Som framkommer i den studie som här redovisats förefaller frågan om relationell pedagogik allt viktigare. Att meningsfulla relationer mellan lärare och elever har stor betydelse för hur väl elever lyckas i skolan framgår tydligt. I förlängningen ser jag att insikten om att relationer har betydelse för elevers utbildning skulle vara av stort värde för lärarutbildningar. Både studenter i grundutbildningar och studenter i specialpedagog och i speciallärarutbildningar skulle kunna vara betjänta av att se värdet av relationers betydelse. Om man ser till vad de elever som kommit till tals i min studie upplevt, förefaller det vara tillfälligheter som avgör om den lärare som utsetts att undervisa just de eleverna i just de ämnena råkar ha förmågan att kunna ta ansvar för att skapa meningsfulla relationer. En intressant forskningsfråga skulle kunna vara att se hur lärarstudenter upplever att deras utbildning hanterar relationers värde i förhållande till un dervisning av elever.
En annan intressant forskningsfråga är hur vi kan förstå elevers brist på motivation och som en följd av bristen på motivation elevers skolk. Relationen mellan lärare och elev förefaller påverka elevers skolkande, vilket skulle kunna utgöra en intressant forskningsfråga att undersöka vidare. Bristen på motivation och bristen på framtids
tro och hopp lyfter exempelvis Frykman (1998) fram. Ytterligare en viktig forskningsfråga är hur skolor kan motverka elevers brist på hopp eller brist på framtidstro, vilket kan leda till att unga männ iskor väljer bort utbildning till förmån för kriminalitet. Resultatet i min studie pekar på att det förefaller som om högstadiet har svårare än det individuella programmet att möjliggöra för elever att känna delaktighet, känna tillhörighet och att skapa meningsfulla relationer. I ljuset av denna studies resultat vore en intressant forskningsfråga vara att studera högstadiets inkluderingspraktik genom exempelvis aktionsforskning.
Utifrån det som framkommit i min studie angående att det indi viduella programmet förefaller ha möjliggjort för elever att uppnå nödvändiga kunskapsmål för att antas till ett nationellt program på gymnasieskolan, vore det även intressant att studera om gymnasie skolans fem introduktionsprogram kan utgöra broar mellan grund skolans högstadium och gymnasieskolans nationella program. Kan de fem introduktionsprogrammen ge samma möjligheter till en bra utbildning för de elever som inte har nått de resultat som krävs för att bli antagna till något av gymnasieskolans nationella program och vara de broar som individuella programmet förefaller ha varit?
REfERENSER
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik ett kunskapsområde i utveckling. I E. BjörkÅkesson & C. Nilholm (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (ss. 66–84). (Vetenskapsrådets rapportserie. 5:2007).
Ahlberg, A. (Red.). (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ainscow, M. (1991). Effective schools for all: an alternative approach to special needs in education. Cambridge Journal of Education. 21(3), 293–308. Ainscow, M. (1998). Exploring links between special needs and school
improvement. British Journal of Learning Support. 13(2), 70–75.
Ainscow, M., Booth, T. & Dyson, A. (Eds.). (2006). Improving Schools, Developing Inclusion. London and New York: Routledge.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andrews, M. (2007). Shaping History. Narratives of Political Change. Cambridge: University Press.
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. Aspelin, J. & Persson, S. (2009). Yrkeskunnande–i–relation. Teoretiska
perspektiv på lärares grundkompetens. I O. Fransson & K. Jonnergård (Red.), Kunskapsbehov och nya kompetenser. Professioner i förhandling (ss. 85–110). Stockholm: Santérus förlag.
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell Pedagogik. Malmö: Gleerups. Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Atkinson, R. (2007). The Life Story Interview as a Bridge in Narrative Inquiry. In D.J. Clandinin (Ed.), Handbook of Narrative Inquiry (pp. 224–245). London: Sage Publications.
Attwood, G. & Croll, P. (2006). Truancy in secondary school pupils: Prevalence, trajectories and pupils perspectives. Research Papers in Education, 21(4), 467– 484.
Baltzer, K. & Tetler, S. (2009). Læring i inkluderende klasserum. Når eleverna gives stemme. Educare, 4, 61–79. Malmö. Lärarutbildningen.
Bamberg, M. G. W. (1997). Positioning between structure and performance. Journal of Narrative and Life History, 7(1–4), 333–342.
Barton, L. (1995). The politics of education for all. Support for Learning. 10(4), 156–160.
Beach, D., Persson, B. m. fl. (20110607). ”Svartmålning skadar skolan”. Sydsvenska dagbladet. www.Sydsvenskan.se.
Bergström, M. & Holm, I. (2005). Den svårfångade delaktigheten. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet, institutionen för tematisk utbildning och forskning.
BjörkÅkesson, E. & Nilholm, C. (2007). Inledning. I E. BjörkÅkesson & C. Nilholm (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (ss. 7–16). (Vetenskapsrådets rapportserie. 5:2007).
Bourdieu, P. (1999). Understanding. In P. Bourdieu (Ed.), The Weight of the World: social suffering in contemporary society (pp. 607–626). Cambridge: Polity Press.
Bruner, E. (1986). Experience and its expressions. In V. Turner & E. Bruner (Eds.), The Anthropological of Experience (pp. 3–30). Urbana: University of Illinois Press.
Bruner, J. (2001). Selfmaking and worldmaking. In J. Brockmeyer & D. Carbaugh (Eds.), Narrative and Identity (pp. 1–22). Amsterdam: John Benjamin’s Publishing Company.
Buber, M. (1953/1993). Om uppfostran. Ludvika: Dualis förlag AB.
Burgess, R. G. (1991). In the Field. An introduction to Field Research. London and New York: Routledge.
Burrell, G. & Morgan, G. (1979). Sociological paradigms and organisational analysis. London: Heineman.
Calander, F. (1998). Livets episodiska form som grund för datakonstruktion och analys. I I. Heyman, & H. Pérez Prieto (Red.), Om berättelser som redskap i pedagogisk forskning (ss. 10–35). (Pedagogisk forskning i Uppsala, 131). Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Càndida Smith, R. (2003). Analytic strategies for oral history interviews. In J.F. Gubrium & J.A. Holstein (Eds.), Postmodern Interviewing (pp. 203–224). Thousand Oaks: Sage.
Clark, C., Dyson, A. & Millward, A. (1998). Introducing the issue of theorizing. In C. Clark., A. Dyson & A. Millward (Eds.), Theorising Special Education (pp. 1–6). London: Routledge.
Clough, P. & Corbett, J. (2000). Theories of Inclusive Education: a Students’ guide. London: Sage publications.
Corbett, J. & Slee, R. (2000). An international conversation on inclusive education. In F. Armstrong, D. Armstrong & L. Barton (Eds.), Inclusive education. Policy, Contexts and Comparative Perspectives (pp. 133–146). London: David Fulton Publ.
Ely, M. (2007). Informing Representations. In D. J. Clandinin (Ed.), Handbook of Narrative Inquiry (pp. 567–598). Sage Publications.
Emanuelsson, I. (1996). Integrering bevarad normal variation I olikheter. I T. Rabe & A. Hill (Red.), Boken om integrering idé, teori och praktik (ss. 9–22). Malmö: Akademiförlaget Corona.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. Farrell, P. (2004). School Psychologists: Making Inclusion a reality for all. http:/
spi.sagepub.com/content/25/1/5. Hämtad till Malmö högskola 26 september 2011.
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I E. Björk – Åkesson & C. Nilholm (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (ss. 17–35). (Vetenskapsrådets rapportserie. 5:2007).
Frelin, A. (2010). Teachers’ Relational Practices and Professionality. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala universitet, Department of curriculum studies.
Fromm, E. (1942). The Fear of Freedom. London and New York: Routledge. Frykman, J. (1998). Ljusnande framtid! Falun: AiT Scandbook.
Goodson, I. (1996). Att stärka lärarnas röster. Sex essäer om lärarforskning och lärar–forskarsamarbete. Didactica 5. Stockholm: HLS förlag.
Goodson, I. & Sikes, P. (2001). Life history research in educational settings: learning from lives. Buckingham: Open University Press.
Gubrium J. F. & Holstein J. A. (2003). From the individual interview to the interview society. In J. F. Gubrium & J. A. Holstein (Eds.). Postmodern interviewing (pp. 21–50). Thousand Oaks: Sage.
Gustafsson, J.E. (1996). Barns utbildningssituation. Bidrag till ett kommunalt barnindex. Stockholm: Rädda barnen.
Gustafsson, J.E. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Liber.
Hattie, J. A. C. (2008). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta–analyses relating to achievement. New York: Routledge.
Haug, Peder. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. (Skolverkets monografiserie 98:396) Stockholm: Liber.
Haug, P. (2012). Har vi ein skule for alle? I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning (ss. 85–94). Högskolan Kristianstad.
Heimdahl Mattson, E. (2008). Mot en inkluderande skola. Elevers syn på specialpedagogiska insatser. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Stockholm: Edita.
Hellberg, K. (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag och vändpunkter. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering. En pedagogisk brännpunkt för framtidens specialpedagogiska forskning. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(2), 119–134.
Hellsten, JO. (1998). Giltig forskning? En diskussion av narrativ analys. I I. Heyman & H. Pérez Prieto (Red.), Om berättelser som redskap i pedagogisk forskning (ss. 36–58). (Pedagogisk forskning i Uppsala, 131). Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Hellsten, J. O. & Perez Prieto, H. (1998). Gymnasieskola för alla – andra: En studie om marginalisering och utslagning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Henriksson, C. (2004). Living Away from Blessings. School Failure as Lived Experience. Doktorsavhandling. Växjö: Växjö universitet, institutionen för pedagogik.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Finland: Nordstedt förlag. Holmberg, L. (2007). Communication in palliative home care, grief and
bereavement: A mother’s experience. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle.
HornsbySmith, M (1996). Gaining Access. In Researching social life. London: Sage.
Hugo, M. (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan. En studie elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation. Hultqvist, E. (2001). Segregerande integrering: En studie av gymnasieskolans
individuella program. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet, Lärarhögskolan.
Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap: Om skolbarn som inte når målen. Doktorsavhandling. Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen.
Jenner, H. (2009). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i fokus, (19). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: Med livsberättelsen i fokus.
Lund: Studentlitteratur.
Johansson, M. (2009). Anpassning och motstånd En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande. Doktorsavhandling. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Karlsson, M. (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser. Doktorsavhandling.
Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.
Kohler Riessman, C. (2008). Narrative Methods for the Human Sciences. London: Sage.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lang, L. (2004). … Och den ljusnande framtid är vår … Några ungdomars
bild av sin tid vid riksgymnasium. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Lang, L. & Ohlsson, L. (2009). Ytterst berörd sällan hörd: Att som forskare lyssna till berättelser. I Educare (4), 35–59. Malmö: Lärarutbildningen. Lieblich, A. (2007). Looking ahead. Conversations with E. Mishler, D.
Polkinghorne & A. Lieblich. In D. J. Clandinin & M. S. Murphy (Eds.), Handbook of Narrative Inquiry (ss. 632–651). Sage Publications.
Lindberg, T. (20111206). Ärmarna upp justitieministern. Sydsvenska Dagbladet. www. Sydsvenskan.se.
Linell, P. (2010). Samtalskulturer: Kommunikativa verksamhetskulturer i samhället. (ej publicerat)
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern. Styrning & administrativa processer. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Läroplan för de frivilliga skolformerna. Lpf 94. (1994). Stockholm: Skolverket. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94. (1994). Stockholm:
Skolverket.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 11. (2011). Stockholm: Skolverket.
Munn, P. & Lloyd, G. (2005). Exclusion and excluded pupils. British Educational Research Journal, 31(2), 205–221.
Myklebust, J. (2002). Inclusion or exclusion? Transition among special needs students in upper secondary education in Norway. European Journal of Special Needs Education, 17(3), 251 – 263.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2), 124 – 138.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”. Vad betyder det och vad vet vi. Forskning i fokus, (28). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2007). Vad och vems är kunskapsobjektet? Reflektioner över hur den specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. I E. Björk Åkesson & C. Nilholm (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik. Sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (ss.100–113). (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007).
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Organisation (2011). I Nationalencyklopedin (Band 2, s. 526 ). Höganäs: Bra Böcker.
Pèrez Prieto, H. (1992). Skola och erfarenhet: Elevernas perspektiv: En grupp elevers skolerfarenheter i ett longitudinellt perspektiv. Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Pèrez Prieto, H. (2006). Historien om räven och andra berättelser. Om klasskamrater och skolan på en liten ort – ur ett skol- och livsberättelseperspektiv (Karlstad University Studies, 2006:52). Karlstad: Karlstad universitet.
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: Motiveringar, genomförande och konsekvenser. (Specialpedagogiska rapporter nr 11.) Göteborgs universitet: Institutionen för specialpedagogik.
Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände. I E. Björk – Åkesson & C. Nilholm (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik. Sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna.(ss. 52–65). (Vetenskapsrådets rapportserie. 5:2007).
Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Plummer, C. (2001). Documents of life 2. An invitation to critical humanism. London: Sage.
Polkinghorne, D. E. (1995). Narrative configuration in qualitative analysis. In J.A. Hatch & R. Wisniewski (Eds.), Life history and narrative (pp. 5–23). London: Falmer press.
Popkewitz, T. (2009). Kosmopolitism i skolreformernas tidevarv. Vetenskap, utbildning och samhällsskapande genom konstruktion av barnet. Stockholm: Liber.
Regeringens proposition. (1968:140). Angående riktlinjer för det frivilliga skolväsendet.
Regeringens proposition.(1990/91:85). Växa med kunskaper om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Regeringens proposition. (1991/92:157). Om vissa gymnasie- och vuxen- utbildningsfrågor.
Regeringens proposition. (2003/04:140). Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan.
Reich, R. B. (1990). Education and the next economy. I S. B. Bacharac (Ed.), Educational reform: Making sense of it all (ss. 194–212). Boston: Allyn & Bacon.
Selberg, G. (1999). Elevinflytande i lärandet. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet.
SFS (1989:1100). Skollagen SFS (2010:800). Skollagen.
Skidmore, D. (1996). Towards an integrated theoretical framework for research into special educational needs. European Journal of special needs education, 11(1), 33–47.
Skrtic, T. (1991). Behind Special Education: A Critical Ananlysis of Professional Culture and School Organisation. Denver: Love Publishing.
Skrtic, T. (1995). Special education and student disability as organizational pathologies: Toward a metatheory of school organization and change. In T. Skrtic (Ed.), Disability and democracy: Reconstructing (special) education for postmodernity (ss. 190–232). New York, NY: Teachers College Press. Skrtic, T., Sailor, W. & Gee, K. (1996). Voice collaboration and inclusion.
Democratic themes in educational and social reform initiatives. Remedial and Special Education. 17(3), 142–157.
Skolinspektionens rapport 2012:2991. En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn till kvalitetsgranskning. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2012). Statistik och analys/Skolor och elever.
Skolverket. (2004). Skolverkets lägesbedömning 2004. (Skolverkets rapport nr 249). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2006). Utbildningsresultat 2006 riksnivå. (Skolverkets rapport nr 274). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2007). Skolverkets lägesbedömningar 2007. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2008). Likvärdig bedömning och betygssättning. Allmänna råd
och kommentarer.
Skolverket. (2010). Utmaningar för skolan. Den nya skollagen och de nya reformerna.
Stangvik, G. (1998). Conflicting perspectives on learning disabilities. In C. Clark, A. Dyson & A. Millward (Eds.), Theorising special education (pp. 137–155). London: Routledge.
SOU 1992:86. Ett nytt betygssystem. Slutbetänkande av betygsberedningen. Stockholm: Nordstedts.
SOU 1996:1. Den nya gymnasieskolan. Hur går det? Stockholm: Fritzes. SOU 1997:1. Den nya gymnasieskolan steg för steg. Stockholm: Fritzes. SOU 1997:107. Den nya gymnasieskolan problem och möjligheter. Stockholm:
Fritzes.
SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg om rätten till skriftspråket och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Fritzes.
SOU 2000:39. Välfärd och skola. Stockholm: Fritzes.
SOU 2002:120. Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes.
SOU 2008:27. Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Fritzes. Svensson, AK. (2011). Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig
läsning till mötet med lärarutbildningen. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Säfström, CA. (2005). Skillnadens pedagogik: Nya vägar inom den pedagogiska teorin. Lund: Studentlitteratur.
Säfström, CA. (2010). Vad kan utbildning åstadkomma? En kritik av idealiserade föreställningar om utbildning. Utbildning & Demokrati, 19(3), 11–22.
Tetler, S. (2000). Den inkluderende skole. Fra vision til virkelighed. Omarbejdet udgave af ph.d.afhandling med titel: Imellem integration og inklusion. Köpenhamn: Gyldendal.
Thagaard, T. (2004). Systematik og indlevelse. En indföring i kvalitativ metode: Köpenhamn: Akademisk förlag.
Thomas, G. & Loxley, A. (2001). Deconstructing special education and constructing inclusion. Maidenhead: Open University Press.
Trondman, M. (1999). Kultursociologi i praktiken. Studentlitteratur: Lund. Unesco. (1994). The Salamanca Statement and Framework for Action on
Special Needs Education. Paris: United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization.
UNICEF. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Utbildningsdepartementet. (1997). Gymnasieskola i ständig utveckling. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (1998). PRIV – en ny väg till ett nationellt program. Ds 1998:27. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (2003). Ökade möjligheter för elever i gymnasieskolan att följa undervisningen på ett programinriktat individuellt program. Slutrapport från arbetsgruppen för Priv. U 2003/532/G. Stockholm: Regeringskansliet.
Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Retrieved 2007–02–08 from the world WideWeb: http://www.vr.se/download/18.6b2f98a10b3e260ae28000360/ HS_15.pdf
von Wright, M. (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors subjektivitet. Göteborg: Daidalos.
Zeller, N. (1995). Narrative strategies for case reports. In J. A. Hatch & R. Wisniewski. (Eds.), Life History and Narrative (pp. 75–88). London: The Falmer Press.
Ziehe. T. (1986). Ny ungdom. Om ovanliga läroprocesser. Malmö: Norden offset AB.
Ziehe, T. (1989). Kulturanalyser. Ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm/ Stehag: Symposion bokförlag.
Bilaga Hej!
Mitt namn är Helena Andersson och jag jobbar som specialpedagog på gymnasieskolan i XXXX. Jag jobbar där 50% och på resten av min tjänst går jag en forskarutbildning i pedagogik. I utbildningen ingår att jag genomför ett forskningsprojekt.
Jag kommer i mitt forskningsprojekt försöka ta reda på och förstå hur elever som tidigare har gått på ett individuellt program upplever mötet med ett nationellt program. För att kunna göra det måste jag träffa och samtala med elever som tidigare gått på ett individuellt program och nu går på ett nationellt program.
Det är viktigt att påpeka att allt som skrivs kommer att avanonymi seras. Både namn på elever, skola och kommun. Allt som eleverna säger i intervjuerna kommer först att godkännas av eleven. Det är också så att eleven har rätt att avbryta projektet när och om de vill. Jag har talat med er son/dotter som är villig att ställa upp. Men eftersom han/hon ännu inte är myndig behöver jag även vårdnads havares tillåtelse.
Tackar på förhand Helena Andersson, specialpedagog och forskar studerande Malmö högskola.
Om ni har frågor får ni gärna ringa. Tel arbete: XXXX
Tel hem: XXXX
Jag har tagit del av och godkänner ovanstående.
Vårdnadshavares underskrift
Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series
Licentiate Dissertations in Education Editor: Lena Holmberg (until April 4, 2007) Editor: feiwel Kupferberg (from April 5, 2007)
&
Licentiate Dissertations in the Theory and practice of Teaching and Learning Swedish Editor: Bengt Linnér (until June 30, 2008)
Editor: Johan Elmfeldt (from July 1, 2008 until May 31, 2011) Editor: Cecilia olsson Jers (from June 1, 2011) 1. öhman-gullberg, Lisa: Movere. Att sätta kunskap i rörelse. 2006. 2. Lutz, Kristian: Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. 2006. 3. Horck, Jan: A mixed crew complement. 2006.
4. Economou, Catarina: gymnasieämnet Svenska som andraspråk – behövs det? 2007.
5. Christensen, Jonas. företagsekonomi och ekonomiska studier i Litauen. om ett universitetsämnes konstituering. 2007.
6. Schenker, Katarina. perspektiv på ökad tillgänglighet inom högre utbildning – med hjälp av digitala verktyg. 2007.
7. Holmgren, Barbro. Svensklärares arbete. om villkor för gymnasieskolans svenskämne. 2008.
8. Hansson, fredrik: Tala om text. om gymnasieelevers metaspråk i gruppsamtal. 2008.
9. Amhag, Lisbeth. potentialen och rösterna i nätbaserade dialoger. Dialogiska och medierande redskap för lärande. 2009.
10. Jonasson, Kalle. Klungan och barndomens sociala rum – Socialt gränsarbete och figurationer i rastfotbollen. 2010.
11. Welwert, gunnilla. ”Bilden påminner mig om mig själv”. En studie om ungdomar och deras bilder i två olika miljöer. 2010.
12. Dahl, Christoffer. Ett annorlunda brus. Ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse. 2010.
13. Lundström, Mats. Vetenskap eller pseudovetenskap? En studie om elevers uppfattningar om naturvetenskap, pseudovetenskap och tillförlitlighet. 2010. 14. Lansheim, Birgitta. förståelser av uppdraget specialpedagog. Blivande och
nyblivna specialpedagogers yrkeslivsberättelser. 2010.
15. Kouns, Maria. Inga Ig i Kemi A! En språkdidaktisk studie av en kemilärares undervisningsstrategier i en gymnasieklass med elever med svenska som andra språk. 2010
16. Skans, Anders. En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. 2011.
17. Lelinge, Balli. Klassråd – ett socialt rum för demokrati och utbildning. om skola och barndom i förändring. 2011.
18. Bringéus, Eva. när känslorna får styra. om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass. 2011.
19. Källström, Lisa. Berättelser om en röd stuga. föreställningar om en idyll ur ett svenskdidaktiskt perspektiv. 2011.
20. Magnusson, petra. Läsning i ny tid. pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv. 2011.
21. Westlund, Kristina. pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. 2011. 22. Thörnqvist, petter. Heder på schemat. En didaktisk studie av hederskultur i svensk
ungdomslitteratur. 2011.
23. Waltå Lilja, Katrin. Läroböcker i svenska? En studie av ett läromedel för yrkes- förberedande gymnasieprogram och dess modelläsare. 2011.
24. Söderling, Maria. Att sätta erfarenheter i rörelse. En undersökning av hur elever i år 7 läser film och hur svenskundervisningen kan förvalta deras filmläsning. 2011. 25. Sjögren, Stella. Att säga tulipanaros... Svensklärares arbete och lärarutbildningens
relevans för arbetet som svensklärare sett ur ett professionsperspektiv. 2012. 26. Thelander, Maria. om fostran i förskoleklass. 2012.
27. Malmström, Martin. Tillbaka till texten. Derivativt skrivande i en svensk gymnasie- klass. 2012.
28. Andersson, Helena. En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program. Elever med erfarenheter av det individuella programmet berättar. 2013.
MALMÖ S TUDIES IN EDUC A TION AL SCIEN CES: LICENTIA TE DISSERT A TIONS SERIES 20 1 3:28 MALMÖ HÖGSKOLA 205 06 MALMÖ, SWEDEN
HELENA ANDERSSON
EN BRO MELLAN
HÖGSTADIET OCH
GYMNASIESKOLANS
NATIONELLA PROGRAM
Elever med erfarenheter av det individuella
programmet berättar
Allt fl er elever lämnar grundskolan utan att ha nått de kunskaps- mål som krävs för studier på gymnasieskolans nationella program. Licentiatuppsatsen En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program belyser elevers berättelser om sina skolupplevel- ser. De tio elever som deltar i studien har det gemensamt att de efter av slutad grundskola studerat ett år på det individuella programmet och därefter antagits till ett nationellt program på gymnasieskolan. Studien fokuserar elevers upplevelser av hur specialpedagogisk verk- samhet framträder under deras skoltid på högstadiet, på individ uellt program och på nationellt program. Analysen riktas både mot en förståelse av elevernas erfarenheter av sin skoltid och mot en förstå- else av hur skolor hanterar elevers olikheter.
I berättelserna framkommer att tiden i grundskolan för elever i behov av särskilt stöd, framför allt under högstadietiden, präglas av utsatthet. Det individuella programmet framstår i elevernas berättelser som en utbildning där kvaliteter såsom delaktighet, till- hörighet och gemenskap samt skapande av meningsfulla relationer är framträdande. För eleverna i den här studien ger det individ uella programmet möjlighet att nå de kunskapsmål som krävs för att antas till ett nationellt program.
isbn 978-91-86295-24-0 issn 1653-6037 L I C E N T I A T U P P S A T S HELEN A ANDERSSON MALMÖ HÖGSK OL A 20 L I C EN BR O MELL AN HÖGS TADIET OC