Metoddiskussion

8.1.1 Design och kontext

Författarna valde att göra en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och explorativ design för att finna samband, jämförelser och kartläggning vid ett mättillfälle (Kristensson, 2014). Designen passade väl in på studien då sjuksköterskor från två länsdelar, arbetslivserfarenhet och om de hade en

specialistutbildning analyserades vid användning av beslutsstödet. Enkätstudie var en relevant metod att använd sig av då information skulle samlas in från en större population. Eftersom syftet med studien var att undersöka erfarenheter skulle en kvalitativ intervjustudie kunnat användas, men med tanke på urvalets storlek och att studien skulle genomföras inom en begränsad tid, hade en intervjustudie varit en allt

32

för tidskrävande metod. För att få en djupare förståelse än vad svaren från graderingsfrågorna gav, fanns utrymme för fritextsvar.

Anledningen till att sjuksköterskorna i östra respektive västra delen jämfördes var att förutsättningarna skilde mellan länsdelarna. I västra delen fanns färre ambulanser dagtid för att täcka den geografiska ytan jämfört med östra delen. Det finns färre ambulanser per invånare i östra delen än i västra. Tillgång till fler specialistläkare och akutläkare fanns att tillgå för de sjuksköterskor som arbetade i den östra delen.

8.1.2 Urval

Enligt Kristensson (2014) är det optimalt om en studie kan omfatta alla personer i en population, men det är nästan alltid omöjligt. Då det studerade beslutsstödet enbart användes i regionen kunde enkäten nå ut till hela populationen och resultatet generaliseras till sjuksköterskor i den aktuella ambulansorganisationen.

Inklusionskriterier valdes med anledning av att författarna läser specialistutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård och ingår i ett projekt där sjuksköterskor i ambulanssjukvården är i fokus. Exklusionskriterier valdes utefter att

ambulanssjukvårdare inte har det medicinska ansvaret för patienten och därmed inte får hänvisa till egenvård. Sjukskrivna, föräldralediga eller tjänstlediga

sjuksköterskor exkluderas från studien då de inte var i tjänst när enkäten fanns på stationerna. Detta eftersom det fanns en tidsbegränsning och att det enbart fanns möjlighet att besvara enkäten på stationerna. Poängen var att resultatet skulle vara till nytta för alla som beslutstödet berör.

8.1.3 Datainsamling

Enligt Kristensson (2014) bör de som utformar enkäter vara försiktiga med att använda öppna frågor eftersom det kan resultera i allt för långa svar. Frågorna som inte är standardiserade kan inte heller analyseras på samma sätt som frågor med graderingsalternativ. Författarna valde öppna frågor för att ge utrymme att förklara sitt val av gradering. Eftersom enkäten utformades som webbaserad enkät och sedan

33

skrevs ut i pappersformat hade sjuksköterskorna möjlighet till utökade svar eftersom det fanns mer plats att skriva på, till exempel baksidan av pappret. Kristensson (2014) menar på att det sällan går att återupprepa alla öppna svar i redovisningen av resultatet, utan de måste analyseras och presenteras med annan metod (a.a.), vilket gjorde att författarna valde att använda tematisk innehållsanalys med stöd från Polit och Beck (2012). Poängen med valet av utformning av enkäten var att få fram varför sjuksköterskorna graderade som de gjorde.

Nackdelen med att skapa en enkät på egen hand kan vara att frågorna missförstås eller är formulerade så att de inte går att sammanställa (Billhult & Gunnarsson, 2012a). Genom att följa råd Streiner och Norman (2008) konstruerades frågorna med tanke att nå hög validitet. Detta gjordes genom att undvika tvetydliga frågor eller vaga formuleringar, inte ställa två frågor i samma fråga, inte ställa frågor med ämnesspecifika ord, inte ha ledande och värdeladdade frågor, undvika negativt formulerade frågor och avstå att ställa allt för långa frågor. Enkäten kan dock sakna frågor som sjuksköterskorna i studien hade tyckt var viktiga att undersöka. Det går inte att få lika djup förståelse för målgruppen som vid kvalitativ intervjustudie (Kristensson, 2014).

Användning av en färdigkonstruerad, använd och testad enkät hade varit mindre riskfyllt (Billhult & Gunnarsson, 2012a; Bryman, 2011). Detta var dock inte möjligt då det inte finns något standardiserat frågeformulär som hade kunnat användas för att få svar på studiens syfte. Vid analys av fritextsvaren märkte författarna att en del frågor hade kunnat uteslutits eller slagits samman då svaren återkom på en del av frågorna. Detta hade kunnat undvikits till stor del om enkäten hade genomgått ett test-retest. Det hade ökat resultatets reliabilitet ytterligare. Det förutsätter dock att enkäten som används inte mäter något som drastiskt kan förändras mellan

mättillfällena (Kristensson, 2014). Det kan vara svårt vid attitydundersökning att få samma svar på två mätningar då sjuksköterskorna kan ha fått andra upplevelser mellan mätningarna (Olsson & Sörensen, 2011). Ett exempel skulle vara att sjuksköterskor precis hänvisat patienter till egenvård som inte var nöjda med beslutet. Detta skulle i så fall kunna spegla resultatet.

34

Däremot gjordes ett pilottest av enkäten vilket stärker studiens validitet (Patel & Davidson, 2011; Kristensson, 2014). Pilottestet kan användas på en grupp som motsvarar den faktiska undersökningsgruppen för att se om enkäten går att använda och om den är tillräckligt tydlig. Fokus bör vara på frågornas och instruktionens tydlighet. Därefter görs justeringar utefter vilka otydligheter som framgick (a.a).

Studien gav endast en bild av populationen under en viss tidpunkt då det var en tvärsnittsstudie. Att göra samma mätning två gånger fanns inte tid till. För att öka reliabiliteten utformades frågorna på ett sätt så att den generella erfarenheten över tid kom fram. Enligt Trost (2012) är det viktigt att frågorna som ställs i enkäten är lättförståeliga för att sjuksköterskorna inte ska missförstå frågorna. Eftersom svarsfrekvensen var 77,2 % med ett lågt internt bortfall tolkas detta som att enkäten var enkel att fylla i och att frågorna var lättförståeliga (Polit & Beck, 2012).

Resultatet går endast att generaliseras till andra ambulansverksamheter som använder sig av samma beslutsstöd vid hänvisning till egenvård. Andra ambulansverksamheter med liknande beslutstöd skulle kunna känna igen sig i problematiken att hänvisa patienter till egenvård utan uppföljning, därav är studiens resultat viktigt.

8.1.4 Bortfall

Svarsfrekvens mellan 50 till 75 procent är vanligt vid enkätundersökningar, men det är inte heller ovanligt med en svarsfrekvens på mindre än 50 procent, därav måste svarsfrekvensen på 77,2 % anses hög (Polit & Beck, 2012; Trost, 2012). Att skicka ut enkäterna elektroniskt hade besparat författarna tid då sammanställningen kan göras direkt. Valet att skicka ut och inhämta enkäterna i pappersformat gjordes för att öka svarsfrekvensen. Genom att se en hög med enkäter på bordet i

uppehållsrummet samt daglig påminnelse av avdelningscheferna eller kollegor gjorde att sjuksköterskorna ständigt blev påminda att svara på enkäten och därmed delta i studien. För de som inte ville delta i studien kan det ha varit en nackdel att ständigt bli påmind om enkäten och att de kände ett tvång att medverka.

35

Vid inmatning av enkäternas svar i SPSS kunde ett visst internt bortfall upptäckas, då vissa frågor saknade svar. Anledningen till detta kan vara att vissa av frågorna var för lika varandra och därav såg sjuksköterskorna ingen anledning att svara två gånger eller att frågorna uppfattades som svårförståeliga. För att undvika internt bortfall av denna anledning hade författarna i informationsbrevet skrivit ner sina kontaktuppgifter som de kunde nås på vid frågor, men det inkom inga sådana frågor. Någon sjuksköterska i studien hade gjort en egen box med “vet ej” som de kryssat i, vilket också räknades som ett internt bortfall. Det skulle eventuellt kunnat undvikas genom att skicka ut enkäten en andra gång som pilottest och därefter förtydliga frågorna än mer, eller ha ytterligare ett svarsalternativ för de som inte hade någon åsikt om frågan som ställdes. Sammanlagt uppmärksammades fyra interna bortfall, vilket enligt Billhult och Gunnarsson (2012b) räknas som ett normalt bortfall och påverkar därför inte resultatets tillförlitlighet.

Bias

Vid kvantitativa studier kan bias uppstå, vilket står för skevhet, bortfall eller andra

systematiska fel. Det är vanligt och sker ofta i studier (Kristensson, 2014). Fel som

uppstår i resultatet kan komma efter mer eller mindre oavsiktliga fel i upplägg eller genomförande av en undersökning, det kan ha sin grund i författarnas förutfattade meningar eller önskemål om att resultatet ska stämma med en viss teori eller en viss hypotes. Författarna av studien har tidigare erfarenheter från arbete på

akutmottagningar, vilket kan göra att förförståelse finns kring

ambulansverksamhetens riktlinjer. Det kan både finnas för och nackdelar med att känna till varandras verksamheter. Den egna förförståelsen har så gått det går medvetandegjorts genom diskussion och problematisering.

Vid inmatning av svaren från enkäten till SPSS läste båda författarna igenom svaren för att minimera risken för fel. Eftersom föreliggande studie är önskad från en ambulansverksamhet och 1177 vårdguiden på telefon misstänkte författarna att beslutstödet som det såg ut idag inte hade fungerat önskvärt. Författarna hade

36

möjlighet att påverka enkätfrågornas utformning och fick arbeta med förförståelsen för att inte frågorna skulle utformas så att svaren blev önskvärda samt att analysen av fritextsvaren inte skulle bli skevt, dock med en misstanke om att beslutstödet var mindre bra.

8.1.5 Dataanalys

En statistisk analys med hjälp av Mann-Whitney U var det mest lämpliga testet att använda för att identifiera skillnader i en variabel mellan två oberoende grupper. P-värdet visade sig vara centralt då det framkom att det fanns statistiska signifikanta skillnader. I studien var median viktig eftersom det visade hur sjuksköterskorna graderade sina erfarenheter att använda beslutsstödet vid hänvisning till egenvård. Kvartilerna beskriver spridningen i variabeln vilket ger läsaren en mer rättvis bild av hur sjuksköterskorna graderat sina erfarenheter.

Med en noggrann beskrivning av tillvägagångssätt och resultat som är

lättöverskådligt kan studiens validitet ytterligare öka (Kristensson, 2014; Polit & Beck, 2012). För att få hjälp med analys av inhämtade data användes statistiska dataprogrammet SPSS. Det gav en mer säker sammanställning av data eftersom det är ett väl beprövat hjälpinstrument inom kvantitativ forskning och sammansättning av variabler (Polit & Beck, 2012).

Enligt Kristensson (2014) bör enkäter inte innehålla allt för långa svarsrader då det är svårt att statistiskt analysera dessa svar. Eftersom syftet med studien var att undersöka erfarenheter vid hänvisning av patienter till egenvård fanns en

förhoppning att det skulle bli mycket fritextsvar, vilket det också blev. Poängen med att studien var en kvantitativ enkätundersökning var för att få fram mätbar statistik som kunde generaliseras till hela populationen. Kvalitativa svar önskades för att dels besvara syftet men även få fram bakomliggande orsaker till sjuksköterskornas val av gradering.

37

För att få fram likheter, skillnader och trovärdighet i fritextsvaren använde sig författarna av tematisering vilket Polit och Beck (2012) anser är ett alternativ för att få fram kvalitén i datamaterialet. Genom fritextsvaren kunde en djupare förståelse för mönster och erfarenheterna framhävas. Därför anser författarna att en tematisk innehållsanalys var den mest lämpade analysmetoden av fritextsvaren. Genom att båda författarna analyserade och sammanförde liknande beskrivningar av materialet till teman var för sig och sedan fått samma resultat så stärks trovärdigheten.

Resultatet riskeras då inte att färgas av en enskild persons förförståelse. Genom att dokumentera och synliggöra analysprocessen tydligt stärktes även trovärdigheten.

8.1.6 Forskningsetiska överväganden

Etisk egengranskning genomfördes och all verksamhet, länsdelar samt personer avidentifierades för att inte någon skulle kunna härledas till studien. En fördel med enkätstudier är enligt Polit och Beck (2012) att de som svarar har möjlighet att vara anonyma.