I den här studien har vi genom videobservationer visat att det kan finnas samspel mellan elever i tidiga utvecklingsfaser och med omfattande funktionsnedsättningar. Vi anser att det skulle vara intressant att följa en klass eller grupp med elever under en längre sammanhållen tid och med aktionsforskning som ansats, vilket då också blir en form av
kompetensutveckling för den aktuella personalgruppen. Genom videoobservationer och stimulated recall kan samspel belysas och utifrån personalens reflektioner kan möjligheterna för vidare samspel utvecklas. Artefakter, den fysiska miljön och aktiviteter kan då förändras i relation till elevernas uppfattning av meningsfulla samspel. Ett annat begrepp inom den sociokulturella teorin som inte behandlats i någon större omfattning i den här studien är proximal utvecklingszon. I en annan studie menar vi att även det begreppet kan vara intressant att titta på i relation till den berörda elevgruppen.
Avslutningsvis menar vi att det sociokulturella perspektivet är applicerbart på kontexter där elever med flerfunktionsnedsättningar finns. Vi vill framhålla att Vygotskijs teori om samspel som lärande, kan utmana och komplettera Kyléns teori om människors begåvning samt vara ett viktigt kunskapsbidrag för de som arbetar i lärmiljöer kring barn och elever med
55
Kylén 1981) utan möjlighet till verbal kommunikation kan mötas och uppfatta varandra och dela uppmärksamhet, vilket kan utvecklas till ett ömsesidigt samspel. Dock är personalens medvetenhet, kunskap och förhållningssätt kring samspel, tid och fysisk miljö troligen mycket viktig om samspelet ska kunna användas i större utsträckning som möjlighet för lärande för människor med flerfunktionsnedsättningar.
56
7 Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Lotta & Tvingstedt Anna-Lena (2009). Med fokus på samspel: Att använda
video i specialpedagogisk forskning. I Educare - vetenskapliga skrifter, 2009:4 (s
81 – 103). Malmö: Lärarutbildningen. Malmö högskola.
Berthén, Diana (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i
ett verksamhetsteoretiskt perspektiv Karlstads universitet: Estetisk-filosofiska
fakulteten (doktorsavhandling)
Bjørndal, Cato R. P.(2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB Brodin, Jane (2008). Att tolka barns signaler. Malmö: Gleerups förlag
Granlund, Mats & Olsson, Cecilia (1988). Kommunicera mera. Stockholm: Stiftelsen ALA
Göransson, Kerstin (1995). De liknade varandra men inte mer än andra. Stockholm: HLS Förlag.(Doktorsavhandling)
Haglund, Björn (2003). Stimulated recall Några anteckningar om en metod att
generera data. Pedagogisk forskning, årg 8 (3) 144-157 Stockholms universitets
förlag.
HSFR. (2009) Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtat 100405. Holme, Idar- Magne & Kron- Solvang, Bernt(1997). Forskningsmetodik - om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, Gunnar (1981). Begåvningsutveckling hos utvecklingsstörda. Stockholm: Stiftelsen ALA, Handikappinstitutet.
57
Kylén, Gunnar (1986). Helhetsstruktur, helhetsdynamik och helhetsutveckling. Stockholm: Stiftelsen ALA.
Lorentzen, Per (2009). Kommunikasjon med uvanlige barn. Oslo: Universitetsforlaget. Olsson, Cecilia (2008). The kaleidoscope of communication: Different perspectives on
communication involving children with severe multiple disabilities. Stockholm: Pedagogiska institution (doktorsavhandling)
Pramling, Ingrid & Lindahl Marita (1999). Att förstå det lilla barnets värld – med
videons hjälp. Stockholm: Liber AB
Rye, Henning (2009). Samspel, kommunikation och utveckling – barn i behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes Skolverket (2002a). Gymnasiesärskolans individuella program. Stockholm: Fritzes Skolverket (2002b). Kursplaner för obligatoriska särskolan. Stockholm: Fritzes Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux. Stockholm: Fritzes Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Göteborg: Nordstedts akademiska förlag.
Wilder, Jenny (2008). Proximal processes of children with profound multiple
disabilities. Stockholms universitet: Psykologiska institutionen.
Winlund, Gunnel (1996). Tänk om…Begåvningshjälpmedel för personer med grav
utvecklingsstörning.Vällingby: Handikappinstitutet och FUB:s forskningsstiftelse
58
Winlund, Gunnel & Rosenström Bennhagen, Susanne. (2004). Se mig! Hör mig!
Förstå mig! Ala, FUB:s forskningsstiftelse. Stockholm: Elanders Gotab.
Vygotskij, Lev Semenovic (1978). Mind in society. London: Harvards University Press.
Vygotskij, Lev Semenovic (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Föreläsningar
59
60
Bilaga 1
Malmö den 9/1-10
Till föräldrar i klass
Vi som skriver till er heter Therese och Linnea och studerar specialpedagogisk
påbyggnadsutbildning vid Malmö Högskola.
Under vårterminen ska vi skriva vår avslutande uppsats som kommer att handla
om samspel och kamratskap i särskolan. Vi kommer filma och intervjua lärare
och assistenter i klassen för att se hur de tar tillvara och uppmuntrar till
samspelssituationer mellan elever. Filmerna kommer endast användas som
underlag för vår skrivna uppsats och kommer inte visas för någon mer än
undertecknade. Vi kommer heller inte observera enskilda elever utan det är
personalens arbetssätt i klassen som vår studie kommer att handla om.
Nu ber vi er fylla i blanketten nedanför och lämna till skolan senast den . Vid
frågor går det bra att kontakta oss på telefon eller e-post.
Tack på förhand och vänliga hälsningar
Therese Hässelbäck Linnea Oskarsson.
Tele Tele
e-post e-post
---
Jag tillåter att mitt barn är med på film från klassrummet som underlag för uppsatsen
Jag tillåter inte att mitt barn är med på film från klassrummet som underlag för uppsatsen Målmans underskrift______________________________________________
61 Figur 1. Skiss över klassrum och
angränsande korridor och hall
Synthbord
Klassrum 1
Skåp låda med material Dörr DörrKlassrum 2
DörrHallen
Dörr
Skapanderum
Korridoren
(artefakter längs väggarna) Soffa Soffa Soffa Bord Krokar XylofonBilaga 2
62 Figur 2. Placering av elever och lärare vid lektion
= elevassistent
= elev
Figur 3. Skiss över rörelserum
=lärare Trumma Cymbal
Rörelserum
Dörr Piano BordBilaga 3
63