Förslag på fortsatt forskning - Beslutstöd i ambulanssjukvården

9. Konklusion

9.2 Förslag på fortsatt forskning

Fortsatt forskning bör fokusera på kvalitativa studier för att öka kunskapen om patienters upplevelser av att bli hänvisade till egenvård. Sjuksköterskor i

ambulanssjukvårdens upplevelser av att samarbeta med akutläkare i beslutsfattandet är också av intresse.

Referenslista

Ahl, C., Nyström, M., & Jansson, L. (2006). Making up one’s mind: – Patients’ experiences of calling an ambulance. Accident and Emergency Nursing, 14 (1),11– 19. doi: 10.1016/j.aaen.2005.10.002

Andersson Hagiwara, M. (2016). Beslutstöd och dokumentation. I B-O. Suserud & L. Lundeberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (2 uppl. s. 237-241). Stockholm: Liber.

Andersson Hagiwara, M., & Wireklint Sundström, B. (2016). Vårdande och systematisk bedömning. I B-O. Suserud & L. Lundeberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (2 uppl. s. 179-208). Stockholm: Liber.

Arman, M. (2015). Teori för vårdande utveckling. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh. Teoretiska grunder för vårdande. (s. 280-307). Stockholm: Liber.

Backman, T., Juuso, P., Borg, R., & Engström, Å. (2019). Ambulance nurses’ experiences of deciding a patient does not require ambulance care. Nursing Open, 1-7. doi:10.1002/nop2.255

Beillon, L M., Suserud, B-O., Karlberg, I., & Herlitz, J. (2009). Does ambulance use differ between geographic areas? A survey of ambulance use in sparsely and densely populated areas. The American Journal of Emergency Medicine, 27(2), 202-211. doi: 10.1016/j.ajem.2008.01.0

Benner, P., & Wrubel, J. (1989). The primacy of caring: stress and coping in health and illness. Califonia: Menlo Park.

Billhult, A., & Gunnarsson, G. (2012a). Enkäter. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (1 uppl. s. 139–149). Lund: Studentlitteratur.

Billhult, A., & Gunnarsson, G. (2012b). Bortfallsanalys och beskrivande analys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom

omvårdnad. (1 uppl. s.306–314). Lund: Studentlitteratur.

Breeman, W., Poublon, N.A., Verhofstad, M.H.J., & Van Lieshout, E.M.M. (2018). Safety of on-scene medical care by EMS nurses in non-transported patients: a prospective, observational study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 26(1), 79. doi: 10.1186/s13049-018-0540-z

Bremer, A. (2016a). Dagens ambulanssjukvård. I B.O. Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (2 uppl. s.48–61). Stockholm: Liber.

Bremer, A. (2016b). Den mångfacetterade delaktigheten. I B.O. Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (2 uppl. s.65–70). Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö: Liber.

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & kultur.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande – I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Dalton, A., Limmer, D., Mistovich, J. & Werman, H. (2010). Advanced medical life support. (3 uppl.). New Jersey: Pearson Education.

Ebben, R.H.A., Vloet, L.C.M., Speijers, R.F., Tönjes, N.W., Loef, J., Pelgrim, T., Hoogeveen, M., & Berben, S.A.A. (2017). A patient-safety and professional perspective on non-conveyance in ambulance care: a systematic review. Scand J Trauma Resusc Emerg Med, 25(1), 71. doi: 10.1186/s13049-017-0409-6

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment: The patient’s first encounter with prehospital emergency care. International Emergency Nursing, 16(3), 185–192. doi:10.1016/j.ienj.2008.04.003

Figgis, K., Slevin, O., & Cunningham, JB. (2010). Investigation of paramedics' compliance with clinical practice guidelines for the management of chest pain. Emerg Med J, 27(2), 151–155. doi: 10.1136/emj.2008.064816

Fredriksson, L. (2017). Vårdande kommunikation. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2 uppl. s. 415– 425). Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, B-M., & Warren- Stomberg, M. (2008). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing, 17(2), 83–89. doi: 10.1016/j.ienj.2008.10.004

Griffiths, P., Dall’Ora, C., Simon, M., Ball, J., Lindqvist, R., Rafferty, A-M., & Aiken, L. H. (2014). Nurses’ shift length and overtime working in 12 European countries: The associationwith perceived quality of care and patient safety. Medical Care, 52(11), 975-981. doi:10.1097/MLR.0000000000000233

Gårdelöv, B. (2016). Ambulanssjukvårdens utveckling i Sverige. I B.O. Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (2 uppl. s.40–47). Stockholm: Liber.

Holmberg, M. (2015). Being secure in insecurity – aspects of caring in the

ambulance service. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm). Hämtad från

https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/44886/Thesis_Mats_Holmbe rg%20.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Holmberg, M. (2018). Prehospitalt vårdande och möte –” vårdvetenskap och ambulanssjukvård” [PowerPoint-presentation]. Hämtad 2019-02-11 från

https://mymoodle.lnu.se/mod/book/view.php?id=1831196&chapterid=212915

Hörberg, A. (2018). The experience of being new and desirable support during the first year in the emergency medical services. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm). Hämtad från

https://www.aisab.nu/media/112241/Thesis_Anna_Hörberg.pdf

Inspektion för vård och omsorg (IVO). (2017). För privatpersoner. Hämtad 2019-01-30 från https://www.ivo.se/for-privatpersoner/

Inspektion för vård och omsorg (IVO). (2018). I väntan på vårdplats: Om

patinentsäkerhet på akutmottagningar. Nationel tillsyn inom hälso- och sjukvård. Hämtad 2019-03-25 från

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2018/nationell-tillsyn-av-akutmottagningar.pdf

Isaksson, RM., Brulin, C., Eliasson, M., Näslund, U., & Zingmark, K. (2011). Prehospital experiences of older men with a first myocardial infarction: A qualitative analysis within the Northern Sweden MONICA Study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (25), 787–797. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00896.x

Karlsson, M., & Nelsson, C. (2017, mars). Strukturerad bedömning viktig vid konsultation på distans: Risk för under- och övervärdering av symtom vid telefonkontakt. Läkartidningen, 114. Hämtad från

http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/EA/%5bEHEA%5d/EHEA.pdf

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (s. 67–92). Lund:

Studentlitteratur.

Kongstad, P. (2016). Ambulanssjukvårdens organisation. I B.O. Suserud & L. Lundeberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (2 uppl. s.149–175). Stockholm: Liber.

Krey, J. (2009, maj). Det här är triage: Vårdfokus, 6. Hämtad från

https://www.vardfokus.se/tidningen/2009/nr-6-2009-6/det-har-ar-triage/

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Natur och Kultur.

Lidal, I.B., Holte, H.H., &Vist, G.E. (2013). Triage systems for pre-hospital emergency medical services - a systematic review. (Report). Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 21(1), doi: 10.1186/1757-7241-21-28

Lövtrup, M. (2015, april). Nu vill alla sjukhus ha akutläkare. Läkartidningen.

Hämtad från

http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/04/Nu-vill-alla-sjukhus-ha-akutlakare/

Maslow, A.J. (1970). Motivation and personality. New York: Harper & Row.

Magnusson, C., Källenius, C., Knutsson, S., Herlitz, J., & Axelsson, C. (2016). Pre-hospital assessment by a single responder: The Swedish ambulance nurse in a new role: A pilot study. International Emergency Nursing, 26, 32-37.

Norberg. Boysen, G. (2017). Patientens tillit till den prehospitala vårdkedjan: Ändamålsenlig vård för patienter med primärvårdsbehov. (Doktorsavhandling, Högskolan, Borås). Hämtad från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1104875/FULLTEXT01.pdf

Nyström, M. (2003). Möten på en akutvårdsmottagning. Om effektivitetens vårdkultur. Lund: Studentlitteratur.

Nyström, M., Dahlberg, K., & Carlsson, G. (2003). Non-caring encounters at an emergency care unit – a life-world hermeneutic analysis of an efficiency- driven organization. International Journal of Nursing Studies, 40(7), 761–769. doi: 10.1016/S0020-7489(03)00053-1

O'Hara, R., Johnson, M., Siriwardena, AN., Weyman, A.,Turner, J, Shaw, D., Mortimer, P., Newman, C., Hirst, E., Storey, M., Mason, S., Quinn, T. & Shewan, J. (2015). A qualitative study of systemic influences on paramedic decision making: care transitions and patient safety. J Health Serv Res Policy. 20(1), 45–53. doi: 10.1177/1355819614558472

Olsson, A. (2018, januari). Lämnades hemma med skallskada – patienten dog. Vårdfokus. Hämtad från

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2018/januari/lamnades-hemma-med-skallskada--patienten-dog/

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv -

forskningsprocessen. Stockholm: Liber.

Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Patterson, D., Weaver, M. D., Frank, R. C., Warner, C. W., Martin-Gill, C., Guyette, F. X., & Hostler, D. (2013). Association between poor sleep, fatigue, and safety outcomes in emergency medical services providers. Prehospital Emergency Care, 16(1), 86-97. doi:10.3109/10903127.2011.616261

Polit, D. F., & Beck, T. D. (2012). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott. Williams & Wilkins.

Rantala, A. (2017). Being taken seriously: Person-centredness and person-centred climate as experienced by patients and significant others when the patient is assessed as non-urgent by the Swedish Ambulance Service. (Doktorsavhandling, Lunds universitet, Lund). Hämtad från

http://portal.research.lu.se/portal/files/30050448/2017_Rantala_Kappa_170810.pdf

Rantala, A., Ekwall. A., & Forsberg, A. (2016). The meaning of being triaged to non-emergency ambulance care as experienced by patients. International Emergency Nursing, 25, 65–70. doi: 10.1016/j.ienj.2015.08.001

Reason, J. (2000). Human error: models and management. BMJ, 320(7), 768–770. doi: 10.1136/bmj.320.7237.768

Richards, J., Stephen, J., & Ferrall, J. (1999). Inappropriate use of emergency medical service transport: Comparison of provider and patient perspectives. Academic Emergency Medicine, 6(1), 14–20. doi.org/10.1111/j.1553-2712.1999.tb00088.x

Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor [RAS]. (2012). Kompetensbeskrivning för ambulanssjuksköterska. Hämtad 2018-12-08 från http://ambssk.se/?page_id=88

Rosén, H., Persson, J., Rantala, A., & Behm, L. (2017). “A call for a clear assignment” – A focus group study of the ambulance service in Sweden, as experienced by present and former employees. International Emergency Nursing, 36, 1-6. doi: 10.1016/j.ienj.2017.07.003

Sandman, L., & Bremer, A. (2016) Etik inom ambulanssjukvården. I B. O Suserud, L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård (2 uppl. s. 26–27). Stockholm: Liber.

Statistiska centralbyrån (SCB). (2019). Befolkningsstatistik. Hämtad 2019-03-11 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.

Sheffield, K., O'Meara, P., & Verrinder, G. (2016). Decision-making processes when paramedics refer patients away from hospital: a scoping review. Irish Journal of Paramedicine, 1(1), 1–8. doi: 10.32378/ijp. v1i1.13

Socialstyrelsen (2017). Egenvård. Hämtad 2019-01-29 från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/egenvard

Socialstyrelsen (2015). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar. Rapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-12-11/2019-02-06

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6). Hämtad från

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården. Ambulanssjukvård m.m (SOSFS 2009:10). Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8294/2009-10-10.pdf/2019-03-03

SOS Alarm. (2017). Verksamhetsrapport 2017 - 112 i Sverige. Hämtad 2018-12-17 från

https://www.sosalarm.se/contentassets/3dfe1bef978f4ebca672c9de3046da33/112_ra pporten_2017.pdf

Streiner, D.L, & Norman, G.R. (2008). Health Measurement Scales a practical guide to their development and use. (4 uppl.) New York: Oxford University Press

Suserud, B-O. (2005). New profession in the pre-hospital care field – the ambulance nurse. Nursing in Critical Care, 10(6), 269–271. doi: 10.1111/j.1362-1017.2005. 00129.x

Togher, F.J., O'Cathain, A., Phung, V‐H., Turner, J., & Siriwardena, A. N. (2015). Reassurance as a key outcome valued by emergency ambulanceservice users: a qualitative interview study. Health Expectations. 18(6), 2951–2961. doi: 10.1111/hex.12279

Trost, J. (2012). Enkätboken (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vårdhandboken. (2018). Bedömning enligt NEWS- översikt. Hämtad 2019-03-03 från https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/akut-bedomning-och-skattning/bedomning-enligt-news/oversikt/

Wireklint Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd: En fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård. Växjö: Växjö University press.

Wireklint Sundström, B., Annetorp, M., Sjöstrand, F., & Vicente, V. (2016) Optimal vårdnivå för multisjuka äldre. I B.O. Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. (2 uppl. s.263–277). Stockholm: Liber.

Wireklint, S.C., Elmqvist, C., Parenti, N., & Göransson, K.E. (2017). A descriptive study of registered nurses’ application of the triage scale RETTS©; a Swedish reliability study. International Emergency Nursing, 38, 21-28. doi:

10.1016/j.ienj.2017.12.003

World Medical Association (WMA). (2013). Declaration of Helsinki – Ethical principles of medical research involving human subjects. Hämtad 2019-01-15 från

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Giltig t.o.m: 2018-03-15 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Revisions nr: 1 Identifierare: 43838

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-04-21 Sida 1 av 2

Beslutsstöd för hänvisning av vuxna Ambulansverksamheten

Gäller för: Ambulansverksamhet Utförs på: Ambulansverksamhet

Barn <18år berörs inte av denna riktlinje, handläggs på sedvanligt sätt. Använd denna checklista innan beslut om hänvisning till annan vårdnivå. Kan också användas efter given behandling med avsett resultat, ex diabetespatient.

A. Anamnes ger misstanke om allvarlig sjukdom Ja Nej

Akut försämring av kronisk sjukdom Ja Nej

Avvikande vitalparametrar från normalvärden AF (12-16), SpO2 (>94) puls (50-100),

syst bltr (110-160) diast bltr (<90). Ja Nej

Smärta (NRS ≥4) Ja Nej

Feber >38,5 med allmänpåverkan Ja Nej

Om alla ”Nej” gå vidare till B, annars transport till vårdinrättning eller kontakt med läkare

B. Orienterad till person, tid och rum Ja Nej

Kan redogöra för vad som hänt Ja Nej

Förstår klart given information Ja Nej

Medverkar till klinisk undersökning Ja Nej

Om alla ”Ja” gå vidare till C, annars transport till vårdinrättning eller kontakt med läkare.

C. Patient påverkad av droger/alkohol Ja Nej

Trauma mot huvud Ja Nej

Tecken på stroke, allvarlig psykisk störning? Ja Nej

Suicidrisk Ja Nej

Förståndshandikappad Ja Nej

Om alla ”Nej” gå vidare till B, annars transport till vårdinrättning

D. Triagering grön Ja Nej

Om ”Ja”, gå vidare till E, annars transport till vårdinrättning eller kontakt med 1

Identifierare: 43838 Beslutsstöd för hänvisning av vuxna Ambulansverksamheten

Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2017-04-21 Sida 2 av 2 läkare.

E. Patient önskar vara hemma Ja Nej

Om ”Ja” dokumentera enligt riktlinje. Om ”Nej” gå vidare till F eller kontakt med läkare

F. Behov av läkemedel under transport Ja Nej

Behov av medicinsk behandling under transport Ja Nej Behov av kontinuerlig övervakning under trp Ja Nej Om alla ”Nej” överväg att överlämna till LVA för transporten till vårdinrättning

Vid upptäckt av felaktig information eller länk, vänligen meddela faktaägare

III

Enkät

Syftet är att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att hänvisa hjälpsökande till egenvård vid ambulansverksamheten Region Kronoberg. Du svarar anonymt och vi ser gärna att du motiverar dina svar.

1. Är du

Kvinna

Man

Annan könsidentitet

2. Hur gammal är du?

21 - 30 år

31 - 40 år

41 - 50 år

51 - 60 år

61 - 70 år

71 år eller äldre

3. Har du någon specialistutbildning förutom din grundutbildning till

allmänsjuksköterska?

Ja

Nej

Om ja, i så fall vilken?

4. Antal verksamma år som sjuksköterska?

5. Antal verksamma år inom ambulanssjukvården som sjuksköterska?

6. Utgår du från Ljungby eller Växjö?

Ambulansverksamheten" vid hänvisning av hjälpsökande till egenvård.

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

Motivera ditt svar

8. Jag känner mig trygg i att hänvisa hjälpsökande till egenvård med

"Beslutsstöd för hänvisning av vuxna Ambulansverksamheten".

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

Motivera ditt svar

9. Befintligt "Beslutsstöd för hänvisning av vuxna

Ambulansverksamheten" ger mig det stöd jag behöver i

hänvisningsprocessen.

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

att den möjligheten finns.

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

Motivera ditt svar

11. Vid kontakt med läkaren, upplever jag att jag får det stöd jag

behöver.

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

Motivera ditt svar

12. Upplever du att det finns några brister i “Beslutstöd för hänvisning av

vuxna Ambulansverksamheten” när en hjälpsökande lämnas hemma för

egenvård?

Ja

Nej

av vuxna Ambulansverksamheten”?

Ja

Nej

Om ja, motivera ditt svar

14. Finns det någon specifik situation som gör det svårare att hänvisa en

hjälpsökande till egenvård enligt “Beslutstöd för hänvisning av vuxna

Ambulansverksamheten”?

Ja

Nej

Om ja, motivera ditt svar

15. Påverkar geografisk hämtplats beslutet att lämna patienten hemma

med egenvård?

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

VII o

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

Motivera ditt svar

17. Det är min upplevelse att hjälpsökande generellt är tillfreds med att

bli hänvisade till egenvård.

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

Motivera ditt svar

18. Det är min upplevelse att närstående till den hjälpsökande generellt

är tillfreds med egenvård som hänvisning.

Ja, helt enig

Ja, i stort sett enig

Ja, delvis enig

Nej, delvis enig

Nej, tar nästan helt avstånd

Nej, tar helt avstånd

Motivera ditt svar

Tack för du tog dig tiden!

Information om en studie som handlar om beslutstöd inom

ambulansverksamheten i Region Kronoberg.

Antalet patienter som behandlas på plats och som hänvisas till egenvård ökar generellt i landet. Inom ambulansverksamheten i Region Kronoberg hänvisades 323 patienter år 2018 patienter jämfört med 280 patienter 2017. Hänvisningsprocessen baseras idag på en lokal riktlinje som i sin tur bygger på RETTS. Komplexiteten i denna process antas skapa varierande grad av oro hos ambulanspersonalen och hjälpsökande. Ett uppföljningssamtal via 1177 vårdguiden på telefon kan skapa en ökad trygghet för såväl personal, hjälpsökande som närstående.

I samverkan mellan 1177 vårdguiden på telefon och ambulanssjukvården Region Kronoberg har det beslutats att starta ett projekt som innebär att ambulanssjuksköterskan får möjlighet att ta hjälp av sjuksköterskan på 1177 med uppföljning av hjälpsökande som hänvisats till egenvård.

Överenskommelse av tidpunkt för uppföljning sker i samråd mellan 1177 och ambulanssjuksköterskan utifrån hjälpsökandes besvär, eventuell given behandling och tidpunkt på dygnet. Det pågår idag mycket forskning inom ämnet hänvisning och frågan känns aktuell.

Övergripande syfte med projektet är att öka tryggheten hos ambulanspersonalen och hjälpsökande vid hänvisning till egenvård. Studien kommer utgå ifrån hur ambulanssjuksköterskan upplever

hänvisningsprocessen i dagsläget, ytterligare en studie kommer till våren att undersöka hur

hänvisningsprocessen upplevs efter att samarbetet med 1177 pågått sedan hösten 2018. Studiens mål är att få fram ett basvärde där sedan projektmålet är att utifrån detta basvärde se en ökning på 50 % gällande ambulanssjuksköterskans upplevelse av trygghet i hänvisningsprocessen.

För att samla in information om din upplevelse av hur hänvisningsprocessen upplevs i dagsläget tillfrågas du härmed att delta i studien, genom att fylla i enkäten som tar ca 5 minuter. Det är frivilligt att vara med. Alla sjuksköterskor inom ambulansverksamheten i Region Kronoberg kommer att tillfrågas att vara med i projektets första del. Dina svar kommer vara anonyma och under arbetet med studien kommer alla svarsenkäter hållas inlåsta. Materialet kan kommas att användas i en senare studie till våren. Därför kommer svarsenkäterna efter studiens avslut arkiveras på Linnèuniversitetet. Du kommer att få ta del av studiens resultat på ett APT under våren.

Ansvariga för studien är:

Nina Söderberg och Viktoria Wiesel som läser till ambulanssjuksköterska på Linnèuniversitetet i Växjö.

Projektledare: Mats Johnsson. Handledare: Anders Svensson. Växjö/Ljungby 2018-10-04

Har du någon fråga går det att nå oss på mail:

nina.soderberg@kronoberg.se

viktoria.wiesel@kronoberg.se

mats.johnsson@kronoberg.se

Etisk egengranskning

Följande frågor ska besvaras av sökande och godkännas av handledare.

Ja Kanske Nej

1 Avser undersökningen att behandla känsliga

personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som

avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös

eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening

eller som rör hälsa eller sexualliv).

X

2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna

(även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett

led i studien)?

X

3 Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt

påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som

innebär en uppenbar risk att påverka?

X

4 ^{Används biologiskt material som kan härledas till en}

levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )? ^X

5 Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom

barn, person med demenssjukdom eller psykisk

funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom

patienter eller studenter som är direkt beroende av

försöksledaren)?

X

6 ^{Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i}

vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande. ^X

7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till

fysisk person) och anmälas till registeransvarig person

(PUL- ansvarig).

X

8 ^{Syftet och metoden är väl avvägt gällande risk-nytta samt}

anpassat till nivån på studien. ^X

9 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att

deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive

vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök,

projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan

påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier

med minderåriga krävs vårdnadshavares godkännande t ex

vid enkäter i skolklasser.)

X

10 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår

tydligt i den skriftliga informationen till patient eller

forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när

som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket

utan att detta påverkar forskningspersonens

omhändertagande eller behandling eller, om studenter,

betyg etc.

XII

Statistisk analys med Man Whitney U test

Variabel Total md (q1-q3) Östra delen Västra delen P-värde Kort erfarenhet Lång erfarenhet P-värde Specialist- utbildad Grund- utbildad P-värde 7. Jag använder alltid det befintliga beslutsstödet 4 (3–5) 4 (3–4) 5 (4–5) 0,004 4 (3–5) 4 (3,75–5) 0,270 4 (3–5) 3,5 (3–4,75) 0,414

8. Jag känner mig trygg i att hänvisa hjälpsökande till egenvård med beslutsstödet 4 (3–5) 5 (3–5) 4 (4–6) 0,918 4 (3–5) 4 (3,75–5) 0,550 4 (3,75–5) 3 (3–5) 0,275 Variabel Total md (q1-q3) Östra delen Västra delen P-värde Kort erfarenhet Lång erfarenhet P-värde Specialist- utbildad Grund- utbildad P-värde

In document Beslutstöd i ambulanssjukvården – (Page 54-78)