Utmaningar och stöd i mottagandet av nyanlända barn och familjer

Samtliga förskollärare i studien berättar att de är eniga om att språk och kommunikation ses som en av de största utmaningarna vid inskolning av nyanlända familjer på förskolan. Sofia lyfter fram att pedagoger behöver bli bättre på att reflektera över hur vi använder och förhåller oss till det svenska språket.

Det finns i det svenska språket ord som vi använder och då kan vi få skärpa oss själva när vi pratar. Vi använder ord som ”nog” och kanske. Det händer att vi lägger in ett kanske då vi pratar fast vi egentligen menar att det är så här det ska vara. (Sofia)

De flesta förskollärare i studien nämner att förutom kommunikation är vardagsrutiner, passa tider och kläder efter väder en utmaning. Josefin beskriver att nyanlända familjer ofta har svårt för tider och rutiner. ”I deras länder så har de ofta ingen klocka som de går efter. Och nu får de en tid som de ska anpassa sig efter och det är den här tiden, och ni kan inte komma en timme senare” (Josefin). Malin lyfter fram att det ibland inte alltid är lätt för nyanlända familjer att passa tider, då måste personalen på förskolan vara ett stöd för familjerna och påminna samt hjälpa dem. Vidare nämner även Malin att det svenska klimatet och årstiderna är en stor omställning för nyanlända familjer och kan vara svårt att anpassa sig till. Personalen på förskolan får förklara till familjerna att på förskolan går de ut i alla väder. Sofia berättar att det kan vara svårt för nyanlända vårdnadshavare att anpassa kläder utifrån väder och aktivitet. Exemplet nedan visar på hur svårt det kan vara att förstå ny kultur och klimat som man inte tidigare upplevt.

Jag tror inte alltid det är språket som brister utan det är nog bara så att det är svårt att förstå. Det är nog inte så lätt att förstå vissa saker om man inte varit ute så mycket själv i kyla. (Sofia)

Förutom kommunikation och rutiner berättar Carola om en annan stor utmaning hon stött på i arbetet med nyanlända barn och familjer. Inte bara vårdnadshavare som kommer från andra länder och kulturer kan ha upplevt traumatiska händelser utan även barnen. Vidare berättar hon hur tidigare traumatiska upplevelser kan påverka barnen i leken. Hon beskriver även vikten av att barnen får bearbeta sina upplevelser. I exemplet nedan beskriver Carola en händelse med en syrisk pojke på förskolan.

Det är nog egentligen det här med den syriska familjen som kom hit och pojken hade så mycket trauman. Det var en syrisk pojke som började på förskolan, han var fem år gammal. Han hade upplevt hemska traumatiska upplevelser, kom vi ju fram till efter ett tag. I lekarna kunde vi se att det var mycket såhär att han skulle binda fast, att han låtsades, tog våra händer och skulle binda fast om. Vi kunde se att han gjorde som stryplekar, alltså inte att han flög på barnen och så men han lekte sådana lekar i sin fantasi. Det var väldigt obehagliga lekar. Familjen hade just kommit hit till Sverige och där behövde vi ge han mycket stöttning och vägledning och samtidigt låta han leka. De behöver ju få bearbeta dessa upplevelser, det är ju också väldigt viktigt. Så det kan vara väldigt svåra saker som de har med sig ibland i bagaget. (Carola)

Avslutningsvis berättar samtliga förskollärare i studien att de känner sig trygg och säker i sitt mottagande av nyanlända barn och familjer på förskolan. De är alla överens om att hjälp och stöd finns att få via rektor och specialpedagog om det skulle behövas. ”Jag känner mig säker i mottagandet av nyanlända barn och familjer, men det är ju klart att jag kan lära mig mer. Man är aldrig fullärd i det här jobbet” (Carola). I citatet ovan framhåller Carola att hon känner sig säker i mottagandet av nyanlända familjer på förskolan. Vidare berättar hon att i arbetet som förskollärare blir man aldrig riktigt fullärd utan vi lär oss nya saker hela tiden.

7. Diskussion

I följande avsnitt diskuteras metoddiskussionen därefter presenteras resultatdiskussionen med förankring till tidigare genomgång av litteratur och forskning. Avslutningsvis presenteras slutsatser och implikationer samt förslag till fortsatt forskning i relation till första mötet med nyanlända barn och familjer på förskolan.

7.1 Metoddiskussion

En kvalitativ forskning och semistrukturerad intervju har legat till grund för att uppnå studiens syfte och frågeställningar. Kvalitativ forskning samt semistrukturerad intervju har lämpat sig väl för studien eftersom metoden har hjälp till att skapa en djupare förståelse för hur förskollärare säger sig arbeta för att skapa trygghet till nyanlända barn och vårdnadshavare vid inskolning. Backman et al. (2012) redogör för att inom kvalitativ forskning vill forskaren söka en förståelse för hur människor upplever och uppfattar olika saker. Backman et al. skriver även att i en semistrukturerad intervju har respondenten större frihet att svara på sitt eget sätt eftersom intervjun brukar innehålla vissa förbestämda frågor. Jag har använt Brymans (2011) intervjuguide vilket gjorde det lättare att strukturera upp intervjufrågorna.

När information inom områden som berör naturliga händelser och beteenden ska samlas in är observationer en betydelsefull insamlingsmetod. Observation används oftast som ett komplement till andra metoder (Patel & Davidsson, 2011). Det hade varit betydelsefullt att kombinera intervju och observationer som metod för att med egna ögon se hur förskollärare arbetar för att skapa trygghet till nyanlända familjer vid inskolning. I förevarande studie var detta dock ej någonting som var aktuellt eftersom studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare säger sig arbeta för att skapa trygghet till nyanlända familjer. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) framhåller att forskaren kan beskriva händelser utifrån sitt eget perspektiv med hjälp av observation. Perspektivet hos den som studeras kan endast förstås om forskaren istället intervjuar personen. Fortsättningsvis menar författarna att forskaren möjligen måste komplettera intervju med andra metoder eftersom intervju som metod ger en begränsad bild av en händelse (Zetterquist & Ahrne, 2015).

Val av metod för insamling av datamaterial bestod av telefonintervju. Bryman (2011) och Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2015) skriver att forskaren vinner tid av att använda intervju som metod eftersom en riklig datamängd brukar kunna samlas in. Under studiens telefonintervjuer fördes anteckningar samt ljudinspelning. Patel och Davidsson (2011) förklarar att en fördel med ljudupptagning är att intervjupersonens svar registreras direkt och exakt. Nackdelen med ljudupptagning är att det är en tidkrävande process då ljudfilerna ska transkriberas till text. Jag anser i enlighet med Bryman (2011) och Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2015) att vid telefonintervju fick jag möjlighet att samla in en riklig mängd datamaterial där det blev enklare att transkribera ljudfilerna till text för att få ned exakt vad respondenterna svarade. Transkriberingen blev dock en tidskrävande process som tog många timmar att genomföra. Bryman (2011) framhåller att en nackdel med telefonintervju är att gester och minspel inte blir synligt hos respondenten eftersom forskaren och respondenten inte ser varandra, vilket kan vara en viktig del i intervjun för att få syn på reaktioner. Detta har tagits i

beaktning när datamaterialet har analyserats samt att jag även varit medveten om att respondenterna kan ha blivit påverkade av ljudinspelningen, vilket kan hämma deras sätt att uttrycka sig eftersom de vet att inspelning pågår.

Vetenskapsrådet (2002) beskriver att respondenter ska själva ges möjlighet att bestämma över sin medverkan i en studie där deltagandet ska vara frivilligt. Förevarande studie har utgått ifrån ett bekvämlighetsurval där en bekant rektor har kontaktats och hjälp till att ta fram lämpliga respondenter till studien. Bryman (2011) framhåller att ett bekvämlighetsurval innebär att forskaren använder sig av respondenter som finns tillgängliga för studien. Däremot går det att diskutera om urvalet i förevarande studie följer vetenskapsrådets etiska principer. Har respondenterna själva velat medverka i studien eller har de har känt tvång att delta eftersom deras rektor tillfrågat dem. Fördelar med ett bekvämlighetsurval i förevarandestudie är att respondenterna är väl förtrogna med studiens ämne vilket gav möjlighet till fördjupad diskussion vid telefonintervjuerna.

7.2 Resultatdiskussion

I nedanstående avsnitt diskuteras studiens resultat i relation till tidigare genomgång av litteratur, forskning, samt teoretisk utgångspunkt för studien. Syftet med studien var att synliggöra hur förskollärare säger sig arbeta för att skapa trygghet till nyanlända barn och vårdnadshavare vid inskolning. Det som diskuteras under resultatdiskussionen är det mest framträdande resultaten baserat på förskollärarnas svar. Följande rubriker är utformade utifrån det innehåll som rubrikerna avser att diskutera.

7.2.1 Det första mötet med nyanlända barn och familjer på förskolan

Resultatet i förevarande studie visar i enlighet med Utbildningsdepartementet (2018) att den svenska förskolan har en viktig och betydelsefull roll då nyanlända familjer kommer till Sverige och ska integreras in i samhället, eftersom förskolans utbildning ofta blir den första kontakten med det nya samhället. I studien beskrev en förskollärare sitt första möte på förskolan med en ensam nyanländ mamma som kom till Sverige från Somalia. Hon kände nästan ingen i det nya landet och förskolan blev den första kontakten med samhället. I liknelse med förskollärarens berättelse framhåller Angel och Hjern (2004) att förskolan är en av de viktigaste platserna för många nyanlända familjer som har en flyktingbakgrund. För nyanlända familjer som lämnat sitt förflutna och ännu inte skapat nya kontaktnätverk är förskolans utbildning viktig eftersom förskolan erbjuder familjerna tillgång till stöd och struktur. Wångersjö (2017) framhåller att nyanlända barn som behövt flytta från sitt ursprungliga land behöver hantera händelsen. Således blir det betydelsefullt att förskolan ska vara en trygg ”landningsbana” för alla familjer oavsett bakgrund och var i världen man kommer ifrån.

I studiens resultat berättar förskollärarna att bemötande utifrån individernas behov är betydelsefullt vid det första mötet på förskolan för alla barn oavsett bakgrund. Förskollärarna uttrycker att förskolan ska vara en trygg plats för alla barn och familjer där alla i familjen ska känna sig inkluderade. Studiens resultat kan tolkas som att förskollärarna visar en vilja till att samverka och interagera med de nyanlända vårdnadshavarna. Detta arbetssätt är väl förenligt med Läroplan för förskolan där det står att ”Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge

barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar” (Skolverket, 2018, s. 8). I Skolverket (2018) står det även att en viktig utgångspunkt för att barnen ska kunna lära och utvecklas är ett fungerande samarbete med barnens vårdnadshavare. Ylvén och Wilder (2014) anser att tillsammans med hemmet ska förskolan skapa de bästa förutsättningarna för att barnet ska utvecklas rikt och mångsidigt. I en studie av Vuorinen et al. (2014) har de synliggjort att förskollärare tycker det är viktigt att etablera och upprätthålla kontakt för att skapa en god relation mellan förskolan och vårdnadshavare. Studien visade även vikten av att förskollärare anpassar sig efter familjen och att relationen ska präglas av förtroende och tillit till varandra. Förevarande studies resultat bekräftar Vuorinen et al. resultat eftersom de flesta förskollärare i förevarande studie uttrycker att det viktigaste vid bemötande av nyanlända barn och familjer vid inskolning är vikten av att visa intresse, lyssna samt prioritera att bygga upp relationer. Resultatet i studien visar att samtliga förskollärare lyfter att trygghet är det viktigaste för alla barn och familjer som kommer till förskolan. En förskollärare i studien berättar att omsorg är grundläggande för trygghet och för att ge förutsättningar för att främja inlärning. Detta kan liknas med det Persson och Gustafsson (2016) framhåller att god omsorg är en förutsättning på förskolan för att lärande ska ske. Vidare skriver författarna att forskning har visat att barn som är ängsliga och otrygga kan få problem med att lära sig saker på förskolan, därför är omsorgen en viktig del av pedagogernas professionella uppdrag. För att ge barnen möjlighet att tillägna sig kunskaper på förskolan krävs det att förskolans personal ser till att barnen mår bra (Persson & Gustafsson, 2016). Det står även i skollagen (SFS 2010:800, 8 kap, 2§) att ”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet”. I förevarande studie lyfter en förskollärare upp vikten av att vårdnadshavare ska känna sig trygg med förskolan för att även barnet ska bli det. Detta stöds även av Wångersjö (2017) som poängterar att de vårdnadshavare som känner sig välkommen och trygg med förskolan kommer föra över sin känsla till sitt barn. Niss och Söderström (2015) redogör även för att ett fungerande kontaktnät med barnets vårdnadshavare är betydelsefullt på förskolan. Författarna uttrycker att barnet kan komma att påverkas negativt om sinnesstämningen mellan pedagogerna och vårdnadshavarna inte fungerar väl. Detta kan kopplas till förskolläraren i förevarande studie som uttrycker vikten av att nyanlända vårdnadshavare ska känna trygghet med förskolan, vilket även kan ha påverkan för barnets känslor.

Resultatet i studien visar att samtliga förskollärare uttrycker att inskolning förekommer på liknande sätt oavsett från vilket land barnen kommer ifrån. Dock synliggörs det i studiens resultat att förskollärarna nämner skillnader ändå i inskolning mellan nyanlända barn och andra barn. En tydlig skillnad i inskolning mellan ett nyanlänt barn och ett annat barn är att det oftast sker tolksamtal med nyanlända familjer på familjens modersmål för att lättare förstå varandra. En tidigare studie av Ljunggren (2018) visade även att en avgörande del vid inskolning av nyanlända familjer var vikten av att lära känna familjerna där tolk kunde underlätta det första mötet på förskolan för att förstå varandra. Resultatet i förevarande studie visar även att ytterligare skillnad vid inskolning är att de flesta förskollärare i studien påpekar att de måste vara tydligare med regler och rutiner vid inskolning av nyanlända barn och familjer. Vidare

visar studien vikten av att tydliggöra för nyanlända vårdnadshavare vad förskolans uppdrag innebär samt beskriva vad utbildning är. Det som synliggjorts ur resultatet där förskollärarna berättar om att vara extra tydlig med regler och rutiner vid inskolning samt berätta vad förskolans utbildning är för någonting är däremot ingenting som endast kan vara bra för nyanlända familjer. Det kan även vara betydelsefullt att tydliggöra för andra familjer vad som innebär med förskolans uppdrag eftersom alla familjer kanske inte har kunskap om detta. Markström och Simonsson (2017) har sett liknade i sin studie som visar att det är viktigt att nyanlända familjer ges information om förskolans uppdrag. Detta för att nyanlända vårdnadshavarna ska ges möjlighet att lättare förstå varför förskolan är så viktig samt vad det är för någonting.

För att skapa trygghet och underlätta anknytningen till nyanlända barn och vårdnadshavare vid inskolning synliggörs det i studiens resultat att samtliga förskolor i studien valt ut en specifik pedagog på deras förskola som ansvarar för inskolningen av familjen de första dagarna. Detta arbetssätt överensstämmer med Broberg et al. (2012) som framhåller att det är viktigt att barnet under inskolningen får möjlighet att skapa minst en trygg och tillitsfull relation till en pedagog. Vidare skriver Broberg att under tiden vårdnadshavaren är på annat ställe fungerar pedagogen som barnets tillfälliga anknytningsperson. Samtliga förskollärare i förevarande studie nämner att inskolning omfattar omkring två veckor och att som förskollärare gäller det att vara flexibel och anpassa tiden utifrån varje enskild individ. Niss och Söderström (2015) bekräftar studiens resultat eftersom författarna poängterar att det är viktigt att anpassa invänjningstiden efter barnets behov för att barnet ska känna trygghet.

7.2.2 Språk och kommunikation på förskolan för att skapa trygghet till nyanlända barn och