Under processen med att skriva detta arbete har det väckts många frågor om hur undervisningen bättre kan anpassas till elever som har läs- och skrivsvårigheter och/eller dåligt arbetsminne. En frågeställning som behöver lämnas till framtida forskning är vilken effekt olika undervisningsmetoder har på elevernas förmåga att automatisera multiplikation. Frågan har sin förankring i resultatet i den föreliggande studien och att aktuell forskning visar att många elever med dyslexi har svårt att automatisera multiplikationstabellerna. Utifrån berättelserna skulle det även vara intressant att undersöka om elever med diagnosen dyslexi är mer framgångsrika i matematik om de får befästa en räknemetod, som utgår från elevens styrkor, i vart och ett av de fyra räknesätten, jämfört med om de får möta och öva på flera olika räknemetoder. Att ha en dubbel problematik av matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter påverkar elever emotionellt och bör också utforskas närmre med narrativ metod för att kunna ge en mer komplett bild av de dyslektiska elevernas matematikinlärning.
47
Referenser
Bentley, P-O. & Bentley, C. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen.
Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber
Brymann, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Evenshaug, O. & Hallen, D. (2008). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Goodson, I & Sikes PJ. (2001). Life History Research in Educational Settings: Learning
from Lives. Open University Press.
Goodson, I. (2016). The Routledge International Handbook on Narrative and Life
History. New York: Routledge.
Halpenny, A-M. & Pettersen, J. (2015). Piaget och det tänkande barnet. Lund: Studentlitteratur.
Hedegaard Hansen, J. (2011). Narrativ dokumentation: en metod för utveckling av
pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
Häggblom, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. Lund: Studentlitteratur. Høien, T., Lundberg, I., & Nilsdotter, M. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. Lettland:
Natur & Kultur.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Kay, J. & Yeo, D. (2003). Dyslexia and maths. Margate: David Fulton publishers Ltd. Klingberg, T. (2011). Den tänkande hjärnan. Stockholm: Natur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första
skolåren - hur hänger de ihop? Stockholm: Natur och kultur.
Lunde, O. (2010). När siffrorna skapar kaos. Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemma. Lund: Studentlitteratur. Malmer, G. (2011). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G., & Adler, B. (1996). Matematiksvårigheter och dyslexi. erfarenheter och
synpunkter i pedagogisk och psykologisk belysning. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, D. & Ashing, K. trl. (2015). Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som
48
Nilholm, C. (2017). Teori i Examensarbetet: En vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Persson, J. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Rystedt, E. & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg:
Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. SPSM. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vernersson, I-L. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor:
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? NU-förlag.
Alloway, T. P., Gathercole, S. E., Kirkwood, H., & Elliott, J. (2009). The Working Memory Rating Scale: A Classroom-Based Behavioral Assessment of Working Memory. Learning and Individual Differences, 19(2), 242–245.
Alloway, R. G. & Alloway, T. (2009). Investigating the predictive roles of working memory and IQ in academic attainment. Journal of Experimental Child Psychology, 106(1), 20–29.
Arsalidou, M., & Taylor, M. J. (2010). Is 2 + 2 = 4? Meta-analyses of brain areas needed for numbers and calculations. NeuroImage, 54(3), 2382–2393.
Bergman-Nutley, S., Klingberg, T. (2014). Effect of working memory training on working memory, arithmetic and following instructions. Psychological Research, 78(6): 869-77.
Chinn, S., Ashcroft, R. E., & Ashcroft, R. (2017). Mathematics for Dyslexics and
Dyscalculics: A Teaching Handbook. John Wiley & Sons: Incorporated.
De Clercq-Quaegebeur, M., Casalis, S., Vilette, B., Lemaitre, M.-P., & Vallée, L. (2018). Arithmetic Abilities in Children with Developmental Dyslexia: Performance on French ZAREKI-R Test. Journal of Learning Disabilities, 51(3), 236–249.
Dehaene, S. & Cohen, L. (1995) Towards an anatomical and functional model of number processing. Mathematical Cognition, 1(1), 83–120.
De Smedt, B. & Boets, B. (2010). Phonological processing and arithmetic fact retrieval: Evidence from developmental dyslexia. Neuropsychologia, 48(14), 3973–3981.
49
Elliott, J. (2005). Using narrative in social research. Qualitative and Quantitative
approaches. SAGE.
Evans, T. M., Flowers, D. L., Napoliello, E. M., Olulade, O. A., & Eden, G. F. (2014). The functional anatomy of single-digit arithmetic in children with developmental dyslexia. NeuroImage, 101, 644–652.
Fehr, T., Code, C. & Herrmann, M. (2007). Common brain regions underlying different arithmetic operations as revealed by conjunct fMRI–BOLD activation. Brain
Research, 1172, 93–102.
Göbel, SM. & Snowling, MJ. (2010). Number-processing skills in adults with dyslexia. Quarterly Journal of Experimental Psychology. 63(7):1361-1373.
Ischebeck, A., Zamarian, L., Egger, K., Schocke, M. & Delazer, M. (2007). Imaging early practice effects in arithmetic. NeuroImage, 36(3), 993–1003.
Koerte, I. K., Willems, A., Muehlmann, M., Moll, K., Cornell, S., Pixner, S. & Schulte- Koerne, G. (2015). Mathematical abilities in dyslexic children: a diffusion tensor imaging study. Brain Imagine and Behavor, 10(3), 781–791.
Koponen, T., Sorvo, R., Dowker, A., Räikkönen, E., Viholainen, H., Aro, M., & Aro, T. (2018). Does Multi-Component Strategy Training Improve Calculation Fluency Among Poor Performing Elementary School Children? Frontiers in Psychology, 9: 1187.
Moll, K., Kunze, S., Neuhoff, N., Bruder, J. & Schulte-Körne, G. (2014). Specific Learning Disorder: Prevalence and Gender Differences. PLoS One, 9(7), 1–8. Peake, C., Jimenez, J. E., Rodriguez, C., Bisschop, E. & Villarroel, R. (2014). Syntactic
Awareness and Arithmetic Word Problem Solving in Children With and Without Learning Disabilities. Journal of Learning Disabilities, 48(6), 593–601.
Riessman, C (2008). Narrative Methods for the Human Sciences. Qualitative Social
Research, (1).
Riessman, C. (2015). Twists and turns: Narrating my career, Catherine Kohler Riessman. Qualitative Social Work, 14(1), 10–17.
Simmons, F. R. & Singleton, C. (2009). The mathematical strengths and weaknesses of children with dyslexia. Journal of Research in Special Educational Needs, 9(3), 154– 163.
Svensson, A-K. (2011). Lärarstudenters berättelser om läsning – Från tidig barndom till
50
Trbovich, P., & LeFevre, J. (2003). Phonological and visual working memory in mental addition. Memory & Cognition, 31(5), 738–745.
Träff, U., Desoete, A. & Passolunghi, M. C. (2016). Symbolic and non-symbolic number processing in children with developmental dyslexia. Learning and Individual
Differences, 56, 105–111.
SKOLFS 2010:37 (2017) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Skolverket.
51
54
Bilaga B
Intervjuguide
Berätta om
• hur du upplevt inlärningen av ”Lilla Plus”, ”Lilla Minus” och multiplikationstabellerna • vilken räknemetod du oftast väljer när du räknar addition och subtraktion utan växling • vilken räknemetod du oftast väljer när du räknar addition och subtraktion med växling • du har haft lätt eller svårt att minnas hur du ska göra beräkningar med olika
beräkningsmetoder
• vilka strategier du har använt om du inte kunnat minnas svaret på en additions-, subtraktions- eller multiplikationsuppgift direkt från minnet
• vad som har varit viktigt för dig vid arbetet med olika beräkningar • din inställning till ämnet matematik
55
56
xxx xxx