Förevarande studie har synliggjort hur förskollärare säger sig arbeta för att skapa trygghet till nyanlända barn och familjer vid inskolning. En förskollärare i studien berättar att hon skulle vilja studera vad och hur nyanlända vårdnadshavare med annat modersmål upplever när de kommer första gången till förskolan i Sverige. I liknelse med förskolläraren i förevarande studie hade det varit intressant för vidare forskning att intervjua nyanlända vårdnadshavare för att synliggöra deras perspektiv på det första mötet inom förskolans utbildning. Att synliggöra nyanlända vårdnadshavares perspektiv hade varit givande eftersom denna studiens resultat endast berör förskollärares tankar och metoder angående trygghet vid inskolning av nyanlända familjer.
Referenslista
Angel, B., & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. (2 uppl.). Studentlitteratur.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 8–16). Liber.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg –
till grund för akademiska studier. Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat, observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Liber.
Björk-Willén, P. (2018). Lek, samspel och flerspråkande. I P. Björk-Willén (Red.), Svenska
som andraspråk i förskolan (s. 72–90). Natur & kultur.
Bozarslan, A. (2001). Möte med mångfald, förskolan som arena för integration. Runa Förlag. Brandtzaeg, I., Torsteinson, S., & Øiestad, G. (2013). Se barnet inifrån, att arbeta med
anknytning i förskolan. Natur & kultur.
Broberg, M., Hagström, B., & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan, vikten av trygghet
för lek och lärande. Natur & kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2uppl.). Liber.
Cekaite, A. (2018). Sociala aktiviteter som öppningar mot språket. I P. Björk-Willén (Red.),
Svenska som andraspråk i förskolan (s. 56–71). Natur & kultur.
Cugmas, Z. (2011). Relation between children's attachment to kindergarten teachers, per- sonality characteristics and play activities. Early child Development and Care, 181(9), 1271-1289. https://doi.org/10.1080/03004430.2010.523993
Dysthe, O., & Igland, M-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.),
Dialog, samspel och lärande (s. 75–94). Studentlitteratur.
Ellneby, Y. (2007). Pedagoger mitt i mångfalden, Att möta barn från andra kulturer i
förskolan. Sveriges utbildningsradio.
Enö, M. (2013). Kommunikation och samverkan i mångkulturella skolor. I A. Harju & I. Tallberg Broman (Red.), Föräldrar, förskola och skola (s. 41–58). Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne. G. & Svensson. P (Red.),
Kvale, S., & Brinkmann, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. (2 uppl.). Studentlitteratur. Källhage, S., & Malm, J. (2020). Introduktion i förskolan – Trygg start för likvärdig
utbildning. Gothia fortbildning.
Lahdenperä, P. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Studentlitteratur. Ljunggren, Å. (2018). Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas?. Forskning om undervisning och lärande, 6(2), 23–43.
Lindgren, C., & Torro, T. (2017). Trygg inskolning-grunden för en givande förskoletid. Gothia Fortbildning.
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Studentlitteratur.
Lunneblad, J. (2013a). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research. 6(8), 1–14. Lunneblad, J. (2013b). Den mångkulturella förskolan, Motsägelser och möjligheter (2 uppl.). Studentlitteratur.
Löfdahl, A. (2014). God forskningsed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl. A., Hjalmarsson. M. & Franzén, K (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32–43). Liber.
Markström, A-M., & Simonsson, M. (2017). Introduction to preschool: strategies for managing the gap between home and preschool. Nordic Journal of Studies in Educational
Policy, 3(2), 1–10 https://doi.org/10.1080/20020317.2017.1337464
Migrationsverket. (8 oktober 2020a). Fem år sedan flyktingsituationen 2015.
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-fragor/Fem-ar-sedan-flyktingsituationen-2015.html
Migrationsverket. (10 september 2020b). Personer som kommuner och regioner kan få
ersättning för.
https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Regioner/Statlig-ersattning/Personer-kommuner-och-regioner-kan-fa-ersattning-for.html
Niss, G., & Söderström, A-K. (2015). Samarbete i förskolan – för barnens skull. Studentlitteratur.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder, Att planera, genomföra och
Persson, S., & Gustavsson, H. (2016). Omsorg – kärlek, medkänsla och noggrannhet. I B. Riddersporre., & B. Bruce (Red.), Omsorg, i en förskola på vetenskaplig grund. (s. 15–31). Natur & Kultur.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 220–236). Liber.
Unicef. (u.å). Flykten slutar här. https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial
Utbildningsdepartementet (1 februari 2018). Insatser för att stärka utbildningens kvalitet. https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce9145b6/1584346090462/Uppdrag %20U201800404S.pdf
Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2008). Preschool–home cooperation in change.
International Journal of Early Years Education, 16(2), 151-161.
DOI:10.1080/09669760802025165
Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. [Licentiatuppsats, Karlstads universitet].
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:731630/FULLTEXT01.pdf Skolverket (2017). Måluppfyllelse i förskolan. Skolverket. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Skolverket.
Skollagen (2010:800). Utbildningsdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-%202010800_sfs-2010-800
Stier, J. (2016). Att arbeta med vär(l)den i förskolan. I B. Riddersporre., & B. Bruce (Red.),
Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (s. 249–263). Natur & kultur.
Stier, J., & Riddersporre, B. (2019). Interkulturellt arbete i förskolan. Natur & kultur. Strandberg, L. (2014). Vygotskij, barnen och jag – pedagogisk inspiration. Studentlitteratur. Strandberg, L. (2017). Vygotskij i praktiken, Bland plugghästar och fusklappar. (3 uppl.). Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning, Grundbok för lärande (251–309). Natur & kultur. Tallberg Broman, I. (2017). Att samverka med barnens vårdnadshavare, I L. Rubinstein Reich, I. Tallberg Broman & A-C. Vallberg Roth (Red.), Professionell yrkesutövning I
Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25a76/1555422970243/En-likvaerdig-foerskola_VR_2015.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_ principer_VR_2002.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vuorinen, T., Sandberg, A., Sheridan, S., & Williams, P. (2014). Preschool teachers' views on competence in the context of home and preschool collaboration, Early Child Development
and Care, 184(1), 149-159.
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos.
Ylvén, R., & Wilder, J. (2014). Samverkan med barn och familjer. I A. Sandberg (Red.), Med
sikte på förskolan, Barn i behov av stöd (2 uppl., s. 249–268). Studentlitteratur.
Wångersjö, M. (2017). Nyanlända i förskolan, Barnets bästa mottagande. Gothia fortbildning.
Bilaga 1
Hej!Mitt namn är Sanna Andersson och jag studerar förskollärare vid Luleå tekniska universitet. Jag läser sista terminen på utbildningen och just nu skriver jag mitt examensarbete.
Tack för att du vill delta i min studie. Studien handlar om det första mötet med nyanlända barn och familjer på förskolan. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare säger sig arbeta för att skapa trygghet till nyanlända barn och deras vårdnadshavare vid inskolning.
Det ska bli givande och intressant att göra en intervju med dig. Med tanke på rådande omständigheter med covid-19 blir en telefonintervju möjlig att genomföra. Intervjun kommer ta max 60 min. Intervjun kommer att spelas in med röstinspelning och jag kommer även föra anteckningar under samtalet, samtalet kommer sedan transkriberas till text. Alla intervjupersoner och förskolans namn kommer att vara anonyma i studien.
Arbetet följer vetenskapsrådets etiska principer där deltagandet är frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta din medverkan i studien utan någon viss förklaring. Det insamlade datamaterialet används endast för att ge nytta till studien samt innehåller inga uppgifter som kan identifiera deltagarna. Det är bara jag som kommer ha tillgång till ljudinspelning och text, detta kommer inte delges till någon annan. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer all insamlad datamaterial raderas samt att examensarbetet blir en offentlig handling.
Vad kul att du vill medverka i studien! Hör gärna av dig om du har frågor. Sanna Andersson
0730977780 Student
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?
2. Hur ser du på förskolans läroplan i relation till inskolning, trygghet och anknytning? 3. Vilka erfarenheter har du om arbetet med nyanlända barn och familjer i förskolan? 4. Hur inskolas nyanlända barn på er förskola och hur organiseras inskolningen?
5. Har du någon erfarenhet av anknytningsperson vid inskolning? Utgår ni ifrån att en pedagog på avdelningen har ansvar över inskolningen? På vilket sätt?
6. Har du någon erfarenhet av introduktionssamtal vid inskolning? På vilket sätt?
7. Är det någon skillnad i inskolningen mellan ett nyanlänt barn och ett annat barn? På vilket sätt? Vad kan det bero på?
8. Hur skapar ni trygghet och anknytning till nyanlända barn vid inskolning? 9. Hur skapar ni trygghet till nyanlända vårdnadshavare vid inskolning av barnet? 10. Vilka är de störta utmaningarna och svårigheterna du stött på vid inskolning av
nyanlända barn och deras familjer?
11. Hur kommunicerar ni med nyanlända barn på förskolan?
12. Hur sker och fungerar samverkan mellan nyanlända barns vårdnadshavare?
13. Hur kommunicerar nyanlända barn med andra barn på förskolan? Hur fungerar barnens samspel och lek mellan varandra om de inte talar samma språk?
14. Vad tycker du är viktigt vid bemötande av nyanlända barn och familjer? Vad krävs av er pedagoger?
15. Känner du dig säker i mottagande av nyanlända barn? Om inte, finns det stöd att få? Hur kan det gå till?