Under denna rubrik redogör jag för de beskrivningar som görs i ansökningarna beträffande elevassistentens uppdrag. De beskrivningar om stödet som elevassistenten ska ge har jag delat in i tre kategorier. Socialt stöd, stöd i lärandet samt stöd kring struktur och organisering av skolmiljön.
Socialt stöd
Häri placeras de beskrivningar av insatsen elevassistent som syftar till att skapa ett socialt stöd för eleven i hela skolmiljön.
Socialt stöd och konflikthantering
Ett tydligt mönster i ansökningar är att elevassistenten ska ge socialt stöd eller hjälpa eleven med konflikthantering. Det kan handla om att stödja elever med omfattande specifika svårigheter med det sociala samspelet.
Eleven har svårt för att läsa av vad som händer i det sociala umgänget på skolan. Om hon inte får hjälp med detta av ständig vuxennärvaro så kan hon bli utåtagerande både mot elever och medarbetare.
Eller om träna, öva eller hitta strategier för en mer allmän social problematik.
Träna socialt samspel med pedagogisk lunch tillsammans med eleven varje dag.
Att tillsammans hitta strategier för hur man ska agera istället för att alltid skrika av vana.
Eleven har behov av stöd i sin personliga utveckling, både individuellt och i gruppsammanhang.
Synen på de sociala skolproblem som beskrivs varierar och är nära kopplat till vilken syn skolornas representanter har på den insats som efterfrågas. Elevassistenten som stödjare eller konfliktlösare. Den är också förknippad med huruvida eleven har ett neuropsykiatriskt funktionshinder eller mer generella sociala svårigheter. I det första fallet uttrycks ett kompensatoriskt stöd medan det i de andra finns ett fokus på att utveckla strategier och förmågor. Endast vid ett fåtal tillfällen beskrivs insatsen ha som uttalat syfte att skapa en nära relation till eleven.
Eleven behöver få ett ”hjälpjag” i en assistent som knyter an och skapar en relation till eleven så att han kan känna sig trygg och säker.
31
En nära relation till eleven ses mer som en förutsättning än som ett syfte med insatsen. Inte någon gång uttalas i texterna att insatsen syftar till att skapa ett förtroende till skolan, vuxenvärlden och/eller samhället. Detta är anmärkningsvärt. Återkommande beskrivs en skolbakgrund kantad av misslyckanden och med följden att eleven har med sig dåligt självförtroende och brist på förtroende för skolan och det som skolan representerar.
Nätverksstöd och kommunikation
Med nätverksstöd syftar jag till beskrivningar av insatsen som handlar om att skapa och/eller upprätthålla kontakt med nätverket. Häri ryms allt från kontakt med föräldrar och skola, socialtjänst, sjukvård etc. Ett fåtal gånger nämns detta som ett syfte med insatsen.
Återkommande nätverksmöte med vårdnadshavare, mellanvården och skolan.
Däremot tar ansökningarna vid några tillfällen upp att elever behöver stöd i kommunikationen
stöd för förtydligande av kommunikationen. Jag utgår från att det då handlar om mer specifika
kommunikationsproblem som pekar på en funktionsnedsättning kopplat till förmågan att uttrycka sig.
Motivera
Vid några tillfällen nämns att insatsen syftar till att motivera eleven. I dessa fall nämns inte vad eleven skall motiveras till eller för. Motivation ingår såklart i en del av de andra beskrivningarna men jag valde att ha en egen kategori för denna del av insatsen för att kunna lyfta fram motivationen som medel eller mål. Förutom att motivation ryms inom några av de andra kategorierna så tror jag också att ”motivation” inte uttrycks så ofta för att det antas vara en orsak till skolmisslyckande snarare än ett resultat eller mål att sträva mot.
Stöd i lärandet
Ett återkommande tema i texterna är såklart att elevassistenten ska utgöra ett stöd i lärandet. Detta kan ske på flera sätt. Allmänt är detta ett intressant kapitel då man kan fundera på vilken roll elevassistenten har ur detta perspektiv i relation till läraruppdraget.
Läxhjälp
Vid ett fåtal tillfällen i ansökningar uttrycks att ett syfte med insatsen är att elevassisteneten ska hjälpa eleven med läxor utanför lektionstid. Ett rent pedagogiskt stöd som i detta fall
32
utförs utöver stödet i klassrummet. Flera av de elever som får läxhjälp får också stöd i den lärarledda undervisningen.
Förtydliganden/Ge tydliga instruktioner
I andra ansökningarna nämns att elevassistenten ska förtydliga den information som eleven måste ta del av eller att de ska ge eleven tydliga instruktioner.
Upprepningar av instruktioner.
Enkla, individuellt anpassade instruktioner.
I mån av tid enskilda genomgångar.
Assistentstöd i att få uppgifterna förklarade eller förtydligade.
Här blir det tydligt att frågan måste ställas om hur mycket av kommunikationsproblematiken som ligger i lärarens pedagogiska förmåga att instruera, tydliggöra och skapa intresse för lärandet och vilken roll elevassistenten rimligvis bör ha i relation till detta.
Sänka kravnivån
Endast vid något tillfälle uttrycks explicit att ett syfte med insatsen är att sänka kravnivån på eleven. Implicit handlar såklart många av de andra intentionerna om just detta.
Assistenten hjälper eleven att sänka kravnivån till en hälsosam nivå.
Det är inte helt klart vad som ligger i denna beskrivning men det kan tolkas som ett uttryck för det Gerrbo (2012) kallar avståndsreducering, nämligen avsikten att antingen anpassa uppgifterna till elevens förmåga eller att sänka målen till en rimlig nivå. Även här måste ju frågan ställas var lärarens uppdrag går över i elevassistentens.
Undervisningsstöd
Att elevassistenten ska vara ett undervisningsstöd i klassrummet är en något vanligare stödinsats. Häri har jag endast placerat de som handlar om undervisningsstöd i klassrummet under undervisningstid. Delvis överlappas de av kategorin ”förtydliga/ge tydliga instruktioner” men den kategorin rör både instruktioner som ges i klassrummet och utanför.
En vuxen, annan än läraren, som stödjer honom akademiskt i en lugn miljö där eleven kan få jobba individuellt med den vuxne.
33
Assistentstöd som anpassar undervisningssituationen så att eleven hänger med och känner sig delaktig i undervisningssituationen.
Här talas om en personaltät undervisningssituation. Här kommer vi närmre det som i internationell forskning benämns som ”teacher assistent” eller ”paraprofessional”. Utifrån detta perspektiv ska nog mycket av den kritik som riktas mot elevassistenten som insats i internationell forskning förstås. Elevassistenten beskrivs som en vuxen vilket betecknar en ickeprofessionell position som hjälper till. Då är det nära till hands att betrakta elevassistenten som någon som ”istället för” utför någon annans uppgift.
Hjälp att komma igång, hålla koncentrationen, göra klart
Ett tydligt mönster i ansökningarna är uttryck för att elevassistenten ska hjälpa eleven att komma igång, hålla koncentrationen på eller/samt avsluta sitt arbete. Detta är en insats som väldigt många av eleverna behöver hjälp med av olika anledningar.
Stöd liknande assistenthjälp med att påbörja, avgränsa och avsluta arbetsuppgifter.
Hjälp med att hålla koncentrationen så att han kan få något gjort.
Igångsättning efter genomgång.
Konkret stöd av assistenten för att kunna lämna in arbetsuppgifter till lärarna då eleven på grund av prestationsångest och överkrav inte klarar av att lämna ifrån sig arbeten som hon gjort.
Detta stöd korrelerar med den problembeskrivning ovan som behandlar brister i koncentration, uppmärksamhet, impulskontroll och flexibilitet.
Struktur och organisering av skolmiljön
Struktur
I femton av arton ansökningar om elevassistent används benämningen stöd i att strukturera eller behov av struktur för att beskriva ett syfte med elevassistentens insats. Ofta nämns detta behov av struktur utan någon närmare definition mer än att det framgår att det handlar om att få struktur antingen på arbetet i klassrummet eller på skoldagen och studiesituationen i sin helhet. För mig är det dock inte helt tydligt vad behovet av struktur betyder och handlar det i så om samma sorts struktur i alla fallen eller är struktur ett samlingsnamn för en rad behov?
34
En vuxen, annan än läraren, som bidrar med struktur och fasta rutiner.
Stöd liknande assistenthjälp med att strukturera och planera skolarbetet och skoldagen.
Behöver stöd med att strukturera och planera studierna.
Strukturera upp uppgifter efter individens förmåga.
En hjälp och ett stöd i att strukturera arbetsuppgifter.
Resurspersonalen ser till att strukturera uppgifter.
Jag tror att struktur är ett vanligt förekommande samlingsbegrepp för en rad olika behov. Struktur får eleverna enligt dessa beskrivningar genom att elevassistenten ”stöttar”, ”bidrar med” eller ”ser till att” stukturera studierna, skoldagen eller skolarbetet. Här är det inte frågan om att lära sig att strukturera eller att hitta strategier för struktur utan eleven får hjälp med att strukturera. Här finns det anledning att fundera kring om detta form av stöd kan agera bromskloss i elevens utveckling.
Få elev till skola/klass, komma i tid och stanna kvar
I nio ansökningar nämns på något sätt att ett syfte med elevassistentinsatsen är att öka närvaron för eleven genom att ringa, sms:a, påminna, hämta, övertala/motivera att gå in i klass eller att stanna kvar i skolan.
Någon som hjälper till att förmå eleven att stanna kvar i skolan när eleven har svårt att stanna kvar på egen hand.
Motivera eleven att inte avvika från undervisningen.
Eleven behöver en vuxen som omedelbart ringer/hämtar honom när han inte kommit till lektionen.
Hjälpa honom att stanna kvar under alla lektionstillfällen, att han kommer kontinuerligt till alla lektioner.
Ingenstans i texterna ryms ett försök att förklara vad som krävs av en elev att komma till eller stanna kvar i skolan eller hur elevassistenten ska stödja eleven i detta. I beskrivningen ”förmå eleven att stanna kvar” ligger ett tydligt stöttande och stärkande perspektiv. I ”motivera eleven att inte avvika” finns ett mer aktivt perspektiv. Det räcker inte att stötta utan elevassistenten måste också erbjuda något eller på något sätt få eleven att vilja stanna. ”En vuxen som omedelbart ringer/hämtar” ligger ytterligare ett steg närmre en aktiv styrning. Det
35
räcker inte att stötta eller motivera utan eleven måste aktivt tas till skolan. Tre olika sätt att betrakta uppdraget att öka närvaron.
Anpassa den fysiska undervisningssituationen
Vid hela tolv tillfällen uttrycker skolorna att ett syfte med insatsen är att elevassisteneten ska göra det möjligt att fysiskt anpassa undervisningssituationen. Det handlar om undervisning i enskilt rum, hemundervisning, möjlighet för en enskild att kunna avbryta lektioner i förtid eller att ta en paus underlektionstid.
För att kunna arbeta i en liten klass med hög vuxentäthet.
Eleven behöver en vuxen som kan se när han behöver lämna klassrummet och följer med honom ut.
Behöver i nuläget p g a långvarig depression och ångest hemundervisning av assistenten.
Han måste också kunna gå undan och arbeta enskilt eller i liten grupp.