Det är noterbart att kritiken mot elevassistenter i mångt och mycket är densamma som den kritik som riktats mot särskilda undervisningsgrupper. Det är kritik mot att insatsen är stigmatiserande och utpekande, att den inte leder till en uppenbar kunskapsutveckling utan ”bara” till sociala vinster och beteendeförändringar. Speciellt då det i stora delar är kritiken av särskilda undervisningsgrupper som har resulterat i en ökning av elevassistentinsatserna. Dessa två olika sätt att organisera särskilt stöd för de mest utsatta eleverna skulle vara intressant att mer systematiskt ställa mot varandra. En fenomenologisk ansats hade också varit av intresse. Hur insatsen upplevs utifrån elevernas och elevassistenternas perspektiv är ju det mest relevanta perspektivet om ska kunna reda ut i vilken utsträckning insatsen resulterar i inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Någonstans däri ligger nog insatsens relevans och legitimitet.
44
Metoddiskussion
Studien tar sin metodiska utgångspunkt i de ansökningar som skolorna producerar för att ansöka om tilläggsbelopp för stöd till elever i behov av extraordinärt stöd. I ansökningarna beskriver skolorna det skolproblem som de uppfattar, motiverar insatsen samt beskriver hur den insatsen ska se ut. Själva begreppet extraordinärt stöd framkallade tankar hos mig kring hur detta stöd uppfattas och vilka pedagogiska idéer som finns bakom en sådan beskrivning. Att studera redan producerade texter som är skrivna i ett annat syfte än i en forskningssituation ger vissa fördelar i fråga om autenticitet. Jag får inte de svar som jag förväntas vilja ha, som kan vara risken vid en intervju eller enkätfrågor. Dessutom fyller formuleringarna ett syfte som gör det spännande att försöka tolka. Nackdelen med en sådan studie är att jag inte haft möjlighet att följa upp tolkningarna med vidare frågor som skulle kunna klargöra tankar. Det är möjligt att jag skulle kunna nå en djupare förståelse genom kompletterande intervjuer med de specialpedagoger som skrivit ansökningarna. Då hade jag kunnat följa upp trådar som nu blir hängande. Att göra diskursanalyser som verkligen tar till vara på den text som studeras är en konst som behöver tränas upp. Jag hade nog kunnat komma betydligt längre med en bättre beprövad modell och ett tränat öga. När jag tog min an diskursanalysen av ansökningarna för tilläggsbelopp trodde jag att de skulle vara mer lika varandra till sin struktur, mer beskrivande och mer utförliga kring förväntningarna av insatsen. En betydande del av den teoretiska bakgrunden utgörs av kapitlet om relationers betydelse för det specialpedagogiska arbetet. Jag trodde nämligen att detta skulle vara ett framträdande tema i beskrivningarna av elevassistentens insats. Så visade sig inte vara fallet. Relationen lyste med sin frånvaro i beskrivningarna och resonemanget kring relationens betydelse för insatsens resultat och betydelse i skolan fick ingen naturlig plats i analysen. Vidare får jag inse att elevassistenterna i viss utsträckning här som så ofta annars behandlas som en homogen grupp. Analysen och diskussionen hade kunnat lyfta om jag hade kunnat precisera kategorier av elevassistenter utifrån deras huvudsakliga problemområde.
45
Referenser
Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red) (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Alvesson, Mats och Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Aspelin, Jonas (2010). How Do relationships Influence Studet Achievment? Understanding
Student Performance from a General, Social Psychological Standpoint. Malmö:
Malmö Högskola
Aspelin, Jonas (red) (2013). Relationell specialpedagogik – I teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Aspelin, Jonas (2014). Relationell pedagogik – kunskapsutveckling på omsorgspedagogisk
grund. www.relationellpedagogik.se. 2014-05-02
Asp Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en
kommun. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Backlund, Åsa (2007). Elevvård i grundskolan – Resurser, organisering och praktik. Stockholm: Stockholms Universitet
Biesta, Gert (2007). Why “what works” won’t work: Evidence-based practice and the
democratic deficit in educational research. Educational theory, 57:1, 1-22
Cervin, Elisabeth (2014). Uppdrag: Främja det friska. Specialpedagogik, nr 2, 21-24. Dean, Mitchell (1999). Governmentality: Power and rule in Modern Society. London: Sage Devecchi, Cristina, Dettori, Filippo, Doveston, Mary, Sedgwick, Paul och Jament,
Johnston (2012).Inclusive classrooms in Italy and England: the role of support
teachers and teaching assistent. European Journal of Special Needs Education, 27:2,
171-184.
Fairclough, Norman (2003). Analysing Discurse. New York: Routledge.
Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i
praktiken. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Giangreco, Michael (2010). Utilization of teacher assistent in inclusive schools: Is it the kind of help that helping is all about? European Journal of Special Needs Education, 25:4, 341-345.
46
Hacking, Ian (1999). The social construction of what? Cambridge: Harvard University Press.
Henriksson, Carina (2004). Living away from blessings. School failure as lived
experience.Växjö: Växjö universitet.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Lilja, Annika (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Lindsay, Geoff (2003). Inclusive education: a critical perspective. British Journal of Special Education, 30:1, 3-12.
Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern-styrning och
administrativa processer. Malmö: Lärarutbildningen. Malmö högskola.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever “I behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus Nr 28. Myndigheten för Skolutveckling.
Nilholm, Claes och Alm, Barbro (2010). An Inclusive Classroom? En studie om delaktighet, lärande strategier och barns upplevelser. European Journal of Special
Needs Education, 25:3, 239-252.
Nordenbo, Sven Erik, Sögaard Larsen, Michael, Tiftikci, Neriman, Wndt, Rikke Eline och Östergaard, Susan (2008). Teacher competences and pupil achievment in pre-school
and school – A systematic review carried out for the Ministry of Education and Research. Köpenhamn: Aarhus Universitetet.
Paulsson, Ulrika och Sievert, Marie-Louise (2014). Elevassistentens uppdrag i teori och
praktik. Skolutveckling och ledarskap. Malmö: Lärande och samhälle. Malmö
högskola.
Persson, Gunilla och Lennartsson-Stenlo, Catarina (2005). Elevassistenter i
undervisningen. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning. Malmö: Lärarutbildningen.
Malmö högskola.
Severinsson, Susanne (2010). Unga i normalitetens gränsland: Undervisning och
behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende.
Linköping: Linköpings Universitet.
Tetler, Susan och Langeger, Sören (red.) (2011). Specialpedagogik i skolan – en grundbok. Köpenhamn: Gyldendal A/S.
Thorup, Anne och Thorup, Åsa (2006), Elevassistentens yrkesroll - ett assistentperspektiv. Malmö: Malmö Högskola.
47
Skolverket (2001). Tre magiska G:n – Skolans insatser för elever med funktionshinder. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Socialstyrelsen och Skolverket (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm:
Socialstyrelsen.
SOU 1988:66. FUNKIS-funktionshindrade elever i skolan. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa – en skola som främjar lust att lära, hälsa
och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.