8. Diskussion
8.5. Förslag på fortsatt forskning
Skolverket (2015) pekar på forskning som påvisar att det finns klara samband mellan
systematiskt kvalitetsarbete gällande formativ bedömning och elevernas förutsättningar att nå de för utbildningen uppställda målen. Vetenskapsrådet (2015) skriver att avsaknad av
kollegialt lärande inom organisationen medför att formativa bedömningspraktiker utvecklas på felaktiga sätt och blir instrumentella. Vetenskapsrådet (2010) menar att studier om formativ bedömning främst bedrivits inom den högre utbildningen. Dessa resultat har överförts och
påvisats som goda effekter för elever generellt. För att kunna arbeta med systematiskt kvalitetsarbete föreslås därför mer forskning om formativa bedömningspraktiker i alla skolformer och stadier, främst hur man kan arbeta för att säkerställa att mer tid kan skapas inom skolans organisation för detta ändamål.
Dahlberg och Elfström (2014) beskriver i sin artikel att pedagogisk dokumentation är ett effektivt sätt att arbeta med formativ utvärdering. Cornelius (2013) beskrivning om mallar för pedagogisk dokumentation i klassrummet påvisas som ett effektivt sätt att arbeta med
formativ bedömning. Speciallärarna i denna studie påtalade att brist på tid påverkade deras möjligheter för dokumentation. Forskning när det gäller pedagogisk dokumentation för elever i behov av särskilt stöd kan vara ett förslag. Det skulle kunna innebära att tips, idéer och kunskaper kan spridas som förbättrar andra lärares bedömningspraktik.
Atjonen (2014) fick genom sin studie fram att den bedömningssituation som beskrevs som mest lyckosam av lärarna var av formativ karaktär. Watkins (2007) påpekar att även elever i behov av särskilt stöd gynnas av formativ bedömning. Här påtalas lärarobservationer som särskilt viktig. Det skulle kunna vara angeläget att forska vidare kring hur lärarobservationer möjliggör formativ bedömning för elever med utvecklingsstörning. Watkins (2007) tar även upp portfolio, dagböcker, foto och film som verktyg inom den formativa bedömningen. Att öka dessa inslag i undervisningen skulle kunna innebära att elevernas kunskaper och förmågor kan synliggöras mer. Forskning inom området verkar därför angelägen. Det framkommer även att många arbetssätt när det handlar om bedömning för lärande länge använts i hög grad i specialpedagogiska undervisningsmiljöer. Att forska mer i sådana undervisningsmiljöer torde generera stor kunskap som kan öka kunskaper inom bedömning i allmänhet, men formativ bedömning samt själv- och kamratbedömning i synnerhet. Det skulle medföra positiva vinster för både lärare och elever.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Atjonen, P. (2014). Teachers’ views of their assessment practice, The
Curriculum Journal, 25:2, 238-259, DOI: 10.1080/09585176.2013.874952.
Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Johan. (2009). Varför vetenskap: Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assesment in Education:
Principles, Policy and Practice, 5 (1) 7-73
Black, P. & Wiliam, D. (2001). Inside the black box: Raising standards through classroom assessment. Phi Delta Kappan Vol 80.
Cornelius, E. K. (2013). Formative assessment made easy. Templates för collecting daily data in inclusive classrooms. TEACHING Exeptional children. Vol. 47, No. 2. pp. 112-118, DOI: 10.1177/0040059914553204.
Dahlberg, G. & Elfström, I. (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 19. Nr. 4-5. ISSN 1401-6788.
Dunbar, R. (1997). Samvaro, skvaller och språkets uppkomst. Stockholm: Norstedts.
Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis, Heol, Tourlag. (2011). Skriva för att lära - Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.
Granlund, M. (2014). Barn med utvecklingsstörning. I: Med sikte på förskolan. Barn i behov av stöd. Sandberg, A. (Red.). Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research.
No. 77, pp. 81-112.
Heister Trygg B. & Andersson I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. ( 3 uppl.). Ljungby: Hjälpmedelsinstitutet.
Hylander, I. (2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. FOG-rapport.
Linköping. Nr. 42.
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö:
Gleerups.
Kontu, E. & Pirtiimmaa, R. (2008). The assessment of severely intellectually disabled students. European Journal of Special Needs Education. 23:1. 75-80.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Loseke, Donileen. R. (2013). Methodological thinking. Basic principles of social research design.. London: Sage Publications.
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2012). Bedömning. Att veta vad andra vet. I: Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Lundgren Ulf P, Säljö R, Liberg C (Red.). (2 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Lundgren, M. (2014). Bedömning av gymnasiesärskoleelevers kunskapsutveckling. En studie om bedömning och synliggörande av kunskaper hos elever på gymnasiesärskolans nat-ionella program. Examensarbete på speciallärarprogrammet. Karlstad: Karlstads univer-sitet.
Melander, H. (2013). Att lära av varandra. Om social mediering i en elevgrupp. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 18. Nr. 1-2. ISSN 1401-6788.
Molander, Bengt. (2011). Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Upplaga 2. Stockholm: Thales.
Ravet, J. (2013). Delving deeper into the black box: Formative assessment,
inclusion and learners on the autism spectrum, International Journal of Inclusive Education, 17:9, 948-964, DOI: 10.1080/13603116.2012.719552.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från www.skolverket.se/regelverk/skollagen
SFS 2011:186. Svensk författningssamling. Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20110186.pdf
Skolverket. (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2012). Att se helheter i undervisningen. Naturvetenskapligt perspektiv.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013a). Bedömning för lärande. Ett stödmaterial om kunskapsbedömning i gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013b). Gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013c). Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm:
Fritzes.
Skolverket. (2015). Bedömning för lärande. Kunskapsbedömning inom gymnasiesärskolans individuella program. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2016). Vilka typer av bedömningsformer finns? Hämtad från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/tema-bedomning/vilka-typer-av-bedomningsformer-finns-1.157725
SOU 2011:8. Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning. Stockholm: Fritzes.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm:
Svenska Unescorådet.
Svensson, A. (2010). Att hantera kunskapsuppdraget med eller utan goda förutsättningar?
Hur åtta lärare ser på bedömning i särskolan. Examensarbete i specialpedagogik.
Stockholm: Stockholms universitet.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm. Norstedts.
Säljö, R. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lärande, skola, bildning.
Grundbok för lärare. Lundgren Ulf P, Säljö R, Liberg C (Red.). (2 uppl.). Stockholm:
Natur och kultur.
Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Utbildningsdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter - Konventionen om barns rättigheter. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2010). Svensk forskning om bedömning. En kartläggning. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (1999). Tänkande och språk. Översättning Kajsa Öberg Lindsten. Göteborg:
Diadalos. (Original publicerat 1934).
Watkins, A. (Editor). (2007) Assessment in Inclusive Settings: Key Issues for Policy and Practice. Odense, Denmark: European Agency for Development in Special Needs Education.
Wery, J. & Nietfeld, J.L. (2010). Supporting Self-Regulated Learning With Exeptional Children. TEACHING Exeptional Children. Vol. 42. No. 4, pp. 70-78.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Lund: Studentlitteratur.
Wiliam, D. (2007). Keeping learning on track. I.F. Lester (Red.). Second Handbook of Research on Mathematics Teaching and Learning. Charlotte, NC. pp. 1053-1058.
Wooley, M.E. & Bowen, G.L. (2008). Assessment in Schools. Tools and strategies. National association of social workers. Vol. 30. No. 2, pp. 67-69.
Zher, N.G.H., Hussein, R.M.R. & Saat, R.M. (2016). Enhancing Feedback Via Peer Learning In Large Classrooms. Malaysian Online Journal of Educational Technology. Vol. 4.
Issue 1. Pp 1-16.
Bilaga 1
Till rektor vid gymnasiesärskolans individuella program, XXXXXXX
Förfrågan gällande genomförande av examensarbete på speciallärarprogrammet
Hej!
Jag heter Sophie Fernqvist och studerar termin sex på speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads universitet. I speciallärarutbildningen ingår att i termin sex genomföra ett examensarbete på avancerad nivå vilken kommer att publiceras på Karlstads universitets hemsida.
Jag har i min studie för avsikt att undersöka vilka bedömningsverktyg som lärare på gymnasiesärskolans individuella program använder, med fokus på elevernas själv- och kamratbedömning. Metoden jag kommer att använda är en intervju i form av en
gruppdiskussion, en så kallad fokusgrupp. Datainsamling kommer således att ske i form av en fokusgruppsdiskussion, där min önskan är (minst) fyra till (max) sex deltagare. Min tanke är att avsätta ca två timmar till fokusgruppsdiskussionen och att den ska ske i lämpligt
konferensrum eller liknande, på lärarnas arbetsplats. Önskvärt är att deltagarna ska vara utbildade speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning, eller lärare med likvärdig utbildning/kompetens. Jag kommer använda mig av en intervjuguide med öppna frågor, men tanken är att diskussionen ska vara relativt fri och öppen.
Tidsplan: Datainsamlingen planerar jag kunna genomföra i mitten av februari, men senast i slutet av februari. Jag förbinder mig att skriftligt och muntligt informera lärare i berörd verksamhet. Vidare förbinder jag mig att hantera insamlad data konfidentiellt. Jag avser inhämta informerat skriftligt samtycke för deltagande i studien av samtliga medverkande lärare. Studiens resultat kommer att presenteras i en skriftlig uppsats och medverkande i studien kommer att vara avidentifierade. Studiens resultat kommer att delges berörd verksamhet. Min önskan är att få genomföra den ovan beskrivna fokusgruppsdiskussionen med en grupp lärare på gymnasiesärskolans individuella program, någon gång under februari månad. Jag tar gärna emot förslag på tider.
Vänliga hälsningar,
Sophie Fernqvist, speciallärarstuderande xxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Bilaga 2
MISSIVBREV
Deltagarinformation
Hej!
Jag heter Sophie Fernqvist och studerar termin sex på speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads universitet. I speciallärarutbildningen ingår att i termin sex genomföra ett examensarbete på avancerad nivå som kommer att publiceras på Karlstads universitets hemsida.
Jag har i min studie för avsikt att undersöka vilka bedömningsverktyg som lärare på gymnasiesärskolans individuella program använder, med fokus på själv- och
kamratbedömning. Metoden jag kommer att använda är en intervju i form av en
gruppdiskussion, en så kallad fokusgrupp. Jag hoppas att du tillsammans med några andra lärare på individuella programmet, har möjlighet att träffa mig under ett tillfälle för en fokusgruppdiskussion. Min bedömning är att fokusgruppsdiskussionen tar ca 1,5 timmar att genomföra, men jag kommer att avsätta 2 timmar för säkerhets skull. Jag avser att spela in fokusgruppsdiskussionen för att kunna fokusera på diskussionen och kunna lyssna,
transkribera och analysera diskussionen efteråt. Det inspelade materialet, samt anteckningar från analysarbetet, kommer efter examensarbetets publicering att förstöras.
Din medverkan i min studie är helt frivillig och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Du kommer också att få ge mig ditt skriftliga samtycke innan fokusgruppsdiskussionen star-tar. Som deltagare är du anonym och resultaten av studien kommer att presenteras i en uppsats som du gärna får ta del av. Maila gärna tillbaka till mig och meddela ifall du har möjlighet att delta eller inte. Jag kommer att ta kontakt med dig via telefon för en närmare presentation av mig och studien i god tid innan fokusgruppsdiskussionen.
Din medverkan och ditt bidrag med kunskap skulle betyda mycket för mig.
Vänliga hälsningar
Sophie Fernqvist, speciallärarstuderande xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Härmed ger jag mitt skriftliga medgivande till att delta i studien enligt ovan beskrivning:
Ort och datum:___________________________________________________________
Underskrift: _____________________________________________________________
Bilaga 3
PLANERING.
Fokusgruppstillfället kommer att ske på lärarnas arbetsplats, under deras arbetstid och kommer att inledas med att jag hälsar alla välkomna och att jag kort presenterar mig och vilken erfarenhet och kompetens jag har. Gruppdeltagarna får också presentera sig själva.
Efter detta moment presenterar jag studiens syfte kort. Jag kommer också informera (och repetera informationen från utskicket/missivbrevet) kring praktiska ting, såsom hur lång tid som är avsatt och när kaffepaus ska tas (i samråd) osv. Jag kommer kort att beskriva formen för fokusgruppsdiskussion, exempelvis att deltagarna valts ut för att ge mig kunskap och att det är de som är experter och att det som sägs är helt konfidentiellt och att inga fel eller rätt finns. Att jag som moderator tänker inta en återhållsam roll, men att jag styr diskussionen så att alla kommer till tals, bland annat. Deltagarna får också skriva på samtyckesblanketten.
Struktur för frågeguiden:
Introduktion: Presentation av ämnet.
Öppningsfrågor:
”Uppvärmning”. Beroende på grad av deltagarnas engagemang tänker jag mig att jag ”känner av” om jag behöver ställa alla frågor eller komplettera.
Hur länge har du/ni jobbat här?
Hur länge har du/ni arbetat på individuella programmet?
Har du/ni andra erfarenheter av liknande arbete från andra skolor?
Övergångsfråga:
Vilka erfarenheter har du/ni av bedömning generellt?
Introduktionsfrågor:
Är bedömning en stor del av din/er yrkesutövning?
Är bedömning något som du/ni dagligen reflekterar över?
Nyckelfrågor: Frågor som ställs utifrån syftet med krav på att vara mer precisa.
Arbetar du/ni kontinuerligt med bedömning?
Arbetar du/ni med formativ bedömning och själv- och kamratbedömning?
Finns det hinder i ditt/ert bedömningsarbete?
Blir dina/era elevers kunskaper synliga för dem själv och för andra?
Vilka bedömningsverktyg används för själv- och kamratbedömning?
Vilka bedömningsverktyg använder du/ni i så fall och hur använder du/ni i så fall dessa?
Avslutande frågor:
Vad i diskussionen tycker ni har varit mest intressant?
Mest tankeväckande? Mest lärorikt?
Vad tar ni med er för kunskaper som kan utveckla era yrkesroller framåt?
Jag summerar diskussionen.
Bilaga 4
STUDIEPROTOKOLL Datainsamling.
Syfte
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och synliggöra hur några lärare på gymnasiesärskolans individuella program arbetar med bedömning med fokus på formativ bedömning samt själv- och kamratbedömning.
Frågeställningar
- Hur beskriver lärare att de arbetar med bedömning?
- Hur beskriver lärare att de arbetar med själv- och kamratbedömning?
- Vilka hinder och möjligheter finns i arbetet med bedömning?
- På vilka sätt beskriver lärare att elevers kunskaper synliggörs för dem själv och för andra?
- Vilka olika bedömningsverktyg använder lärare i sitt arbete, när det gäller bedömning generellt samt själv- och kamratbedömning?
Fokusgruppssammansättning
Speciallärare på gymnasiesärskolans individuella program.
Homogenitet
samma kön, likheter i utbildning, erfarenhet och kompetens.
Heterogenitet
Skillnader i utbildning, antal år i yrket, olika arbetsgrupper.
Gruppledare/moderator
Speciallärarstudent med lärarexamen och social omsorgsutbildning. Har arbetat länge med målgruppen, bland annat tre år i särskoleverksamhet.
Genomförande
Individuell kontakt innan studiens genomförande.
Introduktion
Av moderatorns erfarenhet, presentation av syfte och genomgång av genomförandet.
Fokusgruppsdiskussion utifrån fem frågeområden som bandas via mobiltelefon.
Plats för fokusgruppsdiskussion: Fokusgruppen träffas i lokal på lärarnas arbetsplats. Kaffe vid start.