hjälpa barnen så att de själva kommer fram till svaren (a.a. s.8).
2.3.5 Den kompetenta pedagogen
Ett uttryck som man brukar använda i Reggio Emilia är det kompetenta barnet. Man har försökt att ge en bild av att barnen är kompetenta och rika från början. På senare år har man börjat fundera på att ”det kompetenta barnet” behöver ”den kompetenta
pedagogen”(Gedin, 2005, s.5). För att varje barn ska kunna utveckla sina kompetenser behövs pedagoger som kan se det, lyssna till barnet, stimulera barnet till utforskande genom att skapa olika pedagogiska miljöer så att barnets potentiella kompetenser lyfts fram.
Rinaldi (a.a.) menar att pedagogen ska lyssna till barnens idéer och olika strategier för att förstå barnens olikheter i tänkandet och agerandet och på detta sätt kunna skapa en miljö som passar till barnens egna sätt att kunna närma sig sin omgivning. Genom observation och dokumentation som verktyg kan man utveckla sin pedagogroll. Pedagogens roll skiljer sig i detta arbetssätt mycket från den traditionella rollen. Detta betyder att den traditionella rollen för en pedagog som någon som lär ut har nu
förändrats till en pedagog som ger stöd för barns eget lärande.
2.3.6 Pedagogrollen och förskolans miljö
I Reggio Emilia brukar man tala om miljön som den tredje pedagogen, utöver
pedagoger och barn i varje barngrupp. Det gäller att skapa förutsättningar för lärande genom att skapa meningsfulla sammanhang och en miljö och en organisation som kan hjälpa barnens och pedagogernas utforskande, lärande och delaktighet. Att skapa en stimulerande miljö för inlärning som är både rolig och uppmuntrande. Att hjälpa barnen så att de blir självständiga, utveckla egna metoder när de vill lära sig något och blir kreativa personer är viktiga uppdrag för pedagoger (Svedberg & Zaar, 1998, s.197).
Det material som vi väljer och erbjuder barnen har en avgörande roll. Materialet kan göra möjligt och även utesluta att pröva, skapa och göra nya upptäckter för barnen. Vea
Vecchi, som är atelierista på ett Reggio Emilia-daghem i Italien, menar att det är viktigt att pedagogen noggranttänker över vilka material hon erbjuder barnen. Vecchi menar att vi inte kan tala om en kompetent pedagog utan att tala om ett kompetent material, en kompetent miljö och en kompetent organisation (Gedin, 2005, s.12).
2.3.7 Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation är en viktig del av pedagogernas arbete inom Reggio Emilia. Dokumentationen synliggör arbetet och lärandeprocesser för både barn, pedagoger, föräldrar och allmänheten (Svedberg & Zaar, 1998, s.200). Genom dokumentation får pedagogerna möjlighet att se det barnen gör och följa barnens tankar och utveckling. Att pedagogerna ska vara observerande hela tiden och dokumentera barnens arbete och sina arbetsmetoder är en viktig uppgift för pedagoger för att kunna hjälpa barnen vidare och synliggöra både barnens och pedagogens arbete.
Wallin (1996, s.122) menar att dokumentationen ger konkreta bilder av den process som både barnen och pedagoger har varit delar av. Hon menar vidare att dokumentationen är ett underlag för reflektioner av verksamheten. Wallin (a.a.) anser att dokumentationen inte bara ger svar utan ytterligare frågor som hjälper pedagoger att se olika perspektiv både hos barnen och hos sig själva. Dokumentationen hjälper pedagoger att kunna reflektera över sin verksamhet och utveckla sig själva. Enligt Dahlberg & Åsen (1995, s.8) krävs det för att pedagogiken ska kunna utvecklas och förnyas ständig bearbetning och reflektion av pedagoger. Till dokumentationen behövs vissa hjälpmedel som kamera, bandspelare, video, papper och penna och även barnens alster. Wallin (1996, s.121) menar att för att dokumentera behövs ingen speciell metod. Man ska bara hitta en metod som passar en själv som gör att man kan förmedla sina bilder av utveckling till de andra. Det betyder att dokumentationen kan göras på olika sätt av olika pedagoger. Men syftet med dokumentationen är samma överallt.
2.4 ”Scaffold – stötta”
Ett begrepp som kan diskuteras i relation till pedagogrollen är stötta – begreppet som kommer från engelskan ”scaffold”(Linden, 1992, s.55). ”Scaffold” betyder
”byggnadsställning” i svenska ordböcker. Detta kan tolkas som att bygga en ställning, ett stöd för att barnen ska kunna utvecklas och lära sig nya saker.
Bruner (Wood & Bruner & Ross, 1976, s.89-100, Bruner, 1975, s.1-19)menar att ”scaffolding” innebär en process som möjliggör att ett barn kan lösa ett problem, ett stöd där barnen kan växa och utvecklas inom. Enligt Bruner (Linden, 1992, s.56 ) utvecklas begreppet direkt i samband med Vygotskijs teori. Vygotskij (Hwang, 2002, s.50,200) talade om den proximala utvecklingszonen, den utvecklingsnivå som ligger steget före men inte alltför långt från barnets nuvarande punkt i utvecklingen. Det handlar om området mellan vad barnet klarar på egen hand och vad barnet kan klara av med hjälp av en vuxen.
Pedagogens roll är att möta barnen i den proximala utvecklingszonen och hjälpa
individen mot nästa utvecklingsnivå genom att ge dem olika utmaningar. Pedagogen ska ge barnet uppgifter som initialtär över barnets förmåga och utmana och vägleda barnet att klara sig på egen hand. Vygotskijs begrepp proximal utvecklingszon och Bruners begrepp scaffolding handlar alltså om att vuxna ska fungera som ett stöd för barnets lärande, på samma sätt som en byggnadsställning fungerar som ett stöd när man bygger ett hus. Pedagogens roll är att stödja barnet och vara som handledare genom att väcka barnets intresse, ställa frågor men inte komma med färdiga svar.
Linden (Linden, 1992, s.55) beskriver att stöttan och utvecklingszonen alltid utvecklas med varandra i didaktiskt sammanhang. Det betyder att stöttan alltid kräver en
utvecklingzon och en utvecklingzon behöver en stötta.
Enligt Grennfield (Linden, 1992, s.57) ska en stötta utmärks av fem egenskaper: 1. Att kunna ge stöd för ämnet, kunna fokusera på problemet
2. Att fungera som ett verktyg för berörda, kunna strukturera 3. Att utvidga ämnets innebörd och omfattning
4. Att vara utmanande och vägledande
5. Att avvakta, att vara närvarande och tillgänglig vid behov
Vecchi (Barsotti, 1998, s.29) beskriver också vuxnas roll utifrån Vygotskijs
utvecklingszon. Hon menar att man måste hjälpa barnen så att de kan lösa problem. Ibland behövs det bara en fråga för att barnet kan ta ett steg framåt. En vuxen ska erbjuda sig som en tillgång som söker sig fram till svaret tillsammans med barnen och
inte som en vuxen som vet och kan allt. Denna roll som hon beskriver här har samma krav som en stötta som beskrevs ovan.
2.5 Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) i
sammandrag
Förskolans verksamhet styrs av läroplanen för förskolan (Lpfö98). Lpfö98 innehåller strävansmål och riktlinjer som ligger till grund för förskolans pedagogiska verksamhet. Här ska jag beskriva pedagogrollen utifrån lpfö98 i sammandrag.
Enligt Lpfö98 vilar förskolans verksamhet på demokratins grund. En viktig uppgift för verksamheten är att den ska grundläggas i överrensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar som ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet” samt att ”i förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är” (Lärarförbundet, 2004, s.25,22).
I läroplanen för förskolan står det också skrivet under barns inflytande att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att kunna uttrycka sina tankar och åsikter och får möjligheter att påverka sin situation (Lärarförbundet, 2004, s.22).
Läroplanen lägger tonvikten på att barnen ska ses som aktiva och en viktig del i utveckling och lärande. Lpfö98 betonar vidare att ”Verksamheten skall utgå från
barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barnen söker och erövrar sin kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också iaktta, samtala och reflektera” (Lärarförbundet, 2004, s.28).
Läroplanen betonar att miljön skall vara öppen, uttrycksfull och lockande. Förskolan skall skapa en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Miljön skall stimulera barnen att utforska omvärlden (Lärarförbundet, 2004, s.20).
I Lpfö98 framhålls att ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik och dans och drama” (Lärarförbundet, 2004, s.21).
Förskolans uppgift är att barnen ska känna tilltro till sin egen förmåga, tänka själva, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska (Lärarförbundet, 2004, s.28).
Läroplanen ger frihet till pedagogerna att själva välja vilken metod de vill arbeta med. Pedagogerna ska utifrån barnens förutsättningar välja arbetssätt för att uppfylla
läroplanens mål. Det är barnens förutsättningar som styr innehållet och läroplanen talar om vilka krav som ställs på verksamheten, därför kan verksamheten inte utformas på samma sätt överallt (Lärarförbundet, 2004, s.26).
Enligt min uppfattning ställer läroplanen stora krav på pedagogerna. Det krävs stort engagemang av pedagogerna. Det är viktigt att man som pedagog är medveten om sitt förhållningssätt och sin pedagogroll för att kunna uppfylla målen i läroplanen.
Jag anser att man som pedagog ska vara med och utveckla sin pedagogroll och sin verksamhet. Läroplanen ger pedagogerna frihet att välja arbetssätt utifrån barnens förutsättningar och kräver pedagoger som ständigt reflekterar över sin verksamhet, utvärderar den och samarbetar med arbetslaget. Som pedagog är det viktigt att man är flexibel och öppen för att genom dagliga reflektioner pröva nya metoder och arbetssätt, kunna öka sin kunskap och få nya perspektiv hela tiden. Med dessa tankar som
bakgrund vill jag fördjupa mig i pedagogrollen i undersökningen.
För att kunna komma vidare i studien har jag utifrån teoretiska utgångspunkter och med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar valt metoder som ska presenteras i det följande kapitlet.
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie
I det följande ska jag presentera metodvalet och genomförandet av den empiriska studien.
3.1 Fenomenologisk ansats
Studien har utformats med inspiration av en fenomenologisk ansats där man försöker undersöka hur olika personer uppfattar ett specifikt fenomen. I en fenomenologisk forskning studerar man andras erfarenheter och uppfattningar. Man fokuserar sig på människans medvetande, erfarenheter och uppfattningar som kan berättas i tal och skrift. I den fenomenologiska forskningen kan olika saker upplevas och uppfattas olika av olika personer. Varje upplevelse är unik och det betyder att erfarenheter eller upplevelser inte kan generaliseras (Stensmo, 2002, s.108-109).
Med tanke på studiens syfte har jag funnit fenomenologisk ansats användbar för min undersökning. Syftet med studien är att undersöka ”hur Reggio Emilia-inspirerade pedagoger uppfattar sin roll”. De pedagoger som har medverkat i studien har olika erfarenheter och upplevelser av sin roll. Forskaren (a.a.) studerar berättelserna och försöker beskriva och förstå andras upplevelser och erfarenheter men förhåller sig samtidigt neutral inför andras upplevelser. För att kunna analysera människors uppfattningar av olika fenomen ska jag försöka beskriva pedagogernas uppfattningar utan att resultatet blir påverkat av mina egna erfarenheter.
Utifrån studiens syfte, att undersöka pedagogernas uppfattning om sin roll som är inspirerad av Reggio Emilia-filosofin, utfördes kvalitativa intervjuer och observationer. Stensmo (2002) menar att ”intervjun är fenomenologins främsta datainsamlingsmetod” (s.121) där man kan se hur saker och händelser framstår i den intervjuades medvetande.
3.2 Metod
För att hitta relevant litteratur och artiklar har jag sökt på Malmö högskolas bibliotek och i svenska databaser. Genom att använda Reggio Emilia som sökord har jag fått många tips på litteratur och information om Reggio Emilia. Jag har även fått tips av min
handledare när det gäller val av litteratur, tidskrifter och tidigare forskning som kan vara relevanta for min studie.
Metoder som jag har använts för datainsamlingen är kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Jag ska presentera mina valda metoder mer utförligt i det här kapitlet.
3.2.1 Metodval och metoddiskussion
Studien är en kvalitativ undersökning där jag har gjort intervjuer med fyra pedagoger utifrån en intervjuguide (se bilaga1) och haft ett öppet samtal med en pedagog.
Intervjuerna och samtalet genomfördes i fyra olika förskolor i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Trost (1997, s.110) anser att vid kvalitativa intervjuer ska man begränsa sig till fyra eller fem intervjuer. När man gör för många intervjuer blir det svårt att hantera materialet inför analysen. Det kan även finnas en risk att man inte kan se vilka likheter och skillnader som kan finnas i materialet. Anledningen till att jag valde fyra olika förskolor i olika stadsdelar är att jag hoppades på att det skulle vara tillräckligt för att få svar på mina frågeställningar. Dessutom har olika stadsdelar olika förutsättningar som ger flera möjligheter till variation.
Inom kvalitativ forskning kan man kombinera olika metoder för datainsamlingen. Med tanke på detta och för att uppnå undersökningens syfte har intervjuerna kompletterats med observationer av samma pedagoger och deras verksamhet under olika aktiviteter under en förmiddag vid respektive förskola. Huvudsyftet med observationerna var att jag ville se hur det pedagogerna uttalade under intervjuerna gestaltas i deras
verksamhet. Studiens huvudfokus är intervjuerna, där pedagogernas uppfattningar kommer till uttryck.
Utifrån frågeställningarna har jag valt kvalitativa intervjuer. Jag har bestämt mig för att välja bort den kvantitativa metoden för att jag inte är ute efter siffror eller statistik. Syftet med undersökningen var att undersöka pedagogernas rolluppfattningar, deras förhållningssätt och hur det här tillämpas i praktiken. Därför kändes det viktigt för mig att själv träffa pedagogerna och observera dem i deras verksamhet. Jag ville se hur deras förhållningssätt och deras uppfattning av den roll som de beskrivit i ord kan gestaltas i handling, dvs. i det praktiska arbetet med barnen.
3.2.2 Kvalitativa intervjuer
Enligt Trost (1997, s.7) kännetecknas kvalitativa intervjuer av att man ställer raka och enkla frågor där man får innehållsrika svar. Han menar att på detta sätt har man möjlighet att få ett rikt material genom vilket man med ett hårt arbete kan upptäcka många intressanta uppfattningar och mönster. I kvalitativa intervjuer finns det fasta frågeområden, men inga fasta frågor eller fasta svarsalternativ.
Man kan välja ett frågeområde men frågorna kan vara olika vid olika intervjuer beroende på intervjuades svar (Johansson & Svedner, 2001. s.42). Eftersom det i min undersökning kan förekomma olika svarsalternativ har jag använt kvalitativa intervjuer. Patel och Davidsson (2002, s.78 ) menar att med en kvalitativ intervju kan man bl.a. upptäcka de intervjuades uppfattningar om ett speciellt ämne. Detta är det som jag var ute efter i min undersökning. Därför ansåg jag att kvalitativa intervjuer var en relevant metod för min undersökning.
3.2.3 Observationer
Observationer är en metod med vilken man kan få information i vardagen.
Jag har använt observationer för att kunna komplettera den information som jag har samlat under intervjuerna. Jag observerade pedagogerna efter varje intervju för att se hur deras tankar som de beskrev i ord under intervjuerna gestaltats i handling i det praktiska arbetet med barnen. Jag gjorde löpande observationer (Johansson & Svedner, 2001, s.60-61) där jag försökte skriva ner alla detaljer så mycket som möjligt med utgångspunkt i intervjuerna.
3.3 Urval
Undersökningen genomfördes i fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Fyra förskolor valdes med förhoppning om att få svar på undersökningens frågeställningar och fyra olika stadsdelar valdes med tanke på att varje stadsdel har sina egna förutsättningar som ger flera möjligheter till variation. Urvalet av förskolorna utgjordes som en blandning av strategiskt och slumpmässig urval.
För att hitta förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat började jag leta efter på nätet på kommunens hemsida. Jag skrev ut förskolorna och sorterade dem utifrån varje stadsdel. När jag skulle välja förskolor blev jag först intresserad av två förskolor (Solen och Regnbågen1) i två olika stadsdelar, som jag valde eftersom de hade en hemsida med många bilder och olika beskrivningar av Reggio Emilia-filosofin. Enligt Trost (1997, s.105-106) kallas detta för ett strategiskt urval. Han menar att i ett strategiskt urval väljer man först ett antal variabler som har samma egenskaper. Sedan väljer man ut ett fåtal där egenskaperna är mer synliga och mer konkreta.
För att välja två andra förskolor för undersökningen gjorde jag ett slumpmässigt urval (Stensmo, 2002, s.28). Jag blev uppmärksam på två olika stadsdelar, som man kan säga är i kontrast till varandra när det gäller invånarnas bakgrund, etnicitet, utbildning och socioekonomiska situation, och bestämde mig för att välja en förskola från var och en av de två stadsdelarna. Det fanns två Reggio Emilia-inspirerade förskolor i varje stadsdel. På hemsidan benämns med korta beskrivningar att de arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi. Jag gjorde urvalet slumpmässigt genom att i båda fallen välja den förskola som var överst på pappret (Månen och Stjärnan2).
För att välja fyra pedagoger, som arbetade med inspiration från Reggio Emilia, för intervju och observation kontaktade jag förskolorna per telefon. Jag presenterade mig och berättade om syftet med studien. Jag fick ringa tillbaka för att få besked om vem jag skulle tala med på respektive förskola. De pedagoger som medverkade i studien var pedagoger som visade intresse för undersökningens syfte. Urvalet av pedagogerna har alltså också varit slumpmässigt (a.a.).
Varje förskola och varje pedagog har fått ett fingerat namn. Förskolorna benämns som Solen, Månen, Stjärnan och Regnbågen. Pedagogerna i respektive förskola benämns som Sara, Mia och Mona, Susan och Rita. Här ska jag ge en bild av de verksamheter som jag besökte för undersökningen.
1 Namnen är fingerade. 2 Namnen är fingerade.
3.3.1 Solens förskola
Solens förskola ligger i ett mångkulturellt område och det finns många tvåspråkiga barn i förskolan. Förskolan är ganska stor med åtta åldersindelade avdelningar. Personalen följer barnen från att de är ett år tills de går i förskoleklass. För ungefär tio år sedan fick Solen en ny chef som är inspirerad av Reggio Emilia-filosofin. Personalen har varit på studiebesök i på en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Stockholm och har fått många fortbildningar. En del av personalen har även besökt ett Reggio Emilia-daghem i Italien.
Alla pedagoger är inspirerade av Reggio Emilia och har en gemensam värdegrund som de arbetar utifrån. Hela förskolan arbetar med ett gemensamt projekt eller tema.
Personalen har tillgång till en specialiserade pedagog en förmiddag i veckan. Pedagogen ger handledning, diskuterar olika saker i verksamheten och ger möjlighet till nya
infallsvinklar.
På förskolan brukar de ta emot studiebesök. Därför var det inte så svårt att komma dit. Jag ringde och presentera mig och berättade om syftet med undersökningen. Jag fick kontakt med Sara. Hon har arbetat som förskollärare i 35 år. Hon har arbetat på Solens förskola i 33 år. Just nu arbetar hon med tvååringar. När jag ringde tillbaka nästa dag fick jag komma en förmiddag. Jag intervjuade henne och gjorde även observationer av hennes verksamhet.
3.3.2 Månens förskola
Månens förskola är belägen i två hus, som kallas för Månen 1 och Månen 2, och består av sex åldersblandade avdelningar för barn mellan 1-5år. Förskolan ligger i ett
villaområde och nästan alla barn i förskolan har svenska som modersmål. Det finns ett fåtal barn där en av föräldern pratar ett annat språk än svenska. På förskolans hemsida benämns väldigt kort att förskolan är inspirerad av Reggio Emilias tankar och
förhållningssätt. Men det finns bara två pedagoger (Mia och Mona), en i varje hus, som är intresserade av Reggio Emilia-filosofin. Övrig personal och förskolans chef visar inget intresse för den här filosofin. På förskolan arbetar de temainriktad avdelningsvis.
Mia har arbetat som förskollärare i fyra år och är ganska nyutbildad. På Månen 2 har hon arbetat i tre år. Hon arbetar i 1-3års avdelningen. På hennes avdelning är det bara
hon som har Reggio Emilias grundtankar. Mia är pedagogen som jag intervjuade. Hon samarbetar mycket med Mona som arbetar i Månen 1. För det mesta har de
gemensamma aktiviteter. Båda två är intresserade av Reggio Emilia-filosofin. Mona har arbetat som förskollärare i nio år. Hon har arbetat på Månen 1 i sex år och just nu arbetar hon på 1-3års avdelningen. Mona är pedagogen som jag hade samtal med.
3.3.3 Stjärnans förskola
Stjärnans förskola ligger i ett mångkulturellt område och de flesta av barnen har andra språk än svenska. Förskolan består av fem åldersblandade avdelningar. På deras hemsida nämns mycket kort att förskolan arbetar Reggio Emilia-inspirerat. Förskolan öppnades för ungefär nio år sedan och det var meningen att de skulle arbeta Reggio Emilia-inspirerat från början. Men enligt Susan, hon som jag intervjuade, har intresset minskat med åren.
I början var det två pedagoger som var väldigt inspirerade av Reggio Emilia men de slutade efter ett tag och efteråt var det inga som var intresserade utom Susan. Eftersom det finns många tvåspråkiga barn i området har pedagogerna fått nya uppdrag för språkutveckling. Alla arbetar med samma projekt från förskolan till skolan men det är upp till varje pedagog hur de ska gå till väga för att genomföra projektet.
Susan är förskollärare sedan nio år och har arbetat på Stjärnan i nio år. Just nu arbetar hon i 1-5års avdelning. Hon har varit med från början då förskolan startades. I flera år har hon inte tillhört något arbetslag. Detta beror på att det inte har funnits fasta tjänster från början och det har varit många personalbyte. Förskollärarna har arbetat under ganska många år på förskolan men barnskötarna arbetar väldigt ofta tillfälligt. Men nyligen har de bildat ett arbetslag där finns en annan pedagog som också är intresserad av Reggio Emilia-filosofin.
3.3.4 Regnbågens förskola
Regnbågens förskola är placerad i stadens centrum och öppnades för tio år sedan. De flesta av barnen har svenska som modersmål. Verksamheten består av fyra
åldersblandade avdelningar. Hela förskolan arbetar utifrån Reggio Emilia-filosofin. De har en gemensam värdegrund som alla på förskolan följer efter. En pedagog som de
kallar för ”primär pedagog”, i varje avdelning, är avsedd för att följa barnen under hela förskoleåren. Förskolans rektor är väldigt intresserad av Reggio Emilia-filosofin och arbetar tillsammans med pedagogerna med stor delaktighet. Sedan två år tillbaks finns det en specialiserade pedagog som sitter med på förskolan för handledning och hjälper pedagogerna i sitt arbete. Det finns även möjlighet till personlig handledning. På detta sätt får pedagogerna nya idéer och tankar.
De arbetar avdelningsvis med olika projekt. Men de har gemensamma utflykter tillsammans med andra avdelningar. De brukar också ofta gå på konstutflykter.
Rita är pedagogen som jag intervjuade. Hon har varit förskollärare sedan tre år och har arbetat på Regnbågen i drygt två år. Hon arbetar på 4-5års avdelningen.
3.4 Genomförande
För att genomföra undersökningen började jag först ringa till Regnbågens förskolas rektor. Jag presenterade mig själv och talade om syftet med undersökningen och undrade om jag kunde komma dit för intervjuer och observationer. Rektorn tyckte att hon inte kunde avgöra detta och hänvisade mig direkt till förskolans personal. Efter detta bestämde jag mig att ringa till varje förskola direkt. Jag berättade om mig själv och mitt syfte för besöket. Då fick jag ringa tillbaka för att pedagogen som jag pratade med ville ta upp detta med arbetslaget. Det var inte så lätt att få svar på en gång.
På Solens förskola pratade jag med Sara. De brukar ta emot studiebesök på förskolan och jag fick besked från Sara på Solens förskola dagen därpå.
Efter att jag valde Månens förskola ringde jag först Månen 1 och pratade med Mona. Jag presenterade mig och förklarade syftet med besöket. Hon ville ta upp detta med arbetslaget och skulle ringa tillbaka på eftermiddag. Jag väntade en dag men hon ringde inte. Nästa dag ringde jag igen och pratade med henne. Hon var tveksam för hon tyckte att de inte kunde följa efter Reggio Emilia-filosofin helt och hållet utan delvis.
För mig var det intressant att kunna komma dit och se vilka hinder de hade i
intervju och observationer. När jag besökte förskolan träffade jag både Mona och Mia. Jag intervjuade Mia men vid observationer arbetade de tillsammans så jag fick också prata med Mona om Reggio Emilia. Efteråt skrev jag ner allt som hon berättade. När jag skulle börja med analysen läste jag igenom hennes tankar och tyckte att det var
intressanta saker som jag ville använda i uppsatsen. Därför ringde jag henne och bad om tillåtelse för detta.
På två andra förskolor (Stjärnan och Regnbågen) fick jag en tid när jag ringde efter några dagar. Det tog en vecka för att kunna boka tid med fyra pedagoger på fyra förskolor. Detta för att vissa pedagoger visade inget intresse för att medverka i studien och det tog tid för att kunna hitta en pedagog som var intresserad av detta.
3.4.1 Intervjuer
För att genomföra intervjuerna förberedde jag mig. Genom att läsa litteratur som är relevant för studien får man förkunskaper inom ämnet. Detta kan vara ett bra sätt inför valet av frågorna som skulle ställas till pedagogerna.
För att formulera frågorna har jag utgått från mina frågeställningar. Jag skrev ner mina tankar kring det som jag ville ta reda på. De områden som jag var intresserad av var:
• Pedagogens bakgrund
• Kontakt med RE/Inspiration (Intressant och tilltalande)
• Pedagogens egna beskrivningar av sin roll/Arbetssätt (tankar och handling) • Möjligheter/Hinder
• Läroplanen för förskola (Lpfö98)
Utifrån de ovan nämnda punkterna har jag formulerat några öppna frågor. Eftersom jag strävade efter utförliga beskrivningar har jag formulerat några öppna frågor. Tanken var att ställa öppna frågor så att jag fick de intervjuade att berätta så mycket som möjligt från deras perspektiv. Genom att ställa öppna frågor ville jag uppmana pedagogerna att beskriva allt med egna ord. Detta enlig Patel och Davidsson (2002, s.78) kallas för en låg grad av standardisering.
Jag försökte formulera några relevanta öppna frågor väldigt noga så att det inte missuppfattades av intervjupersonerna. Jag valde även ett fåtal frågor för att undvika trötthet hos intervjupersonen. Följdfrågor ställdes beroende på pedagogernas svar (Bilaga 1).
Jag har väldigt lite erfarenhet av att genomföra intervjuer. För att kunna koncentrera mig mer på de intervjuades svar och kunna ställa relevanta följdfrågor försökte jag att skapa en bra stämning för intervjun. Under varje intervju satte vi oss ner i ett rum ostört och i lugn och ro. Intervjuerna ägde rum på varje förskola, dvs. pedagogernas
arbetsplatser. Alla intervjuade pedagoger bestämde själva var vi skulle sitta. På detta sätt tycker jag att pedagogerna också kände sig trygga i miljön (Trost, 1997, s.42).
Jag började först ge lite information om mig själv och arbetet och vi pratade även om andra saker innan intervjun. På detta sätt skapades en bra stämning och förtroende inför samtalet, tror jag. Men jag försökte också att vara försiktigt och inte styra eller påverka samtalet genom att vara tyst och lyssna så att pedagogerna kunde berätta om sina upplevelser och erfarenheter.
För att kunna fokusera mig på de svar som jag fick under intervjuerna och inte stressa med att anteckna allt använde jag mig av diktafon och spelade in alla intervjuer. Efter varje intervju lyssnade jag på dem och skrev ner allt ordagrant. På detta sätt lyckades jag koncentrera mig mer på samtalet. Intervjutiden varierade beroende på hur mycket pedagogerna ville säga under intervjun. Det tog mellan 25 minuter till en timme.
3.4.2 Observationer
Efter varje intervju följde jag med pedagogerna ut i avdelningen för observationer. Pedagogerna visade mig runt och berättade om hur de har utformat sin verksamhet. Sedan var jag med när pedagogerna tillsammans med barnen hade olika aktiviteter under en förmiddag på alla förskolor.
Huvudsyftet med observationerna var att se med egna ögon hur det som pedagogerna talade om under intervjuerna kan ses i deras arbete under olika aktiviteter. Under observationerna höll jag mig mest i bakgrunden, dvs. som icke deltagande observatör
(Patel & Davidsson, 2002, s.95). Jag var där som besökare under bara några få timmar och var känd för pedagogerna men okänd för barnen. Därför kunde jag inte ha rollen som deltagande observatör.
3.5 Forskningsetiska övervägande
Inom forskning är det viktigt att man tar hänsyn till individskyddskravet. De
forskningsetiska principer ger riktlinjer och normer för relationen mellan forskare och personer som medverkar i undersökningen.
Enligt de grundläggande individskyddskraven (Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer, s.6-14) finns det fyra huvudkrav:
1. Informationskravet; det innebär att forskaren ska informera alla som deltar om syftet med undersökningen och att medverkandet är frivilligt.
2. Samtyckeskravet; att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan dvs. hur länge och på vilka villkor skall bestämmas av deltagarna. De har även rätt att avbryta sin medverkan när som helst.
3. Konfidentialitetskravet; det betyder att alla uppgifter om personer som
medverkar i undersökningen skall vara konfidentiell och det skall vara hemlig för utomstående.
4. Nyttjandekravet; att alla insamlade uppgifter endast skall användas för forskningsändamål.
Utifrån de individskyddskravet har jag informerat både föräldrarna och pedagogerna om syftet för besöket genom ett informationsbrev (Bilaga 2). Jag har klargjort att allt skall endast använts i forsknings syfte och allting skall vara anonymt i undersökningen och detta ska bli mitt personliga ansvar. Jag har även talat om för pedagogerna att det är frivilligt att medverka samt att de när som helst får avbryta sin medverkan.
Jag informerade inte barnen eftersom jag trodde att pedagogerna skulle göra det. Men när jag var på plats och observerade verksamheterna fick barnen ingen information av pedagogerna om min närvaro. Det var bara några barn som kom fram till mig och frågade vem jag var. Då presenterade jag mig för dem. För att bevara anonymitet har jag gett fingerade namn till förskolor och pedagogerna.
3.6 Analysbeskrivning
Materialet som har använts i denna studie består av fyra intervjuer med fyra pedagoger som arbetar på fyra olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor, ett samtal med en
pedagog som jag träffade under observationer i en av de förskolor samt observationer på fyra Reggio Emilia-inspirerade verksamhet. Analysen utfördes med huvudfokus på intervjuerna.
Intervjuerna transkriberades direkt efter varje besök ordagrant. Inför analysen läste jag igenom materialet om och om igen för att kunna hitta ett tema eller ett mönster. De teman som jag funnit användbara för analysen markerade jag med röd penna och skrev ner i kanten t ex miljö, pedagogens roll eller Lpfö98. Pedagogernas beskrivningar av sin verksamhet och sitt förhållningssätt skiljer sig från varandra.
Med tanke på den fenomenologiska ansatsen som inspiration för denna studie har jag försökt undersöka pedagogernas uppfattning av sin roll som arbetar Reggio Emilia-inspirerade. Olika personer har olika uppfattningar, därför är beskrivningarna varierande och yttrade sig på olika sätt. De mönster som jag har funnit i deras uttalande har jag utformat i olika kategorier för analysen. Stensmo (2002, s.124) menar att vid analysen kan man göra en kategorisering av de intervjuades uttalanden genom att olika delar av intervjun som handlar om samma tema, sammanförs till en kategori.
Utifrån undersökningens syfte, hur uppfattar pedagoger som arbetar i Reggio Emilia inspirerade förskolor sin roll och de utsagor som pedagogerna gett i intervjuerna, har jag kommit fram till följande kategorier:
• Intresse för Reggio Emilia • Det kompetenta barnet
• Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier • Miljö, den tredje pedagogen
• Dokumentation
• Att forska fram till svaret • Möjligheter
Jag kan tillägga att ”Intresse för Reggio Emilia” och ”lpfö98” ingår i mina frågor (Bilaga1) som jag ställde till pedagogerna.
Pedagogrollen i Reggio Emilia ska också diskuteras i förhållande till läroplanen för förskola (Lpfö98).
När jag bearbetade materialet framträdde ett mönster som jag funnit intressant för vidare analys i samband med studiens syfte och frågeställningar. För att besvara en av
frågeställningar ”vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga Reggio Emilia-filosofin i sitt arbete?” har jag kommit fram till att utifrån intervjuerna kan de förskolor som medverkade i studien indelas i två grupper:
1. Förskolor med stark profil; alla pedagoger arbetar Reggio Emilia-inspirerade och har gemensam värdegrund som alla följer upp. Solens förskola och Regnbågens förskola ingår i denna grupp.
2. Förskolor med svag profil; det finns två pedagoger som är intresserade av Reggio Emilia-filosofin och försöker tillämpa den i sin verksamhet. Stjärnans förskola och Månens förskola ingår i denna grupp.
I följande avsnitt ska jag gå på djupet och analysera de ovan nämnda kategorierna, pedagogrollen ska också diskuteras i förhållande till läroplanen för förskola samt resultatet av de två grupperna, förskolorna med stark/svag profil ska analyseras och diskuteras.
4 Analys
I det här kapitlet ska jag redovisa resultatet av undersökningen. Detta ska göras utifrån studiens syfte och frågeställningar. Jag har valt att analysera och tolka intervjuerna samtidigt som jag presenterar resultatet.
Analys och tolkning har gjorts utifrån intervjuerna som genomfördes med Sara som arbetar på Solens förskola, Susan på Stjärnans förskola, Rita på Regnbågens förskola och Mia på Månens förskola. Mona är pedagogen som jag hade samtal med på Månens förskola.
4.1 Pedagogernas uppfattning av sin roll
Utifrån det empiriska materialet har jag kommit fram till olika kategorier med utgångspunkt i undersökningens syfte och frågeställningar. De kategorier som ska redovisas här är ”Intresse för Reggio Emilia”, ”Det kompetenta barnet”, ”Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier”, ”Miljö den tredje pedagogen”, ”Att forska fram till svaret”, ”Dokumentation” och ”Lpfö98”.
4.1.1 Intresse för Reggio Emilia
Jag ville ta reda på hur pedagogerna kom i kontakt med och hur de blev intresserade av Reggio Emilia-filosofin.
Mia, Susan och Rita har kommit i kontakt med Reggio Emilia under sin utbildning. Det är de pedagoger som är färdigutbildade sedan nio år tillbaka. Jag kom i kontakt under
utbildningen på lärarhögskolan. De som jobbar här de har fått fortbildning innan jag började här,(Mia). När jag läste till förskollärare läste vi om Reggio Emilia. Jag skrev även en uppsats om Reggio Emilia-förskolor och gjorde besök på en förskola,(Susan). Jag läste lite om Reggio Emilia på högskolan. Inte lite, vi hade så mycket litteratur som nämnde Reggio Emilia. Men jag hade inte så funderat på att jag ville jobba så, (Rita).
Sara som arbetade i 35 år som förskollärare har inte fått kunskaper om Reggio Emilia under sin utbildning. Vi har haft en väldigt kämpig tid här. Vår chef hade bara gått i
vägen och vi fick en ny vikarierad chef som var väldigt inne på Reggio Emilia. Alla visste att vi måste hitta en lösning. Vi var trötta och utslitna helt enkelt.
Sara har kommit i kontakt med Reggio Emilia genom sin chef. Här kan man se att hennes intresse för detta arbetssätt väcktes när de hade en svår tid på förskolan då blev det en vändpunkt i hennes verksamhet och Reggio Emilia-filosofin hjälpte henne och hennes kollegor att kunna få ordning på sitt arbete och skapa en ny organisation som fortfarande fortsätter.
Min tolkning är att Sara har själv valt att arbeta Reggio Emilia-inspirerand. Man kan också se att utöver Sara har de andra pedagogerna inte själva valt att arbeta med inspiration från Reggio Emilia men när de av slump hamnade på förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerade har de börjat få intresse för denna filosofi. Rita talade även om att när hon började arbeta på Regnbågens förskola insåg hon att hon redan var intresserad av Reggio Emilia men hon inte visste det själv, Att man tänker jag har
kommit hem. Det är så här jag vill jobba. Min tolkning är att hennes förhållningssätt
stämmer överens med Reggio Emilias filosofi och hon trivs bra med att arbeta utifrån denna filosofi.
4.1.2 Det kompetenta barnet
När det gäller synen på barnen ser pedagogerna på barnen som kompetenta och rika. De ser på barnen som individer som kan mycket och vill lära sig mer.
Att se barnen som kompetenta, att man inte ser att de är färdiga på något sätt men man utgår från att de kan jättemycket och håller på att lära sig nya saker hela tiden. Vi tror på att de kan. Man ser dem som olika med olika kompetenser.(Rita)
Här problematiserar Rita och tydliggör att med det kompetenta barnet menar hon inte att barnet själv kan allt utan att man utgår från att barnet kan mycket och vill lära sig mer och mer. På samma sätt problematiserar Rinaldi (Wallin, 1996, s.105) att med ett rikt barn menar man inte ett barn som kan allt och skapar sin kunskap av sig själv utan ett barn som har drivkraft att växa och lära sig tillsammans med en vuxen.
Susan talar om det kompetenta barnet som har hundra språk. Vi ser barnen som
kompetenta med de hundra språken som barnen besitter redan när de börjar här runt 18 månader. Enligt Jontoij och Tolgraven (2001, s.25) är de hundra språken ett uttryck
för de många uttryckssätt som ett barn besitter för att kunna förstå och tolka sin omvärld.
Mona beskriver barnen som kompetenta som kan mycket och kan klara av mycket:
Barnen är kompetenta. Man ska låta dem klara av saker. De kan mycket och de blir stolta över sig själva.
Den syn man har på barnen är grunden för den pedagogiska verksamheten. Det är denna syn som kommer att påverka hur man förhåller sig till barnen. Utifrån pedagogernas utsagor är min tolkning att pedagogerna i studien är medvetna om Reggio Emilias syn på barnen och har valt att se på barnen som kompetenta och att de tror på barnens förmågor. Att se barnet som rikt är att se barnet som vill tänka och agera själv. Att se på barnet som rikt och kompetent kräver pedagoger som har förståelse för barnen som aktiva individer med lust och drivkraft att lära och växa (Wallin, 1996, s.105). Lpfö98 betonar också att barnen ska ses som aktiva som söker efter kunskap.
Enligt Jonstoij och Tolgraven (2001, s.25) är det barn som vi ska tänka på utifrån läroplanen ett rikt och aktivt barn. Här kan jag se att pedagogerna som beskriver barnen som kompetenta har förståelse för att barnen är aktiva individer som kan klara av saker, att man utgår från, att de kan och har olika kompetenser.
4.1.3 Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier
Samtliga pedagoger talade om att det är viktigt att man verkligen utgå från barnen, lyssna på barnen och fånga upp barnens teorier.
Sara talar om att hennes roll som pedagog oavsett vilken filosofi man arbetar efter är styrande. Hon tycker att hon med sina kollegor styr verksamheten genom sina val. Men genom att lyssna på barnen och följa upp barnens svar och teorier blir det barnens tänkande som styr och inte hennes. På detta sätt ger man utrymme till barnen att kunna
